Har åkaren rätt att få se resultaten från min hälsokontroll?
Åkeri. Har min arbetsgivare rätt att få se resultaten från hälsokontrollen – när jag besöker läkare för att förlänga mitt körkort för tung trafik? Det undrar en arg lastbilsförare, 60 plus, vars läkare krävde att få skicka resultaten direkt till hans åkeri.
Transportarbetaren talade med chauffören i samband med att Transportstyrelsen la fram ett förslag om att enbart förare som diagnostiserats som alkoholberoende ska testas med så kallade peth-tester. Detta för att mäta hur mycket alkohol de dricker. Blodproven tas när chaufförer äldre än 45 år gör hälsokontroller för att kunna förlänga sin behörighet att köra tunga fordon. Läkarintygen skickas till Transportstyrelsen som beslutar om förlängd behörighet eller ej.
Lastbilsföraren som kontaktar Transportarbetaren vill vara anonym, så vi kallar honom Peter. Han välkomnar förslaget på nya regler. Men han ifrågasätter att den läkare som hans åkeri anvisade för hälsokontrollen hade ett krav. Att Peter skulle skriva på att han godkände att läkaren skickade resultaten från peth-test och hälsokontroll direkt till hans arbetsgivare. Annars vägrade läkaren ta peth-testet och Peter skulle därmed inte få sitt lastbilskort förlängt.
Sprider uppgifter om vår hälsa
Chauffören blev arg, men skrev till slut på formuläret – fast knappast av fri vilja.
– Hur blir det om åkerierna börjar registrera uppgifter om vår hälsa? Och sprider det till andra åkerier om man blir av med jobbet eller vill söka ett nytt arbete? Det här är inget som arbetsgivaren har med att göra, säger Peter.
Arbetsgivaren har ju ett ansvar för din rehabilitering, om du skulle vara alkoholberoende?
– Om jag söker hjälp så ska åkeriet självklart ta ansvar, men annars ska de inte lägga sig i enskilda anställdas hälsa, säger Peter med eftertryck.
Hälsa räknas som känsliga personuppgifter
Uppgifter om människors hälsa räknas som känsliga personuppgifter och är därför särskilt skyddsvärda. Det rör alla uppgifter som ger information om en anställds tidigare, nuvarande eller framtida hälsa. Att hantera uppgifterna ställer därför särskilda krav på arbetsgivaren. Huvudregeln är att det är förbjudet att behandla känsliga personuppgifter, men det finns vissa undantag från förbudet, förklarar Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) på sin webbsida.
Har arbetsgivaren rätt att få ta del av chaufförens uppgifter från hälsokontrollen?
Maria Stråhle är kommunikatör på IMY. Hon kollar upp chaufförens fråga med myndighetens jurister och skriver i mejl: ”Vi kan bara ge generell information, inte uttala oss om den aktuella behandlingen av personuppgifter.”
Juristerna ger i stället ”lite generell information om vad som gäller för arbetsgivare när de behandlar personuppgifter om anställda”.
Ska finnas stöd i GDPR
Grundregeln är att arbetsgivaren ska se till att det finns stöd för hanteringen i dataskyddsförordningen (GDPR). Det kan till exempel vara att:
- Behandlingen är nödvändig för att uppfylla anställningsavtalet.
- Att arbetsgivaren har ett verkligt behov av att behandla uppgifterna i sin verksamhet.
Men i sista punkten finns ett aber. Företaget måste göra en så kallad intresseavvägning och avstå från registreringen om den anställdas intresse av att slippa lämna ut sina personuppgifter, som hälsostatus, väger tyngre än företagets behov.
”Vid bedömningen av arbetsgivarens intresse väger säkerhetsskäl tyngre än effektivitetsskäl”, förklarar IMY.
Det vill säga den anställdes säkerhet och skydd av personliga uppgifter går före arbetsgivarens behov av att hantera personuppgifter effektivt.
Nödvändiga uppgifter för det aktuella syftet
IMY:s jurister betonar också att:
- Behandlingen ska alltid vara skälig och proportionerlig i förhållande till den anställda.
- Arbetsgivare får inte behandla fler uppgifter än vad som är nödvändigt för det aktuella syftet.
- Behovet ska vara sakligt förankrat i verksamheten.
- Arbetsgivaren ska också informera anställda om hur deras personuppgifter behandlas och för vilket syfte.
Men det räcker inte. Vill arbetsgivaren hantera känsliga personuppgifter om anställdas hälsa ”måste det finnas ytterligare stöd för sådan behandling”, uppger IMY:s jurister. Som exempel ger de att arbetsgivare har vissa skyldigheter, som rehabiliteringsansvar för en anställd.
På sin webbsida lyfter IMY också behovet av samtycke, som är reglerat i GDPR. Myndigheten skriver:
”Finns det ingen verklig möjlighet att säga nej till den specifika åtgärden, åtminstone inte utan negativa konsekvenser, är det knappast fråga om ett giltigt samtycke.”
Något giltigt samtycke var det alltså inte fråga om i chauffören Peters fall och samtycke är generellt svårt att åberopa eftersom en anställd alltid är i beroendeställning till sin arbetsgivare.
