Close
Innanför pirarmarna bygger Trelleborgs Hamn nya färjelägen och ger samtidigt plats för 4000 nya bostäder. I planerna ingår ett nytt logistikcenter. Bilden är en skiss som visar hur det är tänkt att bli.
Close

Sveriges största roro-hamn blir ännu större

Hamn. Över 2 000 lastbilar eller trailrar rullar av eller på de 15 godsfärjor som dagligen angör Skandinaviens största roro-hamn. Nu bygger Trelleborg ut. Notan, 1,5 miljarder kronor, betalas genom nya bostäder med havsutsikt.

Utanför hamnkontorets fönster kommer dragbil efter dragbil ut ur bilfärjans innanmäte. Längre bort i hamnbassängen ligger mudderverken som mödosamt karvar sig ner i Östersjöns botten.

– Utbyggnaden är nödvändigt om vi ska hänga med i utvecklingen. Morgondagens färjor blir större och längre, säger Jörgen Nilsson.

Han är vd i det kommunala bolaget, Trelleborgs Hamn. Vd för Sveriges och Skandinaviens största hamn för gods som kommer på hjul. Antingen lastbilar, trailrar eller chassier. Lösa containrar hanteras inte. Trelleborg har inga kranar.

Det är en sorts blandning av stolthet och tillförsikt som hamnpersonalen utstrålar när Transportarbetaren hälsar på. Alla från vd:n till Transports klubbordförande, Jörgen Wärja.

Startskottet gick 2014. Första steget blev att bygga två pirarmar som sträcker sig som en mäktig kräftklo ut mot havet. Innanför den ena anläggs nya markytor, med nya färjelägen. Färjelägen som i många decennier varit Trelleborgs ansikte mot omvärlden.

Innanför den andra pirarmen blir det bostäder. En ny stadsdel med 4 000 lägenheter. På sikt uppåt 6 000.

Fast hamnbolaget har andra visioner också. Vd Jörgen Nilsson igen:

– I dag stannar nästan inget gods hos oss, det bara passerar Trelleborg. Vi ska försöka ändra på det. Genom att bygga ett stort logistikcenter en liten bit från hamnen. Marken finns redan.

– Det är en logisk utveckling. Vi har färjelinjer som täcker fem europeiska destinationer. Andra hamnar har en eller två linjer. Våra båtar går till Tyskland, Polen och Litauen. Vi har alla förutsättningar att växa på logistiksidan, exempelvis hantera gods åt e-handelsföretag.

Hos de styrande i Trelleborg står klimatfrågan högt på dagordningen. De nya landområden som nu skapas innanför pirarna för en höjd på tre meter över havet. Det är för att bostäder och hamnanläggningar ska klara en befarad havsnivåhöjning.

I många år hade Trelleborg tågfärjor. Den verksamheten har tynat bort, trots allt prat om mer gods på järnväg. Fortfarande kommer godståg till Trelleborg från övriga Sverige – främst med pappersrullar. Men inga vagnar går i väg med båt.

– Vi bedömer att det måste ske en ökning av den intermodala järnvägstrafiken. Alltså lastbilstrailrar eller containerchassier som fraktas på tåg. Om vi menar allvar med miljödiskussionerna är det nödvändigt, säger Jörgen Nilsson.

Samtidigt är han kritisk mot dagens järnvägspolitik:

– Man får skilja på den traditionella och den intermodala tågtrafiken. Den traditionella är ineffektiv och gammaldags. Dagens kunder har krav på snabba leveranser, det klarar inte järnvägen. Särskilt inte när passagerartrafiken hela tiden prioriteras framför godstågen.

– Järnvägen måste stärka sin trovärdighet. Vi kan inte ha trafik som stannar helt på grund av solkurvor och nedrivna kontaktledningar. Det kommer alltid att vara dyrare med tågtransporter. Kunderna måste vara beredda att betala mer.

Samtidigt är det fel att ställa trafikslagen – tåg, väg och sjöfart – mot varandra. De måste samverka, anser Jörgen Nilsson.

I den nya satsningen ingår en solcellspark och vindkraftverk som tillsammans beräknas täcka hälften av hamnen energibehov. Färjornas utsläpp är en utmaning. Det är komplicerat att dra fram el-kablar grova nog att ersätta båtarnas motordrivna generatorer.

Fram till nu har trelleborgarna fått vänja sig vid utländska dragbilar som parkerar överallt där det går. Eller inte går.

Totalt handlar det om 800 000 tunga fordon per år som kommer till Trelleborg. Plus ungefär 500 000 personbilar som också ska av eller på färjorna.

Om bara fem, sex år kalkylerna hamnledningen med ytterligare 500 000 fordon. Totalt 1,8 miljoner. För att minska nedskräpningen har hamnen anlagt en parkering med toaletter och duschar för lastbilschaufförerna.

– Det kostar en euro per dygn att stå där. För dyrt tycker många östförare, säger Jörgen Wärja, Transports man i hamnen.

I det tänka framtidskonceptet ingår ett truckcenter som anläggs vid den nya infartsleden som ska avlasta stadskärnan.

Det är många svenska hamnar som just nu bygger ut och vill expandera.

Vad händer med Trelleborg och färjetrafiken när danskarna byggt klart broförbindelsen över Fehmarn Bält?

– Det är inte säkert att den blir av, säger vd Jörgen Nilsson. Fast jag tror ändå att bron kommer, och då pratar vi tidigast 2035. Jag är inte orolig, jag förstår inte ens grejen med en broförbindelse. Den skulle innebära 16 mils extra landsvägskörning genom Danmark, enkel väg.

– Är det en bra idé, ur miljösynpunkt?

