Kortare arbetstid och lägre lön vid företagskris

Krisstöd. Lågkonjunkturen är på ingång och regeringsfrågan är fortfarande olöst. Men utredaren står fast vid målet: Den 1 januari 2020 bör vi ha ett nytt svenskt system på plats, som går ut på att anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön vid ekonomisk kris.

I finanskrisens spår 2008-2009 blev åtskilliga svenskar uppsagda från jobbet. Cirka 100 000 jobb försvann inom industrin, enligt fackförbundet IF Metall. När allt fler tecken tydde på en ny lågkonjunktur gav regeringen IF Metalls tidigare ordförande, Anders Ferbe, i uppdrag att snabbutreda ett så kallat system för korttidsarbete.

Utredningen tillsattes i mitten av februari i år och planen var att leverera ett färdigt förslag i december. Det kan nu komma att skjutas fram till februari 2019, eftersom Ferbe begärt mer tid att se över den del som handlar om kompetensutveckling och att synliggöra anställdas kompetens.

Transport och andra fack var kritiska till att IF Metall under finanskrisen valde en egen väg, vid sidan av  LO-kollektivet. Förbundet gick arbetsgivarna till mötes och accepterade att minska arbetstid och lön under en period av sviktande orderingång. Åtgärden var begränsad i tid  och på så sätt slapp företagen säga upp personal.

Varför behöver Sverige ett system för korttidsarbete, som är tänkt att omfatta alla branscher?

– Det enkla svaret är att nästan alla länder i Europa redan har den här typen av system. De innebär att människor kan stanna kvar på sina jobb. De går ner tillfälligt i arbetstid och är på plats när produktionen vänder uppåt igen. I stället för att företagen tvingas varsla, säga upp och sedan återanställa folk, vilket tar mer tid, säger Anders Ferbe.

Får människor behålla jobben går det snabbare för arbetsgivare att trappa upp produktionen igen i takt med ökande efterfrågan. Och människor i glesbygdskommuner med få arbetstillfällen slipper flytta, resonerar han.

– Det gör också Sverige mer konkurrenskraftigt i förhållande till andra länder som redan har system för korttidsarbete.

I augusti lämnade utredaren ett delförslag med inspiration från Tyskland och Österrike. Det utgår ifrån att staten träder in och tar en del av kostnaderna. Och tar sikte på företag, som på grund av tillfälliga men allvarliga ekonomiska svårigheter under en begränsad tid behöver införa korttidsarbete.

  • Inriktningen är att bolaget först ska ha prövat andra åtgärder för att minska sina kostnader, och att de ekonomiska problemen inte har gått att förutse eller undvika.
  • Neddragningen ska vara i max sex månader, med en möjlighet till förlängning i högst nio månader, i vissa specifika fall.
  • Minskningen i arbetstid kan vara 20, 40 eller 60 procent av ordinarie tid.
  • Lönesänkningen kan stannar då vid 12, 16 eller 20 procent av den anställdas ordinarie lön.
  • Den enskilda löntagaren, arbetsgivaren och staten bekostar vardera en tredjedel av kostnaden för minskad lön och arbetstid.

Sexmånaders-gränsen är satt för att arbetsgivare brukar klara att styra upp situationen inom den tidsramen, förklarar Anders Ferbe.

– I något fall kan ett företag behöva sju månader och i vissa särskilda fall kan man tänka sig en förlängning i upp till nio månader.

Finns det risk att mindre nogräknade arbetsgivare utnyttjar systemet?

– Det finns det alltid, och de är oftast inte bundna av kollektivavtal. Men det föreslagna systemet bygger främst på att det ska finnas ett centralt tecknat kollektivavtal mellan arbetsgivare och fack. Den lokala fackklubben ska godkänna överenskommelsen innan anställda går ner i tid, svarar Anders Ferbe.

– Det kan sätta en väldig press på klubben från arbetskamraterna, medger han.

Företag utan kollektivavtal och fackklubb ska enligt förslaget ändå kunna godkännas. Men för att korttidsarbete ska införas kommer i de fallen ett skriftligt godkännande från 70 procent av de anställda att krävas.

