Så här påverkas du av nya reglerna för karensavdrag
Sjukskrivna. Vid årsskiftet ändras lagen som styr karensavdraget vid sjukdom. Målet är att skapa större rättvisa mellan arbetstagare med olika långa arbetspass. För många av Transports yrkesgrupper är frågan redan reglerad i kollektivavtal.
– Men för bland annat väktare och tidningsbud får ändringen konsekvenser, säger Transports avtalssekreterare Peter Winstén.
Den nuvarande sjuklönelagen säger att den som blir sjuk ska ha sjuklön från arbetsgivaren. Ersättningen gäller från dag två, den första frånvarodagen är en så kallad karensdag.
Reglerna har gynnat vissa anställda och missgynnat andra. Väktare och ordningsvakter är två yrkesgrupper som ofta schemaläggs på långa arbetspass, ända upp till 13 timmar.
Blir en väktare sjuk inför ett sådant 13-timmarspass ryker 13 timmar i karensavdrag. Alltså mer än en och en halv ”vanlig” arbetsdag.
Exempel finns där bevakningspersonal dessutom jobbat deltid och haft två långa pass per vecka. Då försvinner halva veckolönen i nafs – om väktaren är borta bara en dag.
Vinnare har å andra sidan varit anställda som haft korta arbetsdagar när sjukdomen slår till. Då försvinner färre timmar genom karensavdraget.
Lagen har också gynnat krassliga som släpar sig till jobbet. Har man stått pall i låt säga sju av åtta timmar en måndag, så räknas måndagen ändå som hel karensdag. Med bara en timmes löneavdrag.
Den 1 januari 2019 ändras sjuklönelagen. De nya reglerna innebär att arbetsgivaren i stället för en karensdag ska göra ett avdrag som motsvarar en femtedel av en ”genomsnittlig veckoersättning med sjukpenning”.
– I stället för tid görs ett avdrag i pengar, förtydligar Peter Winstén.
Lagändringen får två tydliga konsekvenser:
- Den jämnar ut skillnaderna mellan anställda som har olika långa arbetspass. Alla förlorar en femtedel av veckoinkomsten (vid sjukfall som varar minst en dag).
- Den medför också att drivkraften minskar för redan krassliga att gå till jobbet – i hopp om att kunna jobba åtminstone en del av passet. Går man hem två timmar tidigare en måndag och sedan sjukskriver sig resten av veckan dras ändå en hel dags ersättning av från lönen.
Delar av sjuklönelagen är förhandlingsbar. Fack och arbetsgivare kan göra upp om andra regler.
Det har Transport gjort just när det gäller karensavdraget för anställda som arbetar inom bland annat åkeri, terminal, flyg och hamn. Där har parterna sedan tidigare enats om regler som innebär att karensavdraget ska vara en femtedel av den ”ordinarie veckoarbetstiden”.
Jobbar en lastbilschaufför heltid, 40-timmar, ska arbetsgivaren dra bort åtta timmar. Det gäller även om föraren regelmässigt jobbar tiotimmarspass. Omvänt gäller att om arbetsveckan startar med låt säga ett sextimmarspass, så försvinner ändå åtta timmar i karensavdrag. (Om sjukfallet pågår mer än en dag.)
– Vi valde den här vägen just för att minska orättvisorna som lagen inneburit. Men observera att en anställd alltid ska ha betalt för arbetad tid. Tvingas man gå hem två timmar tidigare en måndag, och sedan går till jobbet på tisdagen igen, så ska löneavdraget naturligtvis bara vara två timmar, säger Peter Winstén.
För bevakningspersonal, tidningsbud och flera andra grupper har Transport inte förhandlat fram undantag. Där gäller lagen fullt ut. Inklusive de nya reglerna för karensavdrag. Och eftersom tidningsbuden som regel jobbar minst sex dagar i veckan betyder den nya lagen en försämring. Tidigare drogs det bort en sjättedel av veckoarbetstiden – och nu en femtedel av veckolönen.
Jerker Nilsson, central ombudsman med ansvar för bevakningsområdet, ser framför sig nya tvister när arbetsgivarna nu ska beräkna vad som är en genomsnittlig veckoersättning. Framför allt gäller det behovare där arbetsgivarna kan variera mycket.
– Medlemmar som misstänker att det blivit fel bör kontakta sin avdelning, säger han.
