Transportarbetareförbundets skyddsombud
Close
Stöd från arbetsgivare, fack och kollegor är viktigt för att fler ska engagera sig som skyddsombud.
Close

Rädsla för bråk – ett skäl till att inte bli skyddsombud

Arbetsmiljö. Rädsla för att göra sig osams med chefer och kollegor, dålig kunskap om vad uppdraget innebär, ont om tid och otrygga anställningsvillkor. Det är några av skälen till att färre arbetare inom LO-kollektivet tar uppdrag som skyddsombud på sina arbetsplatser.

Slutsatsen dras i en rapport från Arbetsmiljöverket som nu lagts fram för regeringen. Där nämns också en rad förutsättningar för att skyddsombud ska vilja ta uppdraget och stanna kvar och jobba för en bättre arbetsmiljö. I kort sammanfattning:

  • Att en positiv bild av rollen som skyddsombud finns på arbetsplatsen.
  • Att samverkan och samarbete är gott mellan skyddsombud och arbetsgivare.
  • Att kommunikationen och dialogen mellan skyddsombudet och arbetsgivaren är god liksom mellan ombudet och kollegorna.
  • Att skyddsombudet får kunskap och utbildning från början och fortlöpande.
  • Att ombudet får stöd från kollegor, fack och arbetsgivare.

Det var på grund av det krympande antalet skyddsombud som regeringen i september förra året gav Arbetsmiljöverket i uppdrag att utreda varför. Myndigheten skulle också lämna förslag på åtgärder och initiativ som kan leda till att fler kan och vill engagera sig. Några lagändringar var däremot inte aktuella.

Skyddsombudens roll har stötts och blötts i en rad statliga utredningar under olika regeringar. I den förra granskningen, om de regionala skyddsombuden, uppskattades antalet lokala skyddsombud inom LO:s olika yrken vara omkring 64 000 år 2012. 2020 hade antalet sjunkit till cirka 54 500 och var, enligt en enkät i tidningen Arbetet, nere på knappt 53 000 lokala ombud 2023.

Färre skyddsombud

Det är alltså inom LO-kollektivet som antalet sjunker medan fler tjänstemän tar på sig uppdraget lokalt inom TCO och Saco. Totalt uppskattar Arbetsmiljöverket att det i dag finns knappt 96 000 lokala skyddsombud i landet, som utsetts av fackförbunden (Saco: drygt 18 215 och TCO: knappt 24 790 ombud).

Något register över skyddsombuden finns inte längre på Arbetsmiljöverket och heller inga uppgifter om skyddsombud som inte utsetts av facken utan direkt av arbetstagarna själva, där kollektivavtal och facklig organisering saknas.

För att få en uppfattning om skyddsombudens situation har Arbetsmiljöverket intervjuat företrädare för både fackens och arbetsgivarnas organisationer. Sakkunniga, lokala och regionala skyddsombud (på fackförbundens avdelningar) har också fått säga sitt, liksom arbetsrättsjurister, hr- och förhandlingschefer.

Det som lockar anställda inom LO att bli skyddsombud är, enligt rapporten, intresset för arbetsmiljöfrågor och en vilja att förbättra arbetsmiljön, stöd från kollegorna och facket, acceptans från arbetsgivaren liksom att arbetet bidrar till den personliga utvecklingen.

Arbetsgivare har nyckelroll

På arbetsgivarsidan framhåller organisationen Företagarna att det är arbetsgivaren och arbetsmarknaden som har nyckelrollen för att uppdraget ska bli attraktivt. Samtidigt påpekar Företagarna att dagens arbetsmarknad är mer rörlig och individinriktad och att man inte längre kan ”förlita sig på tidigare solidaritetsideal” på arbetsplatserna.

Vad är det då som kan få skyddsombuden att stanna kvar och fortsätta jobba för en bättre arbetsmiljö?

LO:s företrädare anser att det behövs en kombination av utbildning, stöd från arbetskamrater, uppskattning och tillräckligt med tid. Arbetsgivarsidan lyfter dessutom fram resurser, känslan av att bidra till positiva förändringar och en arbetskultur som sätter värde på skyddsombudens arbete.

Som hinder tar LO-företrädarna upp rädslan för konflikter, att man är dåligt insatt i uppgiften och otillräckligt med tid. Otrygga anställningar lyfts också fram med hänvisning till att man kanske inte får fortsatt anställning om man uppfattas som ”bråkig”. Avgörande är att chefen tycker att arbetsmiljöfrågorna är viktiga.

