Forskare oense om faran med dieselavgaser
Almedalen 2018. Är dieselbilen en miljöbov som skapar stora hälsoproblem? Nej, säger forskaren Lena Nerhagen. – Min bedömning är att vi inte har några hälsoproblem kopplade till utsläppen från bilar. Varken bensin eller diesel.
Morgondagens fordon och bränslen är en av Almedalsveckans hetaste ämnen, även i år. På ett seminarium på måndagsmorgonen, anordnat av fackförbundet IF Metall, konstaterade företrädare för näringslivet att tillverkning av biobränslen har alla förutsättningar att bli ett nytt storskaligt ”industriprojekt” i Sverige. Med uppåt 20 nya fabriker.
Frågan är då om dieselmotorn finns kvar. På senare tid har dieselbilar pekats ut som stora förorenare. Framför allt handlar det om utsläpp av partiklar och kväveoxider.
På ett seminarium anordnat av billobbyn debatterades frågan. På ena sidan fanns Naturvårdsverkets generaldirektör Björn Risinger. Han medgav att luftföroreningarna har minskat kraftigt sedan 1960-talet.
– Halterna av partiklar går ner. Men inte för kväveoxider. Där har det legat still de senaste tio åren. Förklaringen är framför allt ökningen av dieseldrivna personbilar. Mycket talar för att även låga halter kan vara skadliga för hälsan.
Risinger pekade på en färsk studie som Naturvårdsverket låtit göra. Den indikerar att omkring 7 600 personer dör i förtid i Sverige, på grund av exponeringen för kväveoxider. Han påminde om att det handlar om utsläpp som inte försvinner i och med en övergång till biodiesel.
På seminariet fick generaldirektören mothugg. Lena Nerhagen, ekonom och forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI), hävdar att larmen är överdrivna. Hon anser att uppgiften om 7 600 som dör i förtid är mycket osäker:
– Dessutom måste man vara klar över vad som menas med förtida död. Det kan handla om att livet förkortas med några månader, inte som när människor dör plötsligt i trafikolyckor.
Nerhagen konstaterade att Sverige satt gränsvärdet för kväveoxid i luften mycket lågt, hälften jämfört med övriga EU. Ändå är det bara två procent av befolkningen som bor i områden där halten ibland överskrids.
– Det är en väldigt liten andel, sa Nerhagen, som la till att Sverige över huvud taget inte har några hälsoproblem som kan kopplas till bilarnas partikel- eller kväveutsläpp.
Hon fick understöd av Ulf Svahn, vd i branschorganisationen SPBI (Svenska petroleum- och biodrivmedelsinstitutet).
Han betonade att dieselbilen är energieffektiv och har 20 procent lägre utsläpp av klimatgasen koldioxid, än bensinfordon. Dessutom är diesel en av produkterna som ofrånkomligen uppstår när man raffinerar fossil råolja.
– Kasta inte ut barnet med badvattnet, sa Svahn. I Sverige har vi 1,6 miljoner dieselbilar. Ett bra skäl för att ha kvar dieselfordon är omställningen till fossilfrihet. Biodiesel kan enkelt blandas i den fossila dieseln, ända upp till 100 procent går utmärkt. Det är svårare att blanda upp bensinen med biodrivmedel.
Anders Norén, teknisk chef på organisationen Bil Sweden, anförde att det finns sätt att minska uppkomsten av kväveoxider. Ett är att tillsätta ämnet urea, något som nu kommer på bred front, enligt Norén.
Naturvårdsverkets Björn Risinger stod på sig:
– Jag håller med om att vi kan nyansera betydelsen av att dö i förtid. Men Sverige har ändå ett stort arbete framför sig med att minska luftföroreningarna.
