Vägtransportfokus 2021

Sökes: 50 000 lastbilschaufförer

Åkeri. Behovet av yrkesförare är skriande. Hur ska kompetensen säkras och hur ska samarbetet se ut? Det var frågan för dagen när fack, skolelever, politiker, lärare och branschorganisationer möttes på Elmia.

– Man blir glad av det som sägs, just det här med stolthet, sa Tommy Wreeth.

Transports förbundsordförande hade just hört föregående direktsända programpunkt.

Under rubriken Vägen till transportbranschen hade elever och lärare från Vreta utbildningscentrum, utanför Linköping, diskuterat pandemins påverkan – och hur det går att attrahera fler till yrket. När det gäller hur det ska gå till att få fler yrkesförare uttryckte Tommy Wreeth att fack och arbetsgivare delar uppfattning i hög grad. Och partsägda Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya) är unikt i sammanhanget.

– Vi är överens om hur man ska attrahera folk till yrket, det är styrkan i det här. Politiskt finns det nog möjligheter, det gäller att se till att det blir verkstad också, sa Wreeth på ett senare seminarium.

Utmaningar

Två blivande yrkesförare, Victoria Johansson och Filippa Pihl, samt yrkesläraren Sandra Petersson diskuterade först vägen in i branschen. Alla tre kommer från Vreta utbildningscentrum.

Filippa och Victoria tar studenten om en vecka, efter tre år på fordons- och transportprogrammets yrkesförarutbildning. Båda har redan jobb, ska köra timmerbil respektive kranbil.

– Jag har alltid haft intresset för fordon och maskiner, och varit ute på vägarna. Som Filippa var inne på, det som lockar är utmaningarna, sa Victoria i direktsändning.

– Det är ditt eget arbete, du har ansvar. Ställs du inför problem får du lösa dem själv.

Båda ser det som viktigt med kvinnliga förebilder – och manliga. Men talade samtidigt om att bilden av en unken machokultur är förlegad. I alla fall i den verklighet de mött ute, under praktikperioderna. Då har det blivit tydligt att det behövs fler yrkesförare.

– Man känner sig verkligen välkomnad, sa Victoria.

Också deras ”fröken”, Sandra Petersson – utnämnd till årets yrkeslärare 2019 – talade om hur branschen förändrats. Mycket tack vare ett gemensamt arbete i branschen, bland annat med kvinnliga förebilder.

– Det är absolut jätteviktigt i en manligt dominerad bransch. I dag är vi många tjejer i utbildningen, och det ökar ständigt. I avgångsklasserna är det 40 procent, i årskurs 1 och 2 är det nära 50 procent, sa Sandra.

– Vi är på rätt väg, det har inte alltid sett ut så.

Sandra Petersson talade också om hinder för att utbilda nya chaufförer, de 50 000 yrkesförare som Tya talar om kommer att behövas inom en tioårsperiod.

– Dilemmat är för få utbildningsplatser. Vi har nästan dubbelt så många sökande som antal platser vid Vreta.

Och så fick hennes elever – som Sandra, också förarprövare, godkänt i flera behörigheter – motivera andra unga att söka transportutbildning.

Filippa Pihl:

– Möjligheterna. När du gått tre år på en transportlinje har du så många möjligheter. Praktiken, framför allt, ger möjlighet att se olika typer av åkerier och körningar, och vad du vill göra. När du gått tre år har du världens chans. Du går ut med så många behörigheter, som i princip ger dig möjlighet att välja och vraka!

Victoria Johansson:

– Vill du bara tillräckligt mycket kan du göra vad du vill. På en transportutbildning kan du välja. Du har alla möjligheterna!

Vägar in för fler

Framgångsrik kompetensförsörjning är ett långsiktigt samarbete mellan politiker, skolor, företag, fack och branschorganisationer.

På seminariet om kompetensförsörjning inledde Sigalit Slutbäck, vd på Tya, med att tala om uppdraget att säkra arbetsmiljöverket tillsammans med Tyas parter – skolor, 14 000 företag, och facket.

– Hela vår tanke är att vi vill skapa Sveriges bästa jobb.

