Facken har en viktig roll i miljö- och klimatarbetet
Klimatpsykologi. Lastbilsförare håller samhället på rull och ser till att vi får mat på bordet, men utsläppen av koldioxid från transporterna spär på klimateffekten. Är chaufförerna miljöbovar då? Och hur är det med flygskam? Kommer flygplatsarbetarna förlora jobben om vi flyger mindre?
Frågorna kommer upp i ett samtal med klimatpsykologen Frida Hylander i Malmö. Klimatpsykologi tar upp olika aspekter av krisen i klimat- och ekosystemet, förklarar hon. Här ryms inte bara frågor som översvämningar och utrotning av vilda djur utan också sociala och ekonomiska aspekter. Hur fördelar vi jordens resurser och vilka drabbas hårdast av klimatkrisen?
– Det handlar om hur vi människor påverkas och agerar. Vad är vettigt att ägna sig åt för att åstadkomma en långsiktigt hållbar förändring? Hur kommunicerar vi om miljöfrågor när några bryr sig väldigt mycket och andra lever på som förut?
Att anklaga en chaufför eller någon annan som vi anser inte gör tillräckligt för att minska sina koldioxidutsläpp är ingen framkomlig väg, betonar Frida Hylander.
Ohållbart system
– I stället för att se på en enskild individ behöver vi lyfta blicken. Chauffören är ingen ”miljöbov” utan en del av ett ohållbart system. Det är systemet som behöver förändras så att chauffören får förutsättningar att arbeta mer klimatsmart, exempelvis köra el- eller gaslastbil.
Omställningen till en mer hållbar livsstil ligger i allas intresse. Alternativet är en katastrof som drabbar alla, menar hon.
– Men för att åstadkomma en långsiktigt hållbar förändring behöver vi skifta fokus från jag till vi.
Alla kan bidra
Var och en kan bidra genom att äta vegetariskt, installera solpaneler och köpa begagnade kläder. Det är viktigt, men de stora förändringarna skapas när människor går samman och driver frågor ihop, anser Frida Hylander. Hon nämner medborgarrättsrörelsen i USA och fackföreningsrörelsen i Sverige med ledorden tillsammans är vi starka.
– Chaufförerna kan lyfta miljöfrågorna, begära att facket ska ta tag i dem och trycka på politikerna. Facket har en jätteviktig roll att spela här. En plan behöver tas fram för hur förarna ska sköta sina jobb när översvämningar, jordskred, temperaturökningar och köldknäppar slår till. Vi måste rusta oss för det.
Tankarna går till jordskredet vid E6 i Stenungsund och kö-kaoset på E22. Till icke-fungerande AC i budbilar och köldknäppen i norra Sverige i början av året. Ska serviceförare ge sig ut i alla väder?
– Människor i arbetaryrken är generellt mer utsatta än mer resursstarka grupper också när det gäller boende och ekonomi. De kan inte jobba hemma som många tjänstemän.
Se rött
Uttrycket flygskam får många i branschen att se rött. Skam är starkare än skuld och individuell skam starkare än kollektiv, beskriver Frida Hylander. Det hänger ihop med sociala normer, vi är snabba att fånga upp vad vi ska göra och inte och hur andra gör för att inte avvika. Skam är jobbigt och den som skambeläggs kan slå bakut:
– Nu ska de där miljömupparna få, jag ska flyga extra mycket! Det blir kontraproduktivt. Samtidigt visar en rapport att den rikaste 1 procenten av svenskarna släpper ut nästan tio gånger mer koldioxid än de fattigaste 50 procenten. Den ojämlikheten går igen i världen. De fattiga drabbas hårdast av utsläppen. Ska vi då fortsätta ta extra hänsyn till de få som flyger mest?
Teknik för exempelvis elflygplan utvecklas långsamt och omställningen behöver skyndas på om vi ska uppfylla miljömålen, menar Frida Hylander.
Vad kan det innebära för flygplatsarbetarna?
– Om deras arbeten förändras eller försvinner behöver de också gå samman och kräva en plan för omställningen.
