Plattformsföretag utmanar den svenska modellen
Plattformsföretag. Den svenska modellen med parter som förhandlar fram avtal utmanas med de nya plattformsföretagen. Utmaningar som sätter konkurrensen ur spel och försvårar för både fack och arbetsgivare att organisera.
Gotland visade sig från sin varmaste och soligaste sida denna måndagseftermiddag då Transportföretagens seminarium Ska det inte löna sig att ta ansvar för sina anställda? hölls. Seminariet var ett av drygt 2 500 som anordnades under 2022 års upplaga av Almedalen. Transportföretagens seminarium modererades av Ellinor Persson som ledde två olika paneler vilka diskuterade frågeställningen efter en inledning av Pia Blank Törnroos, expert på arbetsgivarfrågor vid Skatteverket.
– Plattformsföretagen använder sig av formen egenanställningsföretag. Men det är ett felaktigt användande. Egenanställningsföretag var aldrig tänkt att användas av matbud på cykel, sa Pia Blank Törnroos och berättade sedan om sin bror som beställt hem chicken tikka masala en fredagskväll.
En hemkörning som kostade honom 29 kronor.
– Som konsumenter måste vi börja fundera på rimligheten. Om du får din chicken tikka till dig för 29 koronor så är det någon i ledet som inte har gjort rätt för sig.
Egenanställningsföretag hamnar mellan stolarna. Du är inte anställd men inte heller riktigt en egen företagare. Det gör att både fack och arbetsgivarorganisationer har svårt att organisera medlemmar respektive företag.
Myt att det är något folk vill ha
Transports förbundsordförande Tommy Wreeth deltog i den första panelen tillsammans med Annika Nordin, avdelningschef arbetsgivarservice och juridik Transportföretagen och Christer Brus, ordförande Biltrafikens arbetsgivarförbund och åkare.
– Företeelsen med plattformsföretag är här för att stanna. Frågan är hur vi får in dem i samma fålla som alla andra. Det går inte att ha företag som spelar med helt andra regler. Det är en myt att säga att det här är framtiden och att det är vad folk vill ha. Vem vill behöva vänta på att bli uppringd för att åka ut på jobb? För att kunna vara flexibel vill man veta sitt schema och när man ska arbeta, sa Tommy Wreeth.
Christer Brus höll med om att det måste finnas spelregler som all följer. Han berättade om hur hans egna företag har fått lämna vissa segment av transportmarknaden.
– Vi kör inte längre snabba bud. Där kan vi helt enkelt inte konkurrera. Det här handlar om företag som har som affärsidé att bryta mot alla regler som finns, sa Christer Brus.
Även Annika Nordin var inne på att det måste finnas spelregler som är lika för alla och som ska följas. Det är inget nytt att vissa försöker undvika arbetsgivaransvar menade hon. Hon sa också att inte bara plattformsföretagen måste ta ansvar utan att även parterna har ett ansvar att hitta lösningar för plattformsföretagen.
– Vi måste rannsaka oss själva. Våra avtalskonstruktioner är kanske inte anpassade för det här, sa Annika Nordin.
Tommy Wreeth menade att kollektivavtalen som finns idag är flexibla nog.
– Om inget görs riskerar vi att hela transportsektorn kommer att fördärvas. Från Transports sida jobbar vi i två olika spår där det ena handlar om att hos de plattformsföretag som anställer ska vi finnas och organisera medlemmar. Det andra spåret är att jobba för gemensamma lika spelregler ska följas, sa Tommy Wreeth och berättade vidare om den rapport som förbundet nyligen publicerat App, app app – se upp för diket och som belyser hur plattformsarbete inom transportsektorn kan krascha den svenska arbetsmarknadsmodellen.
Plattformsjobb riskerar att försvåra ingång på etablerade arbetsmarknaden
Även seminariets andra panel ansåg att spelreglerna måste gälla alla och att det måste finnas någon, oklart vem som kontrollerar att spelreglerna följs. I panel nummer två återfanns Johan Ingelskog, avtalssekreterare Kommunal, Hanna Ahlsén, biträdande avdelningschef arbetsgivarservice och juridik Transportföretagen samt Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen.
– Vi har intervjuat folk som jobbar inom olika plattformsföretag. Framför allt riktade vi in oss på barnpassning och trädgårdsarbete. När det gäller barnpassning var det nästan uteslutande utomlandsfödda och ofta papperslösa människor och för trädgårdsarbete var det skolungdomar. Det vill säga de mest sårbara grupperna, sa Johan Ingelskog.
Hanna Ahlsén menade att det finns en positiv vinkel och att det är att människor som annars skulle ha svårt att få jobb ändå får arbete. Martin Wästfelt höjde ett varnande finger för det påståendet.
– Risken är att de aldrig kommer in på den etablerade arbetsmarknaden, sa Martin Wästfelt och fortsatte med att säga att han inte sett ett endaste ärende där det går till så som Skatteverket föreskriver där avtal ska överenskommas innan jobb utförs.
– Det är en ren faktureringstjänst i efterhand.
Skatteverket har börjat kontrollera betalningsförmedlingar, det vill säga faktureringstjänstföretag och Arbetsmiljöverket har också börjat granska företagen i fråga kring arbetsmiljöansvar. Det är ett litet steg på vägen tyckte Hanna Ahlsén.
– Det har varit väldigt tyst i debatten kring utmaningarna med plattformsföretagen och det är positivt att Skatteverket och Arbetsmiljöverket nu börjar granska dessa företag, sa Hanna Ahlsén.
Avslutningsvis berättade moderatorn Ellinor Persson om hur hon har lärt sina barn vad tjänster kostar.
– Om det kostar 150 kronor att fixa naglarna eller 29 kronor för att få en chicken tikka masala utkörd så kanske man ska tänka till. Det är inte rimligt att det är så billigt och det har jag lärt mina barn, sa Ellinor Persson.