Sigalit Slutbäck betonade att det gäller olika parametrar: Den lokala och den centrala. Lokalt handlar det om skolor, företag, lokalpolitiker och företrädare för arbetsmarknadens parter.

– Lastbilschaufför är ett väldigt socialt yrke, ett framtidsyrke, där det handlar om att ta eget ansvar, sa Slutbäck.

50 000 fattas

– Behovet är stabilt. Det är fortfarande 50 000 vi söker i transportsektorn, den som får samhället att rulla.

Tyas vd visade en film om att bygga stolthet i branschen. Yrkesförarens dag är ett sådant initiativ. I år kunde var och en filma en liten sekvens av sin vardag. Ett annat sätt är att via ambassadörer nå ut till unga.

– Vi vill visa fler unga hur det är att gå på transportprogrammet, sa Victoria Johansson, avgångselev och en av de unga ambassadörerna för Tya. De har bland annat skött Tyas Instagram.

– Det har varit jätteroligt. Vi använder sociala medier, som unga sitter och kollar mycket. Det är viktigt att ha ungdomar som visar upp branschen, och det gäller inte bara transportbranschen, för att andra ska våga ta steget och se att det går, sa Victoria.

Högt tryck

I dag finns det 91 skolor i landet som har transportutbildning. Antalet platser har ökat under senare år, men behovet har också vuxit. Allt fler söker till utbildningarna.

– 77,1 procent är i jobb när de gått ut skolan. Från dag ett. Anställningsbara. Unikt, om man tittar på utbildningar, sa Sigalit Slutbäck från Tya.

Men det finns problem, överlag väljer allt färre yrkeslinjer på gymnasiet:

– Vi är vinnarna bland förlorarna. Intagningen till gymnasiet, jämfört med högskoleprogrammen, är vikande överlag. Det är dåligt ur ett samhällsperspektiv. Det gäller alla yrkesprogram.

– För att lyckas få fler yrkesförare handlar det inte om en enmansshow. Det behövs att facket, arbetsmarknadens parter och skolorna samarbetar för att ge förutsättningar.
Transportprogrammet en av de dyraste utbildningarna.

– Att branschen gemensamt kravställer är nödvändigt. Och att alltid utgå från dem som jobbar i branschen!

Transports förbundsordförande Tommy Wreeth fick frågan om vi verkligen har råd med svenska, välutbildade – och välbetalda chaufförer:

– Jag tycker nog att det finns politiskt möjligheter, gäller att se till att det blir verkstad också, svarade han.

–Vi är överens om hur man ska attrahera till yrket. Machostämpel kan bli lite problem, det som fortfarande finns hos en svans i åkeribranschen. Det gäller att tvätta bort den stämpeln.

Tommy Wreeth tog också upp att det var önskvärt med en något bättre löneutveckling i yrket. Ingångslönen är bra, men sedan blir trappan jämförelsevis plan.

– Det borde gå att utvecklas mer, både kompetens- och lönemässigt, efter ett par år i yrket, sa han.

Lärarbrist

Transports ordförande talade även om lärarbristen:

– Ett ställe att titta på är apl (arbetsplatsförlagd praktik), där finns instruktörer och handledare – ofta erfarna personer med kompetens som varit i branschen, och som kanske vill yrkesväxla. Där finns mycket duktigt folk. Sedan måste man komplettera med pedagogik.

För lärarbristen är stor, liksom bristen på förarprövare. Grunden för förändring är, enligt politikerna i panelen, att göra så att folk förstår behovet av transporter. Och få kommunerna att satsa på en utbildning som är dyr i jämförelse.

– Precis som Tya säger, det gäller att argumentera för skolchefen i kommunen att utbildningen är viktig. Ni har ändå visat en målinriktning som är imponerande, sa Anders Åkesson (C), förste vice ordförande i riksdagens trafikutskott.

Både Centerns Anders Åkesson och Thomas Morell (SD) tog upp att det behövs mer pengar.

– Vi måste stötta utbildningarna, det är livsviktigt att få in nya förare. Det spelar ingen roll om det är nyutbildade från gymnasiet eller karriärväxlare, sa Morell.

– Grunden är att det inte blir fler specialdesignade statsbidrag, utan generella. Ge dem som utbildar pengar, långsiktigt, sa Åkesson.

