På Truckstop Örebro lever chaufförer som jobbar tillfälligt eller länge i Sverige.

Åkeri. De flesta partier anser att utländska chaufförer ska ha rätt till hygglig lön. Men bara Vänsterpartiet öppnar för att allmängiltigförklara kollektivavtal. Övriga räknar med att marknaden eller facket löser det.

Utöver påståendena i vår valenkät fick partierna ta ställning till ytterligare två påståenden.

• Öppna för att allmängiltigförklara kollektivavtal för hela branscher.

Alltså att lagen säger att lönerna i ett visst kollektivavtal för en viss yrkesgrupp är att den lägsta lagliga lönen. Det har gjorts i Norge och Finland. Här svarade Vänsterpartiet ja, miljöpartiet tveksamt och övriga partier sa nej.

• Utländska chaufförer som kör tillfälligt i Sverige ska ha rätt till lön enligt svenska kollektivavtal.

Här svarade Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Moderaterna ja. Socialdemokraterna med brasklappen: ”Vi har ingen lagstadgad lägstalön i Sverige. Men vi anser att svenska löner och villkor ska gälla för alla som jobbar i vårt land.”

Övriga partier sa nej. Kristdemokraterna gick längst och meddelade att de vill återinföra Lex Laval, alltså att ta bort fackets rätt att vidta stridsåtgärder för att teckna avtal för utstationerade arbetare.

Staten sätter inte löner

Många av de nej-sägande partierna sa i praktiken samma som Socialdemokraterna. Att det är arbetsmarknadens parter och inte staten som sätter löner i Sverige.

Anledningen till att vi ställt de här frågorna är att Sverige under året implementerat EU:s mobilitetspaket. Det innehåller en stor mängd regler för utländska åkerier som kör tillfälliga inrikestransporter, cabotage.

När besluten om mobilitetspaketet fattades sa politiker i Sverige och EU att nu ska chaufförer som kör cabotage bli utstationerade och ha rätt till värdlandets löner. Men i Sverige har vi inga minimilöner. Och därför verkar de flesta räkna med att det är Svenska Transportarbetareförbundet som ska se till att de tiotusentals chaufförer som kör tillfälligt i Sverige får kollektivavtal.

Problemet är att det just nu är omöjligt, konstaterar Transports förbundsordförande Tommy Wreeth. Om Transport vill teckna ett utstationeringsavtal behöver de veta att ett åkeri verkar i Sverige. Facket kan få ut uppgifterna från ett register som finns hos Arbetsmiljöverket. Där ser Transport lönenivåer och vem som är kontaktperson i Sverige. Problemet är att det tar åtta veckor att få ut handlingarna. Då har företaget redan lämnat landet.

Åtta veckor

– Vi har som förbund lämnat in skarpa synpunkter på hur mobilitetspaketet har implementerats. Det är trubbigt och svårt. Och vi har fått en oklar roll i det hela. Vi får inte veta att ett företag har varit här förrän de har försvunnit till utlandet.

Transport har framfört det till infrastrukturminister Tomas Eneroth (S).

– När han, som jag uppfattar det, frågar vi vad vi behöver. Så ska vi ta fram konkreta förslag på verktyg vi behöver, inte bara säga att allt är fel, säger Tommy Wreeth.

Transport säger inte heller ja direkt till att allmängiltigförklara kollektivavtal. Men stänger inga dörrar och väljer att analysera frågan närmare under hösten.

Transport har ett särskilt avtal för utstationerade chaufförer. Ett antal företag har skrivit på. Bland annat storföretaget Samskip. Men de flesta som kör cabotage i Sverige gör det utan kollektivavtal och ofta till låga löner.

Har sin bas i andra länder

Den Svenska modellen fungerar så att arbetsgivare och arbetare organiserar sig i förbund och tecknar kollektivavtal. En sak som ytterligare försvårar för facket är att företagen och förarna har sin bas i andra länder och egentligen är parter i andra länder. Dessutom vill facket i regel inte ta strid för dem som inte är medlemmar.

– På LO avfärdas alltid allmängiltigförklarade kollektivavtal. Men vi har så få avtal bland de som är här tillfälligt och kör, och exempelvis i taxibranschen har vi så dålig avtalstäckning att det ändå skulle kunna vara en bättre lösning. Vanliga transportavtalet och bevakningsavtalet det klarar vi av själva. Men på andra håll är det svårare, säger Tommy Wreeth.

En annan variant skulle kunna vara att facket får ett betalt uppdrag av staten att utöva tillsyn över löner och teckna avtal.

– Jag tror att mycket kontroll skulle gå att göra digitalt och effektivt.

Men helst skulle Wreeth vilja lösa det avtalsvägen med inspiration från Byggnads avtal som tvingar underentreprenörer att ha kollektivavtal.

– Det vore bra med ett beställaransvar i branschen som gäller både transportköpare och speditörer, säger Tommy Wreeth.