Regeringen fryser anslag till skyddsombud
Politik. Fackens regionala skyddsombud får inget tillskott i budgeten för nästa år. I praktiken blir det en nedskärning.
I statens höstbudget skrivs anslagen till de regionala skyddsombuden inte upp och fortsätter att ligga på 112 miljoner kronor per år, samma summa som förra året.
Det blir i praktiken en nedskärning då höjda löner och andra kostnadsökningar urholkar värdet på pengarna.
– Det är jättedåligt för arbetstagarnas arbetsmiljö. Regeringen kan inte ha lyssnat på de tre utredningar som visade hur viktigt jobb de regionala skyddsombuden gör. Den sista utredning klargjorde att RSO behövs för det förebyggande arbetsmiljöarbetet, säger Martin Miljeteig, centrala arbetsmiljöombudsman på Transport.
Pengarna till de regionala skyddsombuden fördelas ut mellan de tre fackliga centralorganisationerna LO, TCO och Saco samt en handfull mindre fristående fack. Därefter fördelas pengarna ut till förbunden, bland annat Transport.
– Med kostnadsökningar betyder det att vi tappar mycket resurser. Nu planerar regeringen samma anslag i flera år och det gör att vi får betydligt mycket mindre att röra oss med på några års sikt. Det kan väl inte vara den nya regeringens mål att försämra arbetsmiljön för alla arbetstagare?
Vad leder det till?
– I värsta fall blir det färre regionala skyddsombud och det kommer att medföra risker för arbetstagarna. Trenden är att det blir färre lokala skyddsombuden och då måste de regionala gå in och stötta mer. Stödet skulle snarare behöva ökas.
– Hittills har 41 personer dött på jobbet i år och med ett sämre stöd till skyddsombuden kan det komma att öka.
Arbetsmiljöverket får däremot ett uppskrivet anslag från 788 miljoner för 2022 till 819 miljoner för 2023.
Alla partier i regeringsunderlaget, M, L, KD och SD, har tidigare uttryckt att de vill avskaffa systemet med regionala skyddsombud, alternativt förändra villkoren i grunden.