Lastbilskaptener

När seminariesäcken skulle knytas ihop tog moderatorn Stefan Fur upp ett nytt uttryck, ”lastbilskapten”, som Transports Tommy Wreeth myntat tidigare i samtalet. För i allt tal om förarlösa fordon glöms lätt bort att någon måste styra, även om det inte sker med händerna på ratten. Och inom åkeri kan kanske yrket i framtiden vara just lastbilskapten.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Putte:
    22 juli, 2021

    Finns inte en chans att jag rekommenderar yrket till någon. Jag behöver inte ens säga ett knyst heller.
    Ser redan hur många unga direkt från transportgymnasiets värld krockar i ljusets hastighet med verkligheten när de väl sätter sin fot på åkerierna. De sticker fortare än f*n när de inser hur branschen faktiskt fungerar. De köper inte skiten som pågår på många ställen vilket är helt rätt inställning enligt mig.

    Problemet inom Transport är åkerierna (med regional variation). Det sitter allt möjligt folk på väldigt viktiga positioner som har oändlig förmåga att sänka ett helt åkeri. De saknar all kompetens och förmåga som krävs för yrket.

    Bristen som ständigt påtalas är fiktiv å det grövsta. 50 000??? Åkerierna lever i sin värld som tydligen lyder "äh det finns ratthållare överallt". Jasså gör det?
    Varför saknas flera stycken där jag jobbar så körningarna är omöjliga att upprätthålla utan olaglig övertid? Utan olaglig övertid skulle en eller flera bilar stå still och kunden stå helt utan livsviktiga produkter på mindre än två veckor (normalt ännu kortare tid än så). Snacka om att leka med elden, slutar flera nu så ryker kontrakten och åkeriet dånar rakt in i konkurs på nolltid.
    Jag + en till lär sluta innan 2021 är över. Men chaufförer växer ju på träd haha :)

  2. Anonym:
    8 juni, 2021

    Håller med tidigare inlägg. Arbetsförmedlingen har årligen spottad ut hundra, om inte tusentals lastbilschaufförer.

    Det råder ingen brist på chaufförer i detta land. Hade det varit en ansenlig brist så hade lönerna höjts kraftigt men så har fortfarande ännu inte skett.

    Kolla bland hantverkare. Där har de fackliga löner utspelat sin roll totalt. Där finns det utrymme till individuella lönesättningar. Något som behövs för att kunna rekrytera duktiga hantverkare.

    Blev erbjuden jobb som sophämtare hos det kommunala bolaget. 23200kr blev jag erbjuden i lön! Tackade givetvis nej. Fanns ett tiotal andra i kön att välja bland.

  3. Ulrika Andersson:
    7 juni, 2021

    Det finns tusentals arbetslösa med C och CE-kort men eftersom de inte haft råd med att upprätthålla YKB, ADR och lösa ut ett nytt förarkort pga den låga a-kassan så syns de inte.

    Jämför man med hur många som utbildats genom AF på bl.a. YA så ser man skillnaden i hur många som kostat i snitt 100.000 kr men som inte fått anställning utan sökt sig till andra jobb.
    Av de jag läste med hade 1 år efter utbildningen ca: hälften inte tillräckligt med timmar som chaufför och valde därför att byta yrkesområde.

    Åkerierna skriker efter folk men kräver 10 års regelbunden körning för att anställa.

Lästips:

Transportarbetarens logga

Protester mot covidpass i italienska hamnar

Internationellt. Nu är det obligatoriskt att ha ett covidpass för att jobba i Italien. Det är hamnarbetarna som går i täten för protesterna mot det och under passets första dag var hamnarna fulla av möten och demonstrationer.

Transportarbetarens logga

Transport: ”Stoppa slopade Säpo-kontroller”

Bevakning. Svenska Transportarbetareförbundet och branschorganisationen Säkerhetsföretagen gör gemensam sak och kräver att regeringen stoppar förslaget om att ta bort Säkerhetspolisens kontroller av vissa medarbetare.

Välkomna gäster hos vänstern

Fackligt-politiskt. Full sysselsättning, för lite strejkande, gig-ekonomi, klasskamp och branschföreningar. En rad frågor lyftes och diskuterades på Vänsterns stora rikskonferens i september – ett led i satsningen på att stärka det fackliga arbetet, både på arbetsplatserna och inom partiet.

