”Vi känner inte igen oss”
Organisering. Ombudsman Nicklas Mattsson leder organiserarnas arbete. Transportarbetaren har bett Mattsson om en intervju. Han bad då att få frågorna skriftligt och svaren kom via mejl. Här är frågorna och svaren. Svar som hela organiserargruppen står bakom, enligt Nicklas Mattsson.
Danny Palm beskriver en stark press som organiserarna utsattes för, med det återkommande argumentet ”att om ni inte presterar tillräckligt bra kommer Lars Lindgren att lägga ner verksamheten och ni förlorar jobben”.
Är det korrekt att den argumentationen förekommit i organiseringsverksamheten? Varför i så fall?
– Nej, den argumentationen känner vi inte igen. Vi pressar oss nog mest själva, men det gör vi för att vi tror på det vi gör och därför att det är viktigt, och roligt. Sedan är vi självfallet intresserade av vad kongressen kommer att fatta för beslut i de frågor som rör vår verksamhet. Eftersom det finns några motioner som yrkar på att organiseringsarbetet ska läggas ner så är det självklart så att vi är oroade över att bli arbetslösa.
Danny Palm beskriver också att organiserarna förväntades hålla distans till avdelningen man jobbade på. Varför skulle de göra det?
– Det påståendet känner vi inte heller igen. Tvärtom har vi de senaste åren arbetat ännu mer med att arbeta tillsammans med avdelningar och ombudsmän och studieorganisatörer.
Sommaren 2016 blev Danny Palm beordrad av Nicklas Mattsson att kartlägga hur starkt stödet var för Lars Lindgren i avdelningen, och sen rapportera till Mattsson. Palm tyckte att det var synnerligen obehagligt att gå bakom ryggen på arbetskamraterna på avdelningen.
Varför ska en person som är anställd för att syssla med facklig organisering göra detta?
– Det som påstås har i alla fall inte vi blivit beordrade att göra.
Danny Palm beskriver detaljerat en träff på Bommersvik där mycket kom att handla om behovet av en ny ledning, det vill säga en där Lars Lindgren inte är ordförande. Vid ett konferenspass gick organiserarna systematisk igenom avdelning för avdelning, till och med enskilda kongressombud, för att se hur stödet för Lindgren ser ut. Varför gjordes detta? Vad var syftet?
– Denna beskrivning känner vi inte heller igen oss i. Många frågor diskuterades, men någon systematisk genomgång av avdelningarnas kongressombud gjorde vi inte.
Palm berättade och sina erfarenheter hemma på avdelningen och det slutade med att avdelningen lyfte bort organiseraren från den centrala verksamheten och anställde honom till 100 procent i avdelningen. Vad tänker du om det?
– Det är naturligtvis tråkigt att en person som varit ”en i gänget” känner så. Det är inget han berättat om i gruppen. Vi har snarare upplevt det som att både organiseraren och avdelningen varit mycket positiva till organiseringsverksamheten.
Av organiserarens berättelse att döma har hela organiserar-gruppen använts i en kamp om makten i förbundet. Är det rimligt att en grupp anställda utnyttjas på det sättet?
– Om du menar makten över vem som väljs till förbundsledningen, så har vi inte deltagit i det mer än att vi, precis som alla andra som är engagerade i förbundet, så klart är intresserade och tycker saker om förbundets verksamhet. Den är tråkigt om Danny Palm känner så, det är hur som helst inte vår uppfattning.
Mejlsvaren kommer från Nicklas Mattsson och enligt Matsson står även följande personer bakom svaren: Niklas Strand, Charn Ispa, Ahmed Mansour, Victor Hage, Isabelle Woodbridge, Tommy Wrede, Carl-Richard Lindström, Pablo Vergara, Simon Bartosz, Martin Jansson och Rasmus Grahm.
