Kommuner tar sociala hänsyn vid upphandling av taxi
Krav på arbetsvillkor. Flera kommuner väljer att använda Upphandlingsmyndighetens guide för kräva kollektivavtalsliknande villkor när de upphandlar färdtjänst och skolskjutsar. – Det ska inte löna sig att dumpa löner eller andra sociala villkor för förarna, säger Emmelie Rova, upphandlingsstrateg i Östhammars kommun.
I oktober förra året lanserade den statliga Upphandlingsmyndigheten en guide över hur kommuner och myndigheter ska kunna ställa krav på bland annat goda sociala villkor i samband med upphandlingar. Den finns på myndighetens webbplats.
De företag som lämnar anbud, till en kommun eller myndighet som använder sig av upphandlingskriterierna i guiden, ska antingen ha kollektivavtal eller leva upp till förhållandena i ett kollektivavtal.
Emmelie Rova är upphandlingsstrateg i Östhammars kommun vid Upplandskusten. Där har man valt att använda sig av guiden i en kommande upphandling av skolskjutsar och färdtjänst i taxibilar.
– Den politiska enigheten om att använda kollektivavtalsliknande villkor i upphandlingen är bred och frågan är inte alls kontroversiell i kommunen, säger Emmelie Rova.
Det är första gången som Östhammar använder sig av kollektivavtalsliknande villkor. Att ta fram och ställa egna krav är kostsamt och tar stora resurser i anspråk, enligt Emmelie Rova.
– Det fina med de här upphandlingskriterierna är att de är kvalitetssäkrade så att vi som kommun kan känna oss trygga med att använda oss av den rekommendation som Upphandlingsmyndigheten ger.
Om Östhammars kommun kommer att fortsätta att använda kollektivavtalsliknande villkor i andra upphandlingar återstår att se, den kommande taxiupphandlingen får visa hur det fungerar.
På Upphandlingsmyndigheten är Karin Sandkull arbetsrättsexpert.
– De kriterier som nu finns på vår webbplats är ett exempel på hur vi kan ge stöd till upphandlande myndigheter och kommuner. Vi ser att dokumenten laddas ned. När lite tid har gått kan ett nästa steg bli att titta närmare på i vad mån de används, säger hon.
Regeringen har tidigare, genom civilminister Ardalan Shekarabi (S), agerat för att kollektivavtalsliknande villkor ska bli en del av lagen om upphandling. Ett förslag arbetades fram utifrån ett EU-direktiv under fjolåret och presenterades i juni 2016.
Ministern hoppades på ett politiskt stöd från Sverigedemokraterna (SD), men partiet drog i september förra året tillbaka detta. Partiledaren Jimmie Åkesson hävdade att förslaget i princip omöjliggjorde för små företag utan kollektivavtal att lägga anbud samt att regeringen inte hade pratat med SD under utarbetandet av lagförslaget.
Då Alliansens alla partier redan tidigare hade sagt nej till förslaget skulle det falla i riksdagen.
Vid riksdagsomröstningen den 30 november gick propositionen delvis igenom. Dock blev det nej till de delar av förslaget som rörde krav på lön, semester och arbetstid samt möjligheten att ställa krav på tjänstepension och försäkring.
Enligt tidningen Arbetet förhandlar regeringen återigen med allianspartierna om de delar som fick nej. Ett förslag skulle ha funnits framme den 24 januari i år, men samtalen har dragit ut på tiden. Något nytt datum har inte presenterats.
Upphandlingsmyndighetens kriterier består av särskilda kontraktsvillkor och omfattar även det lön, semester och arbetstid. De har tagits fram i samarbete med en expertgrupp där bland andra Transportarbetareförbundet och Biltrafikens arbetsgivareförbund ingick.
