Två om dagen i diket

Varje dag välter två lastbilar på svenska vägar. Olyckorna orsakar mänskligt lidande – och stora kostnader för skadade fordon och förstörd last. Enligt experterna är orsakerna en kombination av dåliga vägar, bristande uppmärksamhet och lastbilar som är i så dåligt skick att de helt enkelt rasar ihop.

När denna artikel skrivs har en lastbil just vält i en rondell i Hallstahammar. ”Det är tredje gången som det här händer sedan rondellen byggdes för omkring tio år sedan”, skriver vlt.se. Lastbilen var på väg till återvinningscentralen och nu ligger det skrot överallt.

Nyheter av detta slag har blivit vardagsmat då det i genomsnitt välter omkring 650 lastbilar varje år.

– Det blir mycket pengar för försäkringsbolagen, stillestånd för åkerierna och samhället drabbas eftersom det ofta blir stopp i trafiken, säger Patrick Magnusson som är regionchef på Sveriges Åkeriföretag. Industrins lager rullar i dag på vägarna, så samhällsekonomiskt är det här ett stort problem. Men det pratas inte så mycket om det.

Någon officiell statistik över antalet vältolyckor finns inte. I Polisens och sjukvårdens så kallade Stradaregister, som fångar upp trafikolyckor av olika slag, registreras bara incidenter som leder till personskador. Majoriteten av dem som välter klarar sig oskadda. Chauffören i Hallstahammar kunde till exempel själv klättra ut genom den krossade framrutan.

I stället är det försäkringsbolagen som har bäst koll på hur många fordon som faktiskt välter. Utifrån sina skadekostnader kan bland annat Länsförsäkringar, som försäkrar en tredjedel av det svenska lastbilsbeståndet, dra slutsatsen att det handlar om nästan två vältolyckor om dagen.

– Eftersom de är så vanliga har det blivit svårt för oss att få lastbilsaffärerna att gå ihop, säger Christer Johansson. Han jobbar med skadeförebyggande i trafiken på Dalarnas försäkringsbolag som ingår i Länsförsäkringar.

Johan Granlund, vägexpert vid analys- och teknikkonsultföretaget WSP, bekräftar att det sammanlagt handlar om ungefär 650 lastbilar per år som välter. Han understryker också hur farlig denna typ av olycka är, trots att de flesta förare klarar sig.

– Vältningarna utgör bara fyra procent av alla lastbilsolyckor. Men tittar man på dödsfallen bland chaufförerna så sker hälften i vältolyckor.

Att så många som två lastbilar om dagen kan välta beror bland annat på att föraren missbedömer hur fort man kan köra i kurvor, säger Johan Granlund. Kurvor är kraftigt överrepresenterade när det gäller vältolyckor.

– Men det är också förvånansvärt många som åker av och välter på raksträckor, säger han. Många av våra vägar är inte bra utformade. Om körfältet är smalt och du i stort sett inte har någon vägren så är det väldigt lätt att något av släpens hjul hamnar utanför asfaltskanten. Det kan räcka med en kraftig vindpust eller en sättning i vägbanan om du har ett högt ekipage.

På Dalarnas försäkringsbolag ser Christer Johansson en markant ökning av antalet olyckor – inklusive vältolyckorna – sedan 2010. Något han kopplar ihop med att det då började bli vanligare med smarta telefoner.

– Bilister pysslar mer och mer med telefonen bakom ratten och yrkesförare är inte bättre än privatbilister, säger han. Du ska ha bägge händerna på ratten för att klara av annat som kan ske, till exempel punktering eller djur som springer upp på vägen. Du ska också hinna bromsa om framförvarande bil plötsligt saktar in.

Christer Johansson ser även andra riskfaktorer som kan ligga bakom de många vältolyckorna.

– Vi har dålig snöröjning, dåliga vägar och höga hastigheter. Dessutom har lasten på lastbilarna i vissa fall resulterat i högre tyngdpunkt. Men stressen för chaufförerna har också ökat. 30 procent av olyckorna sker på grund av trötthet.

På Trafikverkets trafikledning ser kommunikationschef Bengt Olsson ytterligare en förklaring till det höga antalet vältningar.

– Vi har mycket problem med utländska fordon som inte alltid håller samma kvalitet som svenska eftersom de inte har samma besiktningskrav. Fordonet rasar, däcken havererar och chaufförer som inte är helt nyktra håller sig inte på vägen.

Fotnot. Riksdagens trafikutskott vill införa permanenta alkobommar i svenska färjehamnar för att hindra onyktra förare att köra i land. I vilka hamnar det kan bli aktuellt utreds av Trafikverket. Försök i Göteborg och Stockholm har minskat andelen alkoholpåverkade förare.