Tusentals kurvor på de svenska vägarna är farliga

Trafik. Närmare 16 000 kurvor på Sveriges landsvägar är byggda på ett sådant sätt att förare har svårt att klara av dem i skyltad hastighet, visar en undersökning som SVT:s Uppdrag granskning gjort.

I en ökänd kurva nära Masugnsbyn omkom sex unga schweiziska män i januari i år. De var på semester i Skandinavien och åkte i en minibuss på väg 395, mellan Kiruna och Gällivare, när deras buss kom över i mötande körfält och frontalkrockade med en 90 ton tung malmbil.

Men redan tidigare var problemen med den djupa kurvan kända och flera personer hade hört av sig till Trafikverket och varnat. En utredning som Sveriges åkeriföretag gjort visar att vägsträckan är fel utformad: Kombinationen av hur skarp själva kurvan är och hur mycket vägen lutar i sidled gör det svårt att hålla bilen på vägen i den tillåtna hastigheten. Rapporten visar att en rimlig hastighet för kurvan är 60 km. Men den skyltade hastigheten vid tiden för dödsolyckan var 90 km.

Robert Savela, regionalt skyddsombud på Transports Norrbottensavdelning, ser de farliga kurvorna som en del av ett generellt problem. Det handlar om brister i infrakturen – och uteblivna satsningar.

– Det är omfattande problem – många vägar i Norrbotten är inte dimensionerade för dagens trafik. De är smala, krokiga och har skymd sikt, säger Robert Savela, som också är ordförande i länets Yrkesförarråd.

– Tonnaget, fordonens vikt, har också ökat under senare år och det påverkar vägarna ytterligare. Det blir inte bara problem med gropar och diken utan bärigheten under riskerar att ge upp.

Transport har tillsammans med andra fackförbund i åratal kämpat för för upprustning och ökad säkerhet också av E10:an.

Det är Trafikverket som är ytterst ansvariga för säkerheten på vägarna som SVT har granskat. Men ombyggnad av vägar som E10:an och 395:an är inte högst prioriterat i säkerhetsarbetet. Yrkesförarrådet, där också Trafikverket ingår, har regelbundna möten där infrastrukturen diskuteras.

– Vi får fortlöpande information, problemet är att det tar sådan tid. Konkreta infrastruktursatsningar måste till i hela landet, här i norr men också delar av Skåne och Småland. I dag är det väldigt riktat mot storstäderna. Det handlar om att kunna bo och leva i den här delen av landet, säger Robert Savela.

Men det är inte bara i Norrbotten det finns problem med farliga kurvor. Vallentuna, en av Stockholms norra kranskommuner, tas i programmet upp som en av de kommuner som har flest farliga kurvor. Chauffören Michael Korpvinge bor i Vallentuna, men arbetar främst utanför kommunen och kör i centrala Stockholm och i norrort.

– Jag tror att grusåkarna, som kör fram och tillbaka i kommunen, upplever mer problem. Själv har jag inte direkt gjort det, säger han.

– Men något jag tänkt på i alla år är Granakurvan, särskilt om du kommer från Väsbyhållet.

Väg 268 mellan Vallentuna och Upplands Väsby har länge varit känd för flera  svåra kurvor. Flera allvarliga olyckor har skett i den så kallade Granakurvan.

Trafikverket har beslutat att vägen ska rustas upp, både av säkerhetsskäl och för att förbindelsen ska bli snabbare.

Genom att räkna på tillåten maxfart, kurvans radie och vägens lutning visar SVT:s granskning att över 15 800 kurvor på Sveriges landsvägar har problem med sidofriktionen. De är utformade så att det blir svårare att hålla kvar bilen på vägen, även om hastighetsbegränsningen