Sjuka kan bli utan ersättning i väntan på utredning

Från och med 1 november stramar Försäkringskassan upp tillämpningen av reglerna för att få sjukpenning. Sjuka som inte har godkända läkarintyg kan bli utan pengar, under tiden som kassan utreder i fall de ska få ersättning eller inte.

Transports regionala skyddsombud i Malmö, Bert Johansson, är både orolig och arg. Sjuka och skadade personer, som redan nu tvingas kämpa för att få rätt till ersättning, riskerar att drabbas hårt igen, varnar han.

Orsaken till åtstramningen är två domar i kammarrätterna i Göteborg och Jönköping, där man kommit fram till att kassan hittills tillämpat reglerna i socialförsäkringen för generöst, uppger Försäkringskassan.

Regionala skyddsombudet Bert Johansson ser framför sig fler långtidssjukskrivna, som får gå långa tider i oviss väntan i fall de ska få pengar eller inte. Ovanpå det kommer i många fall oron ifall de anställda får behålla jobbet eller ska testas mot hela arbetsmarknaden – efter ett halvårs sjukdom.

Johansson fick själv upp ögonen för förändringen efter att en sjukskriven Transportmedlem kontaktade honom. Johansson tycker att handläggarna får för stort inflytande över besluten ifall läkarintygen är tillräckligt bra eller inte.

Redan i dag skulle sjuka behöva vara friska för att orka driva sina ärenden mot olika instanser, anser det regionala skyddsombudet.

– Jag tror vi kommer att få stora problem framöver med handläggare som säger att sjukskrivna saknar tillräckliga underlag och personer som hamnar i kläm.

I sitt arbete följer Bert Johansson med Transportmedlemmar till möten med bland annat försäkringskassan och behandlande läkare. Han har en sammankomst i förra veckan i färskt minne.

– Läkaren och försäkringshandläggaren sa emot varandra när det gällde personens arbetsförmåga. Hur ska det gå för den personen. Blir det någon ersättning eller inte? Ska medlemmen ut och söka andra jobb, undrar Bert Johansson.

Skärpningen kommer i en tid då sjukskrivningarna skenat från ett sjukpenningtal på 6 dagar 2010 till 10,8 dagar i dag. Men nationella försäkringssamordnaren Cecilia Udin på Försäkringskassan förnekar att det rör sig om besparingar.

– Det handlar om att följa den lagstiftning som finns efter domarna som föll för en tid sedan. Vi har inte rätt att betala ut ersättning om vi inte kan styrka att en person har rätt till den, säger hon.

Att som hittills, generellt, betala ut sjukpenning till personer under tiden deras ärenden utreds saknar stöd i socialförsäkringsbalken, uppger Cecilia Udin.

– Vi har helt enkelt gjort en felaktig tolkning och tillämpat lagstiftningen på fel sätt tidigare.

Har informationen gått ut till försäkringstagarna?

– Det kommer att göras löpande, när vi har kontakt i nya ärenden, i fall vi är osäkra över rätten till ersättning. När det gäller pågående ärenden får vi informera i samband med att förlängda läkarintyg kommer in.

– Många gånger är det så uppenbart att personen har rätt till ersättning att vi betalar ut den.

I de fallen handlar det om att handläggaren tar ett tillfälligt (interimistiskt) beslut.

Kriterierna för att tjänstemännen ska kunna ta tillfälliga beslut är att det är ”sannolikt” att en sjuk har rätt till pengar, att ersättningen är av ”väsentlig ekonomisk betydelse” och att kassan utan ”betydande dröjsmål” kan fatta ett slutgiltigt beslut.

Handläggarnas beslut grundar sig också på vad kassan vet om den sjuka sedan tidigare, förklarar Udin.

Hur vanligt är det att Försäkringskassan går emot läkarens sjukskrivning?

– Vi går emot läkarintygen i cirka tre till fyra procent av alla inkomna fall. Omkring tre procent får inte rätt till sjukpenning.

För att personer inte ska drabbas så hårt är det viktigt att de lämnar in kompletterande uppgifter och skickar in nya läkarintyg så fort som möjligt, förklarar Cecilia Udin.

– Gärna elektroniskt, det är ett sätt att snabba på processen.

Det kan vara svårt att ta sig fram i vården och få tillräckligt bra läkarintyg. Vårdcentralens läkare är ofta stressade och har ibland mindre kunskaper i försäkringsmedicin och konsten att skriva läkarintyg, som kassan godkänner.

– I ganska många fall behöver vi begära in kompletterande uppgifter. Det är svårt att säga vad man ska göra ifall man inte får ett bra intyg. Man får be sin läkare beskriva snedsättningar och begränsningar tydligare.

Anställda som har företagshälsovård kan hamna i en gräddfil med kunnigare läkare, jämfört med andra sjuka eller skadade, som hänvisas till allmän vård?

– Vi jobbar hela tiden med att utbilda läkare och de har blivit mycket bättre, men att skriva intyg om aktivitetsbegränsningar och funktionsnedsättningar är svårt. Det är viktigt att läkarna skriver vad de sett vid undersökningen.

– Men, tillägger Cecilia Udin, det finns mer att göra och det kan bli ännu bättre.

Det finns oro över långa handläggningstider och lång väntan för sjuka? Samtidigt kommer uppgifter om att försäkringskassan är överhopad med jobb?

– Det är viktigt med snabb handläggning. Vi måste meddela våra beslut så fort som möjligt och kommer att se till att ta hand om ärendena direkt.

Handläggarna har fått instruktioner om de nya rutinerna och Cecilia Udin tycker inte att sjukskrivna ska oroa sig över brister i deras kompetens.

– De som varit sjukskrivna länge har ju också kontakt med sin personliga handläggare.

Har hälsovården fått information om förändringarna?

– Vi har informerat om det här till vården, nationelllt, regionalt och lokalt. Det är viktigt att enskilda ärenden hela tiden avgörs i samarbete med vården. På de flesta håll har vi elektronisk kommunikation, vilket går snabbare, säger Cecilia Udin.