Italienska fack vill organisera matbud
Internationellt. De flesta italienska matbuden arbetar utan några som helst skyddsnät och enligt åklagare tvingas de leva på svältlön. Därför är nu företagen Deliveroo och Glovo under domstolskontroll. Lördag den 14 mars var det fackliga initiativ över hela Italien för att protestera och försöka organisera buden.
Det är lunchtid i hamnstaden Livorno i centrala Italien. Vid ett kafé sitter flera matbud och väntar på jobb. De flesta arbetar för Deliveroo eller Glovo, men någon även för Just Eat.
– Det är min dröm att komma in där, för de anställer en, förklarar ett av buden med Glovos väska på ryggen för mig. Det är företaget som betalar sämst, knappt 30 kronor per leverans, och då har du ingen sjukförsäkring eller pensionsinbetalning och du måste stå för fordonet själv. Deliveroo betalar cirka fem kronor mer.
Han vill inte säga sitt namn och inte visas i bild, för budföretagen kan när som helst blockera dig om du gör något de inte tycker om. Däremot tar han gärna emot flygbladet som de två ombudsmännen Filippo Bellandi och Marco Ghezzani från förbundet Cgil delar ut på flera språk.
De har tagit tillfället i akt när Cgil den här lördagen organiserat olika aktioner över hela Italien i protest mot hur matbuden behandlas av Deliveroo och Glovo. Fast deras arbete med att komma i kontakt med buden pågår hela tiden.
– Det är stor omsättning på buden, vilket gör det svårt att organisera dem. Ett annat stort problem är språket. Många av dem talar ingen italienska och kanske bara lite knackig engelska. Vi brukar ha med oss en tolk som talar urdu, men han blev sjuk i dag, berättar Marco Ghezzani, som är Livorno-ansvarig för Cgil:s förbund för alla som arbetar under andra former än traditionell anställning: NIdiL (Niente Identità di Lavoro – ingen jobbidentitet).
– Om du inte är tillräcklig snabb, eller om du inte är tillgänglig i stort sett jämt, så ser algoritmen till att du får färre leveranser. De flesta arbetar tolv timmar om dagen, sju dagar i veckan, säger Filippo Bellandi, regional ordförande för NIdiL.
Det kommer många bud som väntar på en ny leverans. De flesta av dem kommer fram till fackrepresentanterna och är nyfikna på vad som står på bladen. Några tar på engelska, men de flesta vill ha på urdu. En stor del av buden är arbetskraftsinvandrare från Pakistan och Bangladesh.
– Jag gör 30 leveranser på en dag om jag har tur, men sällan mer än 20, berättar budet för mig. Han har tur eftersom han har en släkting från sitt hemland som bor i Livorno med sin familj, och han får bo där. De flesta av hans landsmän tränger in sig i trångbodda lägenheter, ofta i väldigt dåligt skick. Alla jag pratar med berättar att de skickar dem större delen av sin inkomst till familjen i hemlandet.
Det är domstolen i Milano som har beslutat att Deliveroo och Foodinho, företaget som Glovo arbetar genom i Italien, ska sättas under juridisk kontroll. Det innebär att deras vd måste samarbeta med en representant för domstolsväsendet. I teorin ska detta leda till att förhållandena för matbuden förbättras, eftersom domstolen gjort detta på grund av de låga ersättningarna och den ständiga digitala övervakningen som buden utsätts för.
– Vår förhoppning är att det verkligen ska hända något. Företaget Just Eats matbud är anställda och det fungerar, säger NIdaL:s ordförande Roberta Turi.
Domstolen konstaterar att matbuden i vissa fall bara tjänar en tiondel av det de skulle gjort om de arbetat under kollektivavtal, och den anser det vara olagligt. När Foodora dömdes för några år sedan att förbättra villkoren för sina matbud, samtidigt som ersättningen var tvungen att höjas, valde de att sälja sin verksamhet till Glovo. Finns det inte en risk att samma sak händer igen?
– Helt klart kommer de här företagen att försöka hålla emot, men någon typ av förändring måste de genomföra om de vill fortsätta i Italien. Problemet är att domstolens kontroll inte kan hålla på hur länge som helst, konstaterar Roberta Turi.
Glovo har 40 000 matbud som arbetar för dem över hela Italien, och Deliveroo cirka 20 000. NIdiL har cirka tusen medlemmar bland dem.
