Antalet dödsfall ligger still
Arbetsmiljö. Under 2025 dog 45 människor på jobbet. Dödstalet följer det mönster vi sett de senaste tio åren. Med undantag för pandemiåret 2020 där dödstalen minskade kraftigt.
Under perioden 2015–2024 omkom totalt 399 personer i arbetsolyckor. Antalet omkomna per år varierar, men nivån ligger ofta mellan 34 och 50 dödsfall. 2023 stack ut med 55 döda. Året därpå sjönk antalet till 40.
En del i arbetsmiljöarbetet som handlar om att minska olyckor är att facket ska vara med och jobba preventivt mot olyckor.
– Det går att se siffrorna på två sätt. Det är så klart bra att vi inte ser någon ökning i dödsolyckorna och att nivåerna är förhållandevis låga sett ur ett längre perspektiv. Men om man vänder på det så är det tragiskt att man inte klarar av att få dödsolyckorna att minska, säger Martin Miljeteig, arbetsmiljöombudsman på Transport.
Han är övertygad om att det krävs mer preventivt arbete för att få ner dödsolyckorna. Att facket och arbetsgivarna gör fler riskbedömningar och ser på potentiellt farliga situationer och kommer fram till hur riskerna ska hanteras. Och att när det uppkommer en oväntad situation finns tydliga riktlinjer för hur de situationerna ska hanteras.
Slutat minska
Ola Hansson på Arbetsmiljöverket har varit projektledare för nollvisionen om dödsolyckor och jobbar numera som sakkunnig på myndigheten.
Det är för tidigt och alltid för svårt att dra slutsatser om enskilda år. Men om blicken lyfts går det att konstatera att döden på jobbet slutat minska.
Från 1960-talet fram till millennieskiftet minskade dödsolyckorna kraftigt. Därefter har utvecklingen planat ut. Tioårsperioden 2015–2024 visar ingen tydlig nedåtgående trend. Efter nedgången under pandemin ökade siffrorna igen 2021 och 2022, nådde en topp 2023 och sjönk tillbaka 2024.
– Under många år från 1960-talet fram till millennieskiftet såg vi en kraftig minskning av antalet dödsfall. Sedan dess har det stått still, säger Ola Hansson.
Tydligt mönster
När Arbetsmiljöverket analyserar orsakerna bakom dödsolyckorna framträder ett tydligt mönster.
Den vanligaste orsaken är förlorad kontroll över fordon, maskin eller verktyg. Det står för 54 procent av dödsfallen 2015–2024. Därefter följer bristning eller ras (17 procent) och fallolyckor (16 procent).
Det betyder att mer än hälften av dödsolyckorna sker i situationer där något – ofta ett fordon eller en maskin – kommer ur kontroll.
En av de mest drabbade yrkesgrupperna är lastbilschaufförer. Det är ett av de dödligaste jobben på svensk arbetsmarknad och det är också lastbilar i kollision som många gånger leder till dödsfall för andra som jobbar eller befinner sig i trafiken.
Under perioden 2015–2024 omkom 84 personer inom branschen transport och magasinering. Lastbils- och långtradarförare är den enskilt mest drabbade yrkesgruppen, med 64 dödsfall under samma period.
Förra året var det en liten nedgång för antalet döda lastbilschaufförer, men det är för tidigt för att dra några slutsatser om vad det beror på eller om det bara var en tillfällighet.
– Under enskilda år kan dödsfallen minska. Som under pandemin, men det tror vi beror på att det var mindre trafik på vägarna.
Lastning och lossning
Lastbilschaufförerna omkommer ofta i samband med lastning och lossning. Det kan till exempel bero på att det inte är bra lastsäkrat.
– Kanske har chauffören inte själv haft kontroll över lastningen. Det är också många klämolyckor där lastbilschaufförer skadar sig eller omkommer.
Lastning och lossning sker ofta på platser där flera företag arbetar samtidigt. Chauffören hämtar på ett ställe och lämnar på ett annat. Arbetsmiljön i hela kedjan måste fungera – från avsändare till mottagare.
Vilka lärdomar finns det att dra?
– Vi behöver bli bättre på att samarbeta myndigheter emellan för att få en bättre arbetsmiljö på vägarna. Det som är utanför vägarna. Vid lastning och lossning behöver man jobba hårdare och samverka mer.
Måste finnas rutiner
Men går det verkligen att få ner dödsolyckorna mer? Ja, det tror Ola Hansson.
– Generellt kan man säga att vid dödsolyckorna är det något oväntat som händer och man ska snabbt åtgärda något. Då måste det finnas rutiner för att ta ett litet halvstopp och fundera över, kan vi göra det här på ett säkert sätt?
– När vi gjorde vår insats mot transportföretag som jobbar i byggbranschen såg vi flera brister hos både åkerier och byggföretag. Tre av fyra inspektioner ledde till krav på arbetsmiljöåtgärder, oftast kopplade till det systematiska arbetsmiljöarbetet.
– När vi har kollat är det väldigt få händelser där man ser att det inte fanns någonting att göra. I nästan alla fall ser man att det skulle kunna gå att förebygga, stanna upp, ha rätt skyddsåtgärder. Med tanke på det ser vi stor potential att sänka antalet dödsolyckor, säger Ola Hansson.
Känner sig motarbetade
Transport har skyddsombud på många arbetsplatser och de som inte har skyddsombud är de regionala skyddsombudens ansvar. Under många år har anslagen för de regionala skyddsombuden utarmats och samtidigt har fackens egna undersökningar pekat på att skyddsombuden på arbetsplatserna ofta känner sig motarbetade.
– Men även på de arbetsplatser där vi har skyddsombud och ett samarbete är det ibland svårt. Det finns arbetsplatser med frånvarande tjänstemän som inte tar sitt ansvar för att se till att riskbedöma nya moment, säger Martin Miljeteig.
