Det påverkar facklig anslutning

Facket. Av arbetarna i Sverige är i dag 58 procent med i ett fackförbund, bland tjänstemän 73 procent. Historiskt har klyftan aldrig varit så stor. Det slås fast i en rapport om orsaker till utvecklingen med sjunkande antal medlemmar i LO-förbunden och den svenska modellen sedd ur ett nordiskt perspektiv.

Mellan år 2006 och 2023 tappade Svenska Transportarbetareförbundet 31 procent av medlemmarna. Det är anmärkningsvärt mot bakgrund av den växande sysselsättningen inom Transports rekryteringsområde, skriver Anders Kjellberg i den aktuella rapporten Den svenska partsmodellen ur ett nordiskt perspektiv – facklig anslutning och lönebildning.

Det är tankesmedjan Arena Idés sjätte, årliga stora rapport om den svenska arbetsmarknadsmodellen.

Författaren Anders Kjellberg, professor i sociologi vid Lunds universitet, tar upp flera orsaker till att organisationsgraden sjunkit så kraftigt bland de yrkesgrupper Transport organiserar, från 71 procent till 56 procent under knappt 20 år.

Osund konkurrens och social dumpning, både inom åkerinäringen och inom taxibranschen, är ett av skälen till vikande medlemsantal som Kjellberg pekar på i rapporten. Likaså att ett stort antal förare är födda utomlands, och att många lastbilschaufförer som kör i Sverige är folkbokförda utomlands och därför inte räknas med i beräkningar som bygger på arbetskraftsundersökningar.

Rapporten tar också upp att Transport liksom Handels, Hotell- och restaurangfacket och Fastighets lyckas värva många nya medlemmar som sedan går vidare till andra branscher.

Men utvecklingen är inte unik för Transport. Rapporten tar upp medlemsutvecklingen i ett antal förbund inom såväl TCO som LO. Allra störst är tappet för GS-facket – tidigare Grafiska Fackförbundet, Skogs- och Träfacket – som förlorat 63 procent av sina medlemmar mellan 2006 och 2023.

Men även de båda stora LO-förbunden, IF Metall och Kommunal, har förlorat medlemmar under perioden: 97 000 respektive 57 500 medlemmar.

Fler TCO-medlemmar

Anders Kjellberg konstaterar i rapporten att klyftan mellan arbetares och tjänstemäns organiseringsgrad aldrig varit så stor som i dag. Å andra sidan är andelen förtroendevalda högre hos arbetarna, liksom kollektivavtalens täckningsgrad.

Statistiken för 2023 visar att totalt är 68 procent av den svenska arbetskraften med i facket, en nedgång med en procentenhet sedan året innan. Men Sverige har fortfarande världsrekord i facklig anslutning, slår Kjellberg fast.

Att 58 procent av arbetarna är med i ett fackförbund och hela 73 av tjänstemännen är alltså en toppnotering internationellt sett år 2023. Och Sverige ligger också högre än övriga länder i Norden. Men samtidigt väsentligt lägre än tidigare. I mitten av 1980-talet och 1990-talet var runt 85 procent av arbetskraften i Sverige fackligt organiserad.

Rapporten tar också upp det faktum att Sverige till skillnad från andra länder inte har någon anslutning till så kallade gula fackföreningar.

I Danmark är i dag nära var femte fackmedlem med i en sådan alternativ fackförening, som ofta lockar med lägre medlemsavgifter. Utvecklingen med gula fackföreningar i landet var också huvudskäl till att danska LO 2019 gick ihop med FTF, ungefär TCO:s motsvarighet.

I samtliga nordiska länder utgör fortfarande huvudavtal mellan arbetsmarknadens parter grunden i arbetsmarknadsmodellerna.

Pandemins påverkan

Under pandemiåren 2020–2021 steg den fackliga organisationsgraden för både arbetare och tjänstemän två år i rad. Men under de följande två åren, ”inflationsåren”, vände det nedåt.

Förra året var andelen fackanslutna åter nere på samma nivå som året innan pandemin; 68 procent.

Den genomsnittliga fackanslutningen hos arbetare påverkas också av att andelen utrikes födda vuxit kraftigt. Från 29 procent år 2020 till 34 procent förra året. Det leder till konsekvensen att arbetares organisationsgrad sjunkit totalt, konstaterar Anders Kjellberg i rapporten: Organisationsgraden var 2023 bland arbetare födda i Sverige 62 procent, jämfört med bara 50 procent av utrikes födda arbetare.

Inom LO-kollektivet sjönk organisationsgraden mest i offentlig sektor och där främst bland personer födda i Sverige. Inom privat sektor sjönk den mest inom hotell- och restaurang och inom byggbranschen.

Att organisationsgraden inte föll lika mycket förra året som 2022 får ses mot bakgrund av att priserna inte steg lika mycket och att en lågkonjunktur inleddes hösten 2023. Precis som under pandemin minskade då antalet tidsbegränsat anställda, vilket fick en positiv effekt på andelen fackligt anslutna. Det eftersom tillsvidareanställda i högre grad är med i facket.

När det gäller antalet medlemmar i olika fackförbund tar rapporten enbart med antalet yrkesaktiva medlemmar. För Transports del innebär det att siffran för år 2023 var 45 700 medlemmar, jämfört med 65 800 år 2006.

För LO minskade antalet yrkesverksamma medlemmar i samtliga förbund under perioden 2015–2023 med drygt 22 000 personer. Förra året var sammanlagt 1 198 113 personer med i något av LO:s då 14 förbund.