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Hamnarbetare och andra invånare i Livorno turas om att samlas vid protesttältet vid en av infarterna till hamnen. De är beredda att ingripa snabbt om något fartyg med material till Israels militär skulle lägga till.

Italienska hamnfack hotar med ännu en storstrejk

Internationellt. Hamnarbetarna i Italien fortsätter att protestera mot Israels handlingar i Gaza. I toskanska Livorno har facken tillsammans lyckats hindra en leverans med material till Israels armé och i hamnar över hela landet är arbetarna beredda att göra samma sak. Nu hotar förbunden med ännu en storstrejk.

Med stora vakuumplattor sugs fartygen in till en av kajerna i Kapellskärs hamn, en process som går tyst till och tar omkring 30 sekunder.

Hamnen där skeppen sugs fast

Kapellskär. Plötsligt är fartyget i väg. Lösgjort från de stora vakuumplattorna på ett nästan overkligt, ljudlöst vis. Kapellskär i Roslagen är först i landet med automatisk förtöjning – vid anlöp tar det 30 sekunder att suga in M/S Finnsirius till kajen.

Jörgen Wärja och Mikael Gustafsson, avdelning 2 hamn

Trelleborgs hamn sviker om Tesla

Debatt. Trelleborgs hamns beslut om att hyra ut lokaler till Tesla under en pågående arbetsmarknadskonflikt är inte bara provocerande – det är ett öppet svek mot fackliga rättigheter och den svenska modellen.

Kameraövervakning / Securitas logga / IMY:s logga

Allt fler företag vill registrera vad de anställda gör

Integritet. Synen på GDPR har ändrats från jätteskräck för att företagen ska tvingas betala höga skadestånd till att det var ju inte så farligt. Men nu är lagstiftningen högst aktuell igen i och med att allt fler företag vill installera datorsystem för att registrera vad de anställda gör.

Läkarrock med stetoskop. Läkaren skriver för ett läkarintyg.

Har åkaren rätt att få se resultaten från min hälsokontroll?

Åkeri. Har min arbetsgivare rätt att få se resultaten från hälsokontrollen – när jag besöker läkare för att förlänga mitt körkort för tung trafik? Det undrar en arg lastbilsförare, 60 plus, vars läkare krävde att få skicka resultaten direkt till hans åkeri.

Musikhjälpen är i gång – med Transport!

Insamling. Musikhjälpen är på plats på Stora torget i Karlstad i veckan. Bössorna är öppna. Och Värmlandsavdelningen har utmanat Transports övriga avdelningar att skänka pengar. Årets motiv: Alla barn har rätt att gå i skolan.

Här i Västland, mellan Tierp och Karlholm i norra Uppland, omkom en nyanställd miljöarbetare under arbete med sophämtning i maj i år. Enligt polisens uppgifter direkt efter olyckan handlade det om att hon fallit av bilen då hon stod baktill mellan två hämtningsstationer. Foto: Lilly Hallberg

Renhållningsbolag ändrar rutiner efter dödsolycka

Miljöarbete. I våras omkom en renhållningsarbetare i Tierps kommun efter att ha fallit av sopbilen och slagit i huvudet. Företaget där kvinnan arbetade har nu stärkt säkerhetsrutinerna.

Fråga facket
Petra undrar över hur lång uppsägningstid hon har. Illustration: Martin Heap

Hur lång uppsägningstid har jag?

Transport. Petra undrar över hur lång hennes uppsägningstid är och Nischay vill veta hur man räknar ut avdrag för vab. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Olovlig körning blir fall för HD

Juridik. Chauffören saknade behörighet att köra svenskregistrerad lastbil enligt körkortslagen. Men hovrätten ogillade åtalet om olovlig körning. Riksåklagaren har nu överklagat domen till Högsta domstolen (HD).

Måsar skitar ner i hamnen

Hamn. Falskt alarm. Det är inget ”skarvkaos” med hamnarbetare som riskerar att halka i fågelbajs i Helsingborgs hamn. Något som flera medier rapporterade om i oktober. "Men vi har en del problem med måsar".

Taxibolag i Sundsvall i konkurs

Servicetrafik. Taxi Drakstaden har fått hård kritik för brister när det gäller färdtjänst och skolskjutsar i Sundsvall. På torsdagen försattes taxibolaget, som har avtal med kommunen, i konkurs.

Tidningsbud knivrånat av tre män

Tidningsbud. Tidigt på måndagsmorgonen fick polisen larm om ett rån i Mariestad, riktat mot ett tidningsbud i tjänst – tre personer ska ha omringat budet, hotat med kniv och tvingat till sig kontanter.

Konkursskylt. Foto: Shutterstock

Braathens varslar ytterligare ett 20-tal kabinanställda

Fyg. I september försattes två av flygbolaget Braathens bolag i konkurs och 120 kabinanställda förlorade jobben. Nu går moderbolaget vidare och säger upp ytterligare cirka 20 kabinanställda på dotterbolaget Braathens people, vid flygbaserna i Göteborg och Malmö.

Liljaskolan först med ny transportcertifiering

Utbildning. På Liljaskolan i Vännäs var det stort firande den 6 november. Gymnasiet är först i landet med att ha klarat kraven för den nya certifieringen för transportutbildningar, CGT-certifiering.

Förslag om laddstationer vid statliga rastplatser

Trafik. Ett 30-tal av Trafikverkets omkring 270 rastplatser runt om i Sverige skulle kunna kompletteras med stationära laddstationer, som drivs av kommersiella aktörer. Först ut i ett pilotprojekt skulle kunna vara rastplatsen Brahehus vid E4, strax norr om Gränna.