Kortare arbetstid och lägre lön vid företagskris
Krisstöd. Lågkonjunkturen är på ingång och regeringsfrågan är fortfarande olöst. Men utredaren står fast vid målet: Den 1 januari 2020 bör vi ha ett nytt svenskt system på plats, som går ut på att anställda tillfälligt går ner i arbetstid och lön vid ekonomisk kris.
I finanskrisens spår 2008-2009 blev åtskilliga svenskar uppsagda från jobbet. Cirka 100 000 jobb försvann inom industrin, enligt fackförbundet IF Metall. När allt fler tecken tydde på en ny lågkonjunktur gav regeringen IF Metalls tidigare ordförande, Anders Ferbe, i uppdrag att snabbutreda ett så kallat system för korttidsarbete.
Utredningen tillsattes i mitten av februari i år och planen var att leverera ett färdigt förslag i december. Det kan nu komma att skjutas fram till februari 2019, eftersom Ferbe begärt mer tid att se över den del som handlar om kompetensutveckling och att synliggöra anställdas kompetens.
Transport och andra fack var kritiska till att IF Metall under finanskrisen valde en egen väg, vid sidan av LO-kollektivet. Förbundet gick arbetsgivarna till mötes och accepterade att minska arbetstid och lön under en period av sviktande orderingång. Åtgärden var begränsad i tid och på så sätt slapp företagen säga upp personal.
Varför behöver Sverige ett system för korttidsarbete, som är tänkt att omfatta alla branscher?
– Det enkla svaret är att nästan alla länder i Europa redan har den här typen av system. De innebär att människor kan stanna kvar på sina jobb. De går ner tillfälligt i arbetstid och är på plats när produktionen vänder uppåt igen. I stället för att företagen tvingas varsla, säga upp och sedan återanställa folk, vilket tar mer tid, säger Anders Ferbe.
Får människor behålla jobben går det snabbare för arbetsgivare att trappa upp produktionen igen i takt med ökande efterfrågan. Och människor i glesbygdskommuner med få arbetstillfällen slipper flytta, resonerar han.
– Det gör också Sverige mer konkurrenskraftigt i förhållande till andra länder som redan har system för korttidsarbete.
I augusti lämnade utredaren ett delförslag med inspiration från Tyskland och Österrike. Det utgår ifrån att staten träder in och tar en del av kostnaderna. Och tar sikte på företag, som på grund av tillfälliga men allvarliga ekonomiska svårigheter under en begränsad tid behöver införa korttidsarbete.
- Inriktningen är att bolaget först ska ha prövat andra åtgärder för att minska sina kostnader, och att de ekonomiska problemen inte har gått att förutse eller undvika.
- Neddragningen ska vara i max sex månader, med en möjlighet till förlängning i högst nio månader, i vissa specifika fall.
- Minskningen i arbetstid kan vara 20, 40 eller 60 procent av ordinarie tid.
- Lönesänkningen kan stannar då vid 12, 16 eller 20 procent av den anställdas ordinarie lön.
- Den enskilda löntagaren, arbetsgivaren och staten bekostar vardera en tredjedel av kostnaden för minskad lön och arbetstid.
Sexmånaders-gränsen är satt för att arbetsgivare brukar klara att styra upp situationen inom den tidsramen, förklarar Anders Ferbe.
– I något fall kan ett företag behöva sju månader och i vissa särskilda fall kan man tänka sig en förlängning i upp till nio månader.
Finns det risk att mindre nogräknade arbetsgivare utnyttjar systemet?
– Det finns det alltid, och de är oftast inte bundna av kollektivavtal. Men det föreslagna systemet bygger främst på att det ska finnas ett centralt tecknat kollektivavtal mellan arbetsgivare och fack. Den lokala fackklubben ska godkänna överenskommelsen innan anställda går ner i tid, svarar Anders Ferbe.
– Det kan sätta en väldig press på klubben från arbetskamraterna, medger han.
Företag utan kollektivavtal och fackklubb ska enligt förslaget ändå kunna godkännas. Men för att korttidsarbete ska införas kommer i de fallen ett skriftligt godkännande från 70 procent av de anställda att krävas.
Därpå blir det upp till en ansvarig myndighet, förslagsvis Tillväxtverket att godkänna eller avslå tidsförkortningen.
– I Tyskland och Österrike är systemen mer generösa för företagen än det vi föreslår i Sverige. Där visar forskning inte på något överutnyttjande av möjligheten, uppger Anders Ferbe.
2014 införde Sverige ny lagstiftning om stöd vid korttidsarbetslöshet. Det kan aktiveras av regeringen vid djup lågkonjunktur i hela landet. Det system som nu är på gång är ett komplement och riktar sig till enskilda företag, oavsett konjunktur, förklarar Ferbe.
Kan det ibland inte vara bättre att bli uppsagd och söka nya jobb än att tvingas gå ner i lön?
– Jo, så kan det vara. En klubb kan komma fram till att den inte tror det blir bättre inom ett halvår och säga nej. Bor man i en storstad är det också stor skillnad jämfört med om man bor i glesbygd.
Det är för att närmare granska kompetenshöjning bland personalen i samband med korttidsarbetet som Anders Ferbe begärt mer utredningstid. Han skissar på en modell där staten ska gå in och bekosta 60 procent av kostnaderna för kursmaterial, föreläsare och så vidare.
Han säger att han lagt sig vinn om att förankra sina förslag hos fack och arbetsgivare och därför har gott hopp om att det nya systemet ska komma i gång den 1 januari 2020.
– På så sätt blir det mindre partipolitiskt kontroversiellt.
