Arbetskraftsinvandring. De senaste nio åren har Texab ansökt om att få ta in minst 136 personer som arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU. Totalt kommer uppåt 15 000 gästarbetare per år till Sverige, från ”tredje land”. LO vill att reglerna för arbetskraftsinvandring stramas åt.

– Många av dem som kommer blir utnyttjade. Vi måste komma åt missförhållanden och arbetsgivare som dumpar löner. Dessutom har Sverige många nyanlända flyktingar som behöver jobb, säger Berit Müllerström, andra vice ordförande i LO.

De senaste åren har Sverige tagit emot runt 300  000 asylsökande. Parallellt har arbetsgivare själva fortsatt rekrytera arbetskraft utanför EU – personer som ofta kommer från samma länder som de skyddsbehövande flytt från.

Exempelvis Syrien.

De svenska reglerna för arbetskraftsinvandring beskrivs som mycket liberala, jämfört med andra västländer.

Långtgående avreglering

Det var 2008 som den borgerliga alliansen gjorde upp med Miljöpartiet om nya villkor för arbetskraft från ”tredje land”. Beslutet innebar en långtgående avreglering. Numera görs ingen prövning av om det råder brist på arbetskraft inom ett visst område – exempelvis lagerarbete. Det är arbetsgivaren som själv avgör om rekrytering ska ske utanför EU.

Arbetsgivarna måste dock söka tillstånd hos Migrationsverket innan gästarbetaren kan flytta hit. Tillståndet gäller i högst två år och verket prövar i princip två saker:

• Att det finns försäkringar och avtalsenliga löner.
• Att den som anställs tjänar minst 13  000 kronor i månaden. Det är den nivå som myndigheten anser krävs för att den hitreste ska klara sin försörjning.

Enligt reglerna ska Migrationsverket också skicka ansökningarna till de berörda fackförbunden, för yttrande. Facket kan bara lämna synpunkter på löne- och anställningsvillkoren. Inte på personalbehovet eller seriositeten i en viss bransch.

Fungerar systemet?

Nej, säger LO.

Brister

En granskning som Riksrevisionen gjorde 2016 pekar också på brister. Arbetsgivarsidan vill gärna framhålla att arbetskraftsinvandringen sker för att fylla vakanser i bristyrken. Det stämmer – delvis. Den största gruppen som kommer till Sverige är IT-specialister. Men många av ansökningarna gäller lågkvalificerade jobb som städare och restaurangbiträden.

Riksrevisionen beskriver även missbruk och fusk. Det kan handla om rena fejkjobb, löner som ligger under vad som utlovats eller att gästarbetarna måste betala för att få jobbet. Summor från 20  000 till över 100  000 kronor nämns.

Hur utbrett fusket är har Riksrevisionen inte kunnat slå fast. Organisationen Centrum för rättvisa granskade 450 fall där gästarbetare överklagat utvisningsbeslut. I en tredjedel av fallen hade arbetsgivarna inte uppfyllt kravet på att den anställda måste tjäna minst 13  000 kronor i månaden för att få stanna i Sverige.

”Spårbyte”

Reglerna för arbetskraftsinvandring öppnar också för ”spårbyte”. Asylsökanden som fått avslag kan under vissa förutsättningar välja att i stället söka tillstånd som arbetskraftsinvandrare.

Spårbyte kan också ske åt andra hållet. Arbetskraftsinvandrare som har skyddsbehov kan söka asyl, om en anställning upphör och de hotas av utvisning.

En statlig utredning är tillsatt som ska se över regelverket för arbetskraftsinvandring. I väntan på den är LO fortsatt kritiskt – trots invändningar om protektionism och främlingsfientlighet.

Berit Müllerström säger:

– Vi har två grupper som kommer till Sverige: flyktingar med skyddsbehov och arbetskraftsinvandrare. I första hand måste vi se till att de som behöver asyl får jobb. Finns det sedan yrken med brist på arbetskraft kan vi ta in arbetskraft från tredje land.

– Det synsättet tycker jag inte är främlingsfientligt. I dagsläget har LO inget eget förslag till hur reglerna ska utformas i detalj.