Arbetsgivarna pekar därutöver på kommunikationsproblem, liksom att uppdraget kan uppfattas som tidskrävande och svårt att balansera mot andra arbetsuppgifter. Att tidsbrist hindrar skyddsombuden från att säkerställa arbetsmiljön håller arbetsledarna i rapporten däremot inte med om. De anser att de flesta ombud har tillräckligt med tid och att de behöver få information ifall det skulle vara ett problem.

Vissa motarbetas

När rapporten dyker djupare i tidsaspekten, kunskapsläget och behovet av stöd framgår att slimmade organisationer med produktivitet och effektivitet som prio ett kan stå i vägen. Facken påpekar, som ofta, att skyddsombuden behöver kopplas in i förändringsprocesser i god tid. LO lyfter också att det kan vara svårt att arbeta för arbetsmiljön ”utan att göra avkall på sina ordinarie arbetsuppgifter”. Hur stor arbetsplatsen är och hur många skyddsombud som finns påverkar dessutom.

Arbetsgivarna lyfter behovet av struktur liksom begränsade resurser på små företag. De anser att det ”ofta finns en sammanblandning av arbetsmiljö- och fackliga frågor” och att det kan bidra till oklarhet om hur mycket tid ombuden får för sitt uppdrag.

Fackligt medlemskap ökar kunskaperna, menar LO, men efter grundutbildningen verkar skyddsombuden inte ha ”tid eller möjlighet” till önskad fortbildning. Arbetsgivarna efterlyser gemensam utbildning för ombud och arbetsledare för att ”skapa en gemensam bild av rollerna”.

Mest stöd kommer från facket och kollegorna och facklig anslutning innebär att skyddsombuden känner sig mindre utsatta och ensamma på arbetsplatsen, anger de fackliga representanterna. De anser att arbetsgivarnas stöd varierar och efterfrågar mer. ”Vissa upplever till och med att skyddsombuden motarbetas.”

Hos arbetsgivarna finns en önskan om mer stöd, information och ”oberoende kurser” från Arbetsmiljöverket.

Parterna har kunskap

När utredningen tillsattes fanns en stor oro inom fackföreningsrörelsen att skyddsombuden skulle frikopplas från facket. Något som bland annat Svenskt Näringsliv och en del partier i Tidösamarbetet efterfrågat. Några sådana förslag finns dock inte med i rapporten. Arbetsmiljöverket framför i stället att arbetsgivare och fack har både kunskap och forum för att själva ta fram förslag eller initiativ som kan förbättra förutsättningarna för anställda att engagera sig som skyddsombud.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Teslas verkstad i Segeltorp. Foto: Lilly Hallberg

Tesla-konflikten utökas

Konflikt. Den andra maj varslade Unionen om en sympatiblockad mot Tesla. Knappt två veckor efter det meddelade Seko att de utökar brevbärar-blockaden mot företaget.

Transportarbetarens logga

”Skyddsombuden ska utses av fackförbunden”

Arbetsmiljö. Svenskt Näringsliv kritiserar Arbetsmiljöverkets rapport om skyddsombud. Men Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig är nöjd med att myndigheten, som han säger, ”skött sitt uppdrag” och slagit fast att arbetsmiljölagen gäller och att skyddsombud ska utses av facket.

Säkerhetskontrollen på Arlanda. Foto: Justina Öster

Avarn hotas av vite på 100 000

Arbetsmiljö. Transports skyddsombud larmade Arbetsmiljöverket om brister i arbetsmiljön. Efter en inspektion riskerar bevakningsbolaget Avarn Security 100 000 kronor i vite om åtgärder inte vidtas i den nya säkerhetskontrollen på Arlanda flygplats.

Mer extremväder i form av översvämningar, värmeböljor, stormar och jordskred är att vänta i klimatkrisens spår. Förberedelser pågår på olika håll i samhället, men hur rustar sig landets åkerier?

Planerar åkerierna för extremväder?

Åkeri. Snökaos med lastbilar som fastnar i långa motorvägsköer, köldsmockor och värmeböljor, översvämningar, jordskred och stormar. Mer extremväder är att vänta på grund av klimatkrisen. Hur rustar sig transportföretagen för att möta hårdare väder?

”Jag tycker om ge service och har stor respekt för äldre och funktionshindrade personer”, säger Serpil Tumer.