Därpå blir det upp till en ansvarig myndighet, förslagsvis Tillväxtverket att godkänna eller avslå tidsförkortningen.

– I Tyskland och Österrike är systemen mer generösa för företagen än det vi föreslår i Sverige. Där visar forskning inte på något överutnyttjande av möjligheten, uppger Anders Ferbe.

2014 införde Sverige ny lagstiftning om stöd vid korttidsarbetslöshet. Det kan aktiveras av regeringen vid djup lågkonjunktur i hela landet. Det system som nu är på gång är ett komplement och riktar sig till enskilda företag, oavsett konjunktur, förklarar Ferbe.

Kan det ibland inte vara bättre att bli uppsagd och söka nya jobb än att tvingas gå ner i lön?

– Jo, så kan det vara. En klubb kan komma fram till att den inte tror det blir bättre inom ett halvår och säga nej. Bor man i en storstad är det också stor skillnad jämfört med om man bor i glesbygd.

Det är för att närmare granska kompetenshöjning bland personalen i samband med korttidsarbetet som Anders Ferbe begärt mer utredningstid. Han skissar på en modell där staten ska gå in och bekosta 60 procent av kostnaderna för kursmaterial, föreläsare och så vidare.

Han säger att han lagt sig vinn om att förankra sina förslag hos fack och arbetsgivare och därför har gott hopp om att det nya systemet ska komma i gång den 1 januari 2020.

– På så sätt blir det mindre partipolitiskt kontroversiellt.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Robin Ahlgren älskade att jobba som taxitelefonist. Men helgjobbet tvingade fram ett jobbyte. Foto: John Antonsson

”Nu får jag mer tid med dottern”

Taxi. Robin Ahlgrens krav på att få vara ledig mer än två av fem helger kom inte med i taxitelefonisternas nya löneavtal. Som frånskild pappa var valet enkelt. Han byter jobb. Trots det är han halvnöjd med förhandlingarnas resultat. – Lönerna blev hyfsade, vi får se det som en seger i alla fall.

Robin Ahlgren. Foto: Privat

Fler helger med jobb än utan – Robin lämnar branschen

Taxi. Taxibranschen blöder. Inget guldläge för att ställa avtalskrav. Förhandlingsombudet och taxitelefonisten Robin Ahlgren hoppades på fler lediga helger. Trots det är han halvnöjd med utfallet. – Lönerna blev hyfsade, vi får se det som en seger i alla fall.

Här är detaljerna i taxitelefonisternas nya avtal

Taxi. Taxitelefonisterna får en lönehöjning på totalt 1 369 kronor på 29 månader. Det första lönelyftet sker den 1 januari 2021. – Med tanke på pandemins stora inverkan på taxibranschen får vi vara nöjda med avtalet, säger Transports centrala ”taxiombudsman” Mats H Andersson.

Nytt avtal på gång för Hamnarbetarförbundet?

Hamn. Transports konkurrentfack, Hamnarbetarförbundet (HF), har förhandlat fram en ”principuppgörelse” om ett nytt kollektivavtal. Avtalsförslaget är en kopia på Transports redan tecknade avtal, så när som på en arbetsgrupp. Innan HF skriver på ska medlemmarna rösta.

Kryptisk förklaring till fejkade hälsodeklarationer

Bevakning. Efter Transportarbetarens avslöjande har en rad medier rapporterat om de fejkade hälsodeklarationer som Securitas skickade till byggföretaget Collen. Securitas försvarar sig med att formulären var ett ”administrativt misstag”. Transportarbetaren ställde en rad frågor och fick till slut svar. Svar som stämmer dåligt med väktarnas vittnesmål och det som framgår av formulären.

Snökaos stoppade tidningar

Oväder. Tidningsbudens säkerhet kunde inte garanteras i Västernorrland. Därför stoppade chefredaktören tisdagsmorgonens utdelning. Ett klokt beslut, enligt Transports regionala skyddsombud.

