Strängare regler vid sjukskrivning föreslår utredning
Sjukförsäkring. Skärp reglerna i sjukförsäkringen och återgå till strängare bedömningar för att få sjukpenning längre än ett halvår, föreslår en statlig utredning. En farlig tillbakagång till ”de rättsosäkra och otrygga system som gällde innan 2021”, kommenterar LO-ordförande Susanna Gideonsson.
(UPPDATERAD)
LO-basen framför sin kritik i ett pressmeddelande efter att utredaren Per Johansson i dag, den 2 april, överlämnade utredningen till socialförsäkringsminister Anna Tenje (M).
Under åren 2021 och 2022 lättade den rödgröna regeringen, efter hård kritik, upp flera regler i sjukförsäkringen. Tanken bakom lagändringarna var att äldre sjuka, som slitit ut sig under ett långt arbetsliv inte skulle bli utförsäkrade och förlora sin försörjning eller tvingas ta ut pension i förtid. De nya reglerna innebär också att sjuka personer i dag får längre tid på sig för återhämtning och att komma tillbaka i jobb.
Det vill utredaren ändra på genom att återgå till en striktare bedömning av arbetsförmågan för att få sjukpenning efter ett halvår (180 dagar). Utredaren vill alltså häva dagens bestämmelse att sjuka ska kunna få fortsatt sjukpenning, även efter 180 dagar, om det mesta pekar på att personen kan återgå till sitt gamla jobb inom rimlig tid (det vill säga senast efter ett år, dag 365, i sjukskrivningen eller, om det finns särskilda skäl, dag 550).
Hårdare bedömning
Utredaren föreslår också att äldres rätt till sjukpenning ska bedömas hårdare igen. I dag behöver personer som är nära pensionsåldern, men inte är friska nog att gå tillbaka till sin gamla arbetsgivare inte söka jobb inom helt nya yrkesområden. Utredningen föreslår dock att de äldres arbetsförmåga åter ska prövas mot jobb på hela arbetsmarknaden.
Enligt dagens regler (från februari 2022) slipper sjuka personer, som är 63 år och äldre, alltså omställningen till nya arbeten. Bedöms de vara för sjuka för att återgå i jobb hos sin tidigare arbetsgivare kan de få fortsatt sjukpenning.
När det gäller vikarier och behovsanställda vill utredaren även ta bort dagens mer förmånliga regler.
På en punkt föreslår i alla fall utredaren att nuvarande regler ska kvarstå, det gäller möjligheten att få sjukersättning (tidigare förtidspension) när man är 61 år eller äldre.
Den bortre tidsgränsen
Utredaren Per Johansson lyfter också den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, som han anser värd att prövas på nytt. Tidsgränsen i den så kallade rehabiliteringskedjan infördes av Alliansregeringen 2008 och innebar att sjukpenningen drogs in efter 2,5 års sjukskrivning (914 dagar). Syftet var att öka drivkraften och viljan bland sjuka att börja jobba igen. Men en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) tydde på att gränsen inte hade någon större effekt och den avskaffades 2016.
Till Sveriges Radio säger Per Johansson dock att om den bortre tidsgränsen införs igen så behöver kraven på både arbetsgivare och sjukvård öka, så att sjuka får stöd tidigare i sjukskrivningen.
Efter de tidigare lagändringarna ska en sjuk persons arbetsförmåga inte längre mätas mot ett så kallat ”normalt förekommande arbete” på arbetsmarknaden utan mot en speciell, anvisad yrkesgrupp. Men vinner utredarens förslag gehör så kan den gamla ordningen återuppstå, med anvisningar till sjuka att de ska kunna ta ett arbete där de exempelvis inte behöver lyfta tungt eller stå upp.
Av kritiker kallade ”hitte-på-jobb” som är svåra att finna.
Återställare till gamla systemet
Den rödgröna regeringen tillsatte den nu slutförda utredning före maktskiftet. Syftet var bland annat att granska om lagändringarna gav resultat, det vill säga ifall sjuka personer fullföljer sin rehabilitering och kan börja jobba igen i större utsträckning än tidigare. När den nya regeringen tog över på hösten 2022 bytte de ut den tidigare utredaren, som arbetat på fackens juridiska byrå, LO-TCO Rättskydd.
Statistikprofessor Per Johansson tog i stället vid och inriktningen på granskningen ändrades. Regeringen pekade på att fler fått sjukpenning under lång tid och att kostnaderna för sjukförsäkringen ökat. Visade utredningen att sjukfallen blivit ”omotiverat långa” skulle utredaren lämna förslag på lagändringar, vilket han nu gjort.
Utredaren Per Johansson säger till Sveriges Radio att förslagen i princip innebär en ”återställare” till det gamla systemet, före de rödgrönas förändringar. Som skäl anger han att att utredningen visar att de nya reglerna inte lett till att fler sjuka har börjat arbeta igen. Hans bedömning, med stöd av utredningen, är att många av dem som får fortsatt sjukpenning efter ett halvår (180 dagar) skulle kunna arbeta.
– Att vara i jobb är bättre än att vara sjukskriven, att vara sjukskriven är ingenting som är positivt, säger Per Johansson.
”Ovärdig modell”
Facket har under utredningstiden lyft farhågor om en mer restriktiv sjukförsäkring, och pekat på att mer stress och press att börja jobba fort knappast bidrar till att människor tillfrisknar snabbare. LO:s ordförande Susanna Gideonsson efterlyser ett klargörande från regeringen om att ”de inte tänker gå vidare med utredningens förslag”.
– Vi minns alla berättelser om cancersjuka som blev utan ersättning och hur sjukas arbetsförmåga bedömdes mot jobb som inte fanns. Det var en ovärdig modell med outhärdliga mänskliga konsekvenser, säger hon.
Tvärtemot utredaren hänvisar Susanna Gideonsson till andra utvärderingar och analyser som visar på goda effekter av de förändrade reglerna.
– Försäkringskassan har sett att fler sjukskrivna går tillbaka till sina arbetsgivare med dagens regler. Riksrevisionen har också en pågående granskning som utredningen väljer att inte vänta in, säger Susanna Gideonsson. Hon tillägger:
– Sjuka ska inte tvingas ut i arbete eller fattigdom.
Utredningens förslag ska nu beredas på Socialdepartementet och skickas ut på remiss.