Serpil skolade om sig till omsorgschaufför

Taxi. Serpil Tumer har jobbat som frisör, städerska, undersköterska, barnskötare och på dagverksamhet för funktionshindrade barn. Arbetsförmedlingen tipsade om en utbildning och nu har hon både taxiförarlegitimation och jobb – inom serviceresor.

Kabinpersonal på Norwegian, AAP Aviation och Eurowings har startat klubbar inom Transport.

Kabinpersonal har startat tre nya klubbar

Flyg. Tre nya klubbar har bildats sedan ett antal kabinanställda, flygvärdinnor och flygvärdar, lämnade fackförbundet Unionen och gick över till Transportarbetareförbundet. De nya medlemmarna jobbar vid flygbolagen AAP Aviation, Eurowings och Norwegian.

Teslas verkstad i Segeltorp. Foto: Lilly Hallberg

Tesla-konflikten utökas

Konflikt. Den andra maj varslade Unionen om en sympatiblockad mot Tesla. Knappt två veckor efter det meddelade Seko att de utökar brevbärar-blockaden mot företaget.

Emil Bärtas fick vänta i veckor på ett friande blodprov – under tiden var han avstängd från jobbet utan lön.

Veckors väntan på friande blodprov

Åkeri. Lastbilschauffören Emil Bärtas stoppades av polis som misstänkte drograttfylla. Trots att urinprovet var negativt fick han tillbaka körkortet först tre veckor senare och kunde återgå till jobbet. Både Emil och facket är i dag kritiska till processen.

Sedlar

Miljoner till taxichaufförer efter lönekoll

Taxi. Drygt 2 miljoner kronor i lönetillägg för en rad taximedlemmar i Transport och nästan 1,3 miljoner i skadestånd till förbundet. Det blev resultatet när facket kollade upp lönerna och förhandlade med arbetsgivarna på tre olika taxibolag i landet.

Lars Mikaelsson är Transports förbundssekreterare sedan 2017. Foto: Pernilla Ahlsén

LO-kongress i fyra dagar

LO-kongress. Under pingsthelgen ska 350 kongressombud från hela landet och från alla medlemsförbund inom LO fatta beslut om 280 motioner och välja ny ledning inom LO. Transport är representerade med 15 kongressombud och har skrivit ett tiotal motioner till kongressen.

”Skyddsombuden ska utses av fackförbunden”

Arbetsmiljö. Svenskt Näringsliv kritiserar Arbetsmiljöverkets rapport om skyddsombud. Men Transports arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig är nöjd med att myndigheten, som han säger, ”skött sitt uppdrag” och slagit fast att arbetsmiljölagen gäller och att skyddsombud ska utses av facket.

Pim van Dorpel, HRF. Foto: Fredrik Sandin Carlson

Kocken Pim van Dorpel föreslås leda LO

Facket. Valberedningen är klar med sitt förslag till ny ledning för LO. Pim van Dorpel föreslås bli ordförande. Han är i dag HRF:s vice ordförande.

Kamp mot arbetslivskriminalitet i fokus

A-krim. LO kräver hårdare tag mot arbetslivskriminalitet. Och ser kampen för en schyst, mer reglerad arbetsmarknad som en central fråga i det kommande EU-valet.

Taxibilar vid centralstationen i Göteborg.

Går du runt på att köra taxi?

Enkät. Avreglering och pandemi har för många taxichaufförer gjort det svårt att leva på inkomsten. Transportarbetaren frågade fyra förare utanför Göteborgs Centralstation hur det ser ut våren 2024. Klarar du dig på din lön som anställd chaufför?

Fokus på potthål i veckan

Trafiksäkerhet. Nationella potthålsveckan har inletts. Trafikanter uppmanas att anmäla skador i vägbanor till myndigheterna – potthål är ett växande problem i trafiken.

Nya bokningssystemet katastrof för förarna

Servicetrafik. Körtider omöjliga att klara, raster som flyttas under dagen och lunch i bilen utanför sjukhuset. Det ”flexibla” bokningssystemet har lett till stress, sjukskrivningar och planer på att byta jobb bland färdtjänstchaufförer i Östergötland.

Upphandling av färdtjänst tas om

Servicetrafik. Beslutet om tilldelning av avtal för servicetrafik i Örebro län återkallas – i sin helhet. Taxibolagens fordon måste utvärderas för att se att det gått rätt till i miljardupphandlingen.