Transport anmäler Securitas och Collen för covid-intygen

Bevakning. Transport har anmält både Securitas och byggföretaget Collen till Integritetsskyddsmyndigheten (IMY). IMY hette tidigare Datainspektionen. Facket begär att myndigheten utreder de fejkade hälsodeklarationerna och hanteringen av dem.

Vi väntar på svar, Securitas!

Bevakning. Transportarbetaren har gått ut med felaktiga uppgifter, om förfalskade hälsodeklarationer. Det skriver Securitas presschef Jens Granath i ett internt meddelande till all personal. Han beskriver hälsodeklarationerna som ett ”administrativt misstag, helt utan uppsåt”. En händelse som utspelades i våras, hävdar Granath.

Regeringen föreslår ny covid-dispens för YKB

Åkeri. Tålamodet är slut. Nu rundar regeringen EU-kommissionen och lägger fram ett svenskt förslag om att förlänga yrkesförarnas yrkeskompetensbevis (YKB) – på grund av pandemin. Beslut fattas av riksdagen.

Securitas förfalskade Coronaintyg som kunden krävde av väktarna

Bevakning. I Gävle bevakar Securitas de nya stora serverhallar som det irländska bolaget Collen bygger åt Microsoft. Väktarna måste lämna hälsodeklarationer till Collen, för covid-19. Men mycket talar för att Securitas förfalskat ett stort antal hälsodeklarationer. När Collen upptäckte det skickades flera väktare hem.

corona

Nu körs vaccinet ut i landet

Åkeri. På annandagen rullade de första transporterna med vaccin mot covid-19 in i Sverige. Vilka transportörer som ska leverera vaccinet ut till regionerna har varit omgärdat av sekretess och hårda säkerhetskrav.

Äntligen på ny väg? Flera tjejer på fordonsprogrammet vid Karlfeldtgymnasiet har berättat om sextrakasserier. Nu hoppas skolledningen komma till rätta med problemen. Foto: Matilda Fors / Avesta Tidning

Skolchef sätter stopp för sextrakasserier

Åkeri. Elever på fordonsprogrammet har i flera år försökt slippa sexistisk jargong och oönskad beröring. Nu ska personal på gymnasiet i Avesta utbildas i värdegrundsfrågor.

Avtal 2020

Bra semestervillkor när KFS och Pacta slog ihop påsarna

Flyg. Miljö. En historisk löneuppgörelse är tecknad för anställda i kommunala flygplats- och renhållningsbolag. Tidigare förhandlade Transport med två arbetsgivarparter, KFS och Pacta. De hade egna avtal för både miljö och flyg. Nu har organisationerna gått ihop, i Sobona. Och de två yrkesgrupperna har fått var sitt branschavtal.

Avtal 2020
reklamblad

Lönerna klara för reklamutdelare, bilvårdare och terminalare

Nya löner är på väg också för reklamutdelare, bilvårdare och en liten grupp terminalarbetare som jobbar på ett eget avtal. Alla tre uppgörelserna är tecknade med Almega och följer normen i årets avtalsrörelse. Det vill säga 5,4 procent i lönehöjning på 29 månader.

Avtal 2020

Nya löner för flygteknikerna

Flyg. Lönerna är klara för landets omkring 800 flygtekniker. Uppgörelsen tecknades i fredags och ger 4,7 procent lönepåslag på 29 månader. Teknikerna har valt att avstå en större del av löneutrymmet än andra yrkesgrupper till en förbättrad avtalspension.

Avtal 2020
Taxikö utanför Centralstationen i Stockholm.

Transport överväger strejkvarsel för taxiförarna

Taxi. Förhandlingarna om ett nytt avtal för taxichaufförerna har kört fast. – Vi är överens med arbetsgivarna om att taxibranschen har stora problem. Men vi står långt från varandra i synen på lönerna. Risken är stor att vi tvingas varsla för att förarna ska få samma lönelyft som andra fått i avtalsrörelsen, säger Transports ordförande Tommy Wreeth.

Bemanningskonflikten avblåst

Avtal 2020. Det blir ingen konflikt mellan LO och bemanningsföretagen. Oenigheten gällde avräkningen för den förbättrade avtalspension. I går antog båda parterna ett medlarbud. Facket ser resultatet som en seger.