EU vill reglera villkor för miljoner gig-arbetare
Arbetsmarknad. Cykelbud, förare och andra vars jobb styrs av appar i mobilen ska garanteras anständiga löner och villkor. EU vill reglera detta på Europanivå. "En lagstiftning behövs, men frågan är om detta är rätt verktyg", säger Magnus Falk på Transport.
I mitten av december presenterade EU-kommissionen sitt förslag till direktiv om arbetsvillkor för plattformsarbetare. Om direktivet så småningom blir antaget och omvandlas till lagstiftning i medlemsländerna kommer arbetstagare i plattformsföretag att få en betydligt bättre vardag på jobbet.
De kommer liksom alla andra arbetstagare att garanteras minst den lägsta lönen i lag eller som i Sverige avtal. De får också reglerad arbetstid, sjukförsäkring, a-kassa och avsättningar till pensionen, framhåller EU-kommissionen.
Enligt kommissionär Nicolas Schmit, socialdemokrat från Luxemburg, var EU tvunget att agera när en ny sektor i form av plattformar växte fram och ställde sig vid sidan av trygghetssystemen i Europa.
– Den nya plattformsekonomin ska inte enbart erbjuda lågkvalificerade jobb eller skapa ett prekariat. För oss handlar det om att dessa arbeten ska vara kvalitetsarbeten, sa han vid presentationen av förslaget.
EU-kommissionen understryker att över fem miljoner av de cykelbud, chaufförer och andra som dagligen väntar på uppdrag via sin mobil klassificeras felaktigt som egenanställda när de borde vara anställda i plattformsföretaget.
Det är ett av motiven bakom EU-kommissionens initiativ till direktiv.
På Transport är man inte klar med analysen av det detaljerade förslaget till reglering av plattformarna. Magnus Falk, samhällspolitisk chef på förbundet, berättar om svårigheterna med att sluta avtal och höja villkoren för arbetstagarna i gruppen.
Hittills är avtalet med Foodora det enda exemplet.
– Ett juridiskt verktyg är nödvändigt. Vi når inte de plattformsföretag som inte vill anställa och enbart jobbar med egenanställda. Vi vet inte vem vi ska förhandla med. Dessa företag vill inte heller ansluta sig till arbetsgivarorganisationer, säger Magnus Falk.
Frågan är om den juridiska regleringen ska vara på europeisk eller nationell nivå. Många av dessa företag opererar i flera länder. Detta skulle kunna motivera regler som är likalydande i hela Europa, inte minst om man vill undvika plattformar som hoppar runt och opererar från de länder där regleringen för tillfället är svagast.
– Något behövs i lagstiftningen, men om detta direktiv är rätt verktyg eller om det blir ett för stort ingrepp i den svenska modellen vet jag inte, säger Magnus Falk och tillägger att mer analys av förslaget behövs innan förbundet kan ta ställning.
Fem kriterier
Kärnan i EU-kommissionens förslag till direktiv är fem kriterier som ska avgöra om gig-jobbaren är anställd av plattformen eller kan fortsätta vara egenanställd. Två av kriterierna är om appen fastställer ersättningen för ett uppdrag eller om den övervakar resultatet av arbetet på elektronisk väg.
Om svaret är ja på två av de fem kriterierna i direktivet ska den som jobbar vara anställd.
Vid en första anblick kan detta verka vara ett bra sätt om man vill fånga in plattformsföretag som smiter från sitt arbetsgivaransvar. Dessvärre är frågan inte så enkel.
Fack och arbetsgivare på den svenska arbetsmarknaden vill inte se en definition av arbetstagare i lagboken. De vill själva avgöra vilka som är arbetstagare och därmed även omfattas av avtalen.
– Ja, man kan fundera på om lagstiftare ska blanda sig i arbetstagarbegreppet eller om vi ska fortsätta hålla fast vid den svenskas traditionen på arbetsmarknaden, som är att parterna kommer fram till sådant själva, säger Magnus Falk.
En viktig del i initiativet är förslaget om egenanställdas rätt att sluta sig samma kollektivt och förhandla kollektivt om sina löner och villkor inklusive priset för ett utfört uppdrag. I dag skulle detta bryta mot konkurrensreglerna i EU och ses som en begränsning av konkurrensen på plattformsmarknaden. Detta vill EU-kommissionen ändra på.
Syftet är att bryta plattformsföretagens överläge när de förhandlar mot egenanställda en och en, enligt EU-kommissionen.
Rör 28 miljoner arbetare
Bakgrunden till direktivet är den snabba tillväxten inom plattformsekonomin. I dag sysselsätter den 28 miljoner arbetstagare i EU och väntas inom några år sysselsätta 43 miljoner. I ekonomiska termer har omsättningen i Europa ökat från 30 miljarder kronor år 2016 till 140 miljarder kronor förra året.
På facklig Europanivå stöder den europeiska transportarbetarfederationen, ETF, förslaget till direktiv. Det är på tiden att EU-kommissionen gör något åt dessa arbetsvillkor, säger ETF. Däremot befarar man att företagen kan hitta på sätt att runda de fem kriterierna som definierar om en anställning råder i plattformsföretaget.
