Pierre ska testa nytt sopsystem
Miljöarbetare. 250 villaägare i Helsingborg blir först att testa sophämtning bara när det behövs. Smartare soptunnor och sopgubbar som är beredda att ändra rutten efter kundernas önskemål krävs för försöket.
Pierre Mollestam heter sopgubben som tar hand om hämtningen i Maria Park från och med mitten av juni.
– Jag ska börja med att presentera och sälja in modellen, säger Mollestam som jobbat med sophämtning på kommunala NSR i åtta år. Hur rundan ska se ut lägger jag upp varje morgon.
Om det blir mer eller mindre körande med sopbilen? Om villaägarna blir nöjda med att styra sin hämtning? Om de kommer att sortera och återvinna bättre? Om det ska stinka ruttna räkskal i området? Om tekniken håller måttet? Om modellen går ut över miljöarbetarnas arbetsmiljö – eller tvärt om?
Björn Jacobsson är IT-chef på bolaget och entusiasten som ligger bakom försöket med sophämtning på beställning. Han har inte svaret på någon av frågorna. Besked kommer förhoppningsvis vid de två utvärderingarna som ska göras efter tre respektive sex månader.
– Men jag tror och hoppas att kunderna kommer att sortera bättre, så att de minskar både mängden avfall och hur ofta de behöver hämtning, säger han.
I hans vision ligger också att
villaägarna ska betala per hämtning, men det ingår ännu inte i projektet. En annan av hans tankar är att arbetet ska bli mindre slitsamt:
– Killarna och tjejerna ska göra det de är bäst på, och det är inte att hoppa i och ur sopbilen hela arbetsdagen. De vill ha en teknik som utvecklar jobbet, och den här modellen gör att de inte måste tömma tunnor när det inte behövs.
Tom Johansen är den tredje mannen i projektet. Han är konsult och utvecklare inom avfallshantering, och ligger bakom tekniken i Maria Park-försöket.
– Den här mojängen är en sändare som vi sätter på sopkärlets lock, säger han och visar en dryga decimetern lång detalj som rymmer det datachip som kommunicerar med ett planeringsprogram hos miljöföretaget.
Villaägaren drar själv i reglaget med ett finger när hen vill ha tunnan tömd.
De som bor i Maria Park har två sopkärl, och i vardera tunnan sorterar de fyra olika fraktioner. Det betyder att tunnornas fack fylls med: metall, papper, tidningar, färgat glas, ofärgat glas, plast, matavfall och resten.
När det börjar bli fullt kommer fastighetsägaren alltså att meddela det och samtidigt rulla fram sina tunnor. Då ska en sopbil vara på plats inom 24 timmar.
En förutsättning för projektet är det trådlösa nätverket lora – som via nätet överför meddelandena för en betydligt lägre kostnad än de etablerade alternativen.
Och i en annan del av Helsingborg använder NRS kärl som själva talar om när det är dags att tömmas. Då handlar det om en handfull av de stora nergrävda varianter som finns på flerbostadshusens gårdar. Där mäts nivån i kärlen helt automatiskt.