Massimo Mazza

Protester mot covidpass i italienska hamnar

Internationellt. Nu är det obligatoriskt att ha ett covidpass för att jobba i Italien. Det är hamnarbetarna som går i täten för protesterna mot det och under passets första dag var hamnarna fulla av möten och demonstrationer.

Ordningsvaktsutredningen

Transport: ”Stoppa slopade Säpo-kontroller”

Bevakning. Svenska Transportarbetareförbundet och branschorganisationen Säkerhetsföretagen gör gemensam sak och kräver att regeringen stoppar förslaget om att ta bort Säkerhetspolisens kontroller av vissa medarbetare.

Hallå där!

Daniel Hilmér

… tidningsbud i Trollhättan, och huvudskyddsombud på Västsvensk tidningsdistribution (VTD), som jobbar som vanligt nu på lördag den 9 oktober, Tidningsbudens dag.

Två sophämtare i Säffle med många års erfarenhet av yrket fick inte behålla sina jobb när kommunen tog över sophämtningen från en entreprenör.

Rutinerade miljöarbetare petades av Säffle kommun

Miljöarbetare. Två sophämtare i Säffle med många års erfarenhet av yrket fick inte behålla sina jobb när kommunen tog över sophämtningen från en entreprenör. – Det är fruktansvärt dåligt att de ratar kompetent personal, säger en av de drabbade, PO Sakariasson.

Viktor Andersson och Magnus Kvilén på Transports avdelning 3 i Göteborg är kritiska till anställningsvillkoren för Foodoras matbud. Foto: John Antonsson

Dyrt att vara bilbud hos Foodora

Matbud. Cykelbuden som jobbar för Foodora har kollektivavtal. De bilburna buden är anställda i ett annat bolag där de kör egna bilar och enbart får provisionslön.

Döden på jobbet
Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

”Alla ska få komma hem från jobbet”

Arbetsmiljö. Förra året dog färre lastbilschaufförer i tjänsten än 2019. Men det är inget trendbrott. Chaufförer är fortfarande en yrkesgrupp som är mycket hårt drabbad av dödsolyckor.

Få arbetsgivare får böta för dödsolyckor

Arbetsmiljö. I få fall leder arbetsplatsolyckor med dödlig utgång till att företag bötfälls. I minst 43 av 55 fall av dödsolyckor under 2018 har ingen arbetsgivare alls kunnat ställas till svars. Det visar en granskning som tidningen Arbetet gjort.

Truckförare skadedrabbade

Arbetsmiljö. I snitt inträffar tre olyckor per dag med truckar. Det gör truckförare till en av de allra värst skadedrabbade yrkesgrupperna. År 2019 skedde 1 163 olyckor där truckar var inblandade. Det visar siffror från Arbetsmiljöverkets databas.

Högt tryck på skrivarkurs

Kultur. Drygt 70 LO-medlemmar sökte till LO:s och ABF:s skrivarkurs i våras. Men bara tio fick plats. I vår blir det en ny kurs. De som inte fick plats förra gången har förtur.

Nattarbete

Terminalarbetare: ”Korta arbetstiden för nattjobb”

Terminal. Terminalarbetaren Lennart Karlsson jobbar ständig natt. IF Metall har tecknat avtal om 34 timmars arbete per vecka för nattarbetare, men i Transport gäller 40. – Det känns orättvist att det är så stor skillnad, säger han.

Peter Winstén och Tommy Wreeth.

Facket ser gärna kortare arbetstid

Terminal. Transports avtalsansvariga håller med. En minut komp per timme mellan klockan 22 och 06 är inte så mycket. Men frågan har lyfts och de tror att fler kommer att ställa krav på mer ledig tid i kommande avtalsförhandlingar.

Väktare och ordningsvakter hårt utsatta för hot och våld

Bevakning. ”Rånarna hotade mig med automatvapen och sa åt mig att gå ner på knä. När jag satt ner på knä sparkade de mig i ansiktet.” Väktare och ordningsvakter hör till de yrkesgrupper som löper störst risk att utsättas för hot och våld, visar en ny rapport.