Samtycke är en skyddsåtgärd och innebär att ”integritetsintrånget ska minska för den enskilda”, förklarar IMY. Myndigheten skriver vidare att bara uppgifter som är till fördel, och inte nackdel, för anställda normalt bör lämnas ut. Arbetsgivare är också skyldiga att undersöka om det finns något mindre integritetskränkande sätt att få ut de uppgifter man vill ha, innan man registrerar uppgifter om en anställd.
Kan inte tvinga en individ
IMY:s skrivningar är delvis krångliga och på fackens juridiska byrå, LO-TCO Rättsskydd, vill berörd enhetschef inte heller uttala sig i den specifika frågan. Samma svar kommer från arbetsgivarorganisationen Transportföretagen, via pressansvariga Seth Örbrink.
På Transportarbetareförbundet är arbetsmiljöombudsman Gustaf Järsberg väl insatt i GDPR. Han svarar entydigt nej på frågan om chaufförens arbetsgivare har rätt att ta del av Peters hälsouppgifter.
– Det råder medicinsk sekretess och den enda som kan bryta den är individen själv. Man kan inte tvinga en individ att lämna ut sina hälsouppgifter, vilket lagstöd har läkaren och arbetsgivaren för det, undrar han.
Resultatet av peth-testet och hälsokontrollen är en angelägenhet mellan chauffören och Transportstyrelsen/staten. Upptäcker läkaren att en person har beroendeproblem med alkohol är hen ändå skyldig att anmäla det till Transportstyrelsen, menar Gustaf Järsberg.
– Tids nog får arbetsgivaren veta om en chaufför får körkortet indraget, säger han.
Senaste kollektivavtalet anger att åkeriet ska betala för hälsokontrollen, som görs vart femte år. Arbetsgivaren har också rätt att bestämma till vilken vårdgivare chauffören ska gå, förklarar Gustaf Järsberg.
– Men det ger inte arbetsgivaren rätt att tillskansa sig resultaten. De ska inte skickas till hans åkeri utan till Transportstyrelsen.
Inte rätt till information om en anställds hälsa
Arbetsgivare har inte rätt till information om en anställds hälsa eller diagnos om en person inte vill berätta. Den som vill kan täcka över sjukdomsorsak när man skickar in läkarintyg till sitt företag vid sjukdom över 14 dagar, förklarar Gustaf Järsberg.
Men det kan vara svårt för en enskild anställd att stå emot? Och säga till sin arbetsgivare eller läkare: Jag skriver inte på eller lämnar ut uppgifter om min hälsa.
– Ja, att utsätta en anställd för den typen av stress är ytterst oönskat. Arbetsgivaren kan ju ha ett kontrakt med företagshälsovården som innebär att läkaren agerar så. Men det finns inget i kollektivavtalet som innebär att en läkare och arbetsgivare kan göra så. I praktiken kunde chauffören ha sagt: Då går jag till en annan läkare, alternativt bett åkeriet skicka honom till någon annan. Chaufförer är extremt eftertraktade.
Får åkerier reda på uppgifter om anställdas hälsa kan de sprida det till andra åkerier om en anställd söker nytt jobb, varnar chauffören?
– Ja, det kan leda till så kallad svartlistning, som inte är förenligt med GDPR. Tyvärr är privatpersoners kunskap om den medicinska sekretessen generellt låg, säger Gustaf Järsberg.
Arbetsgivare har ansvar för anställdas rehabilitering och kan hävda att de behöver veta om sjukdomar och diagnoser för att leva upp till sitt arbetsgivaransvar?
– Men vid all rehabilitering är det upp till anställda att berätta, om de vill. Den medicinska sekretessen innebär att de inte har den skyldigheten. Visst kan arbetsgivaren fråga. Frågan är fri, men du behöver inte svara.
Gustaf Järsberg tillägger att när Försäkringskassan kommer in i ett rehabiliteringsärende kan det vara läge att ta upp ”diagnos i någon form”.
– Det kan underlätta för arbetsgivaren att förstå varför du måste i väg till någon typ av behandling eller möte till exempel.
Inte samla in uppgifter slentrianmässigt
IMY skriver på sin webbsida:
”När det gäller uppgifter om anställdas sjukdom behöver en arbetsgivare normalt inte behandla diagnoser. Det är inte tillåtet att samla in eller bevara uppgifter slentrianmässigt. Behovet av att behandla uppgifter ska finnas vid insamlingen och under hela bevarandetiden.”
Fotnot: Transportstyrelsens förslag om ändrade regler för peth-tester (blodprov för att mäta alkoholkonsumtion) föreslås träda i kraft den 15 januari 2026. Om det antas innebär det att förhöjda värden på några peth-tester inte som enskild grund ska kunna leda till att körkort dras in.
Peth-tester ska endast användas för personer som fått diagnosen alkoholberoende. Förändringen planeras efter hård kritik från ett antal yrkesförare som fått sina körkort indragna efter några peth-tester.
Transportavtalet förhandlas mellan Svenska Transportarbetareförbundet och Biltrafikens Arbetsgivareförbund (BA).
