”Hamnar och infrastruktur drabbas hårdast i Rysslands attacker”
Hamn. Ryssland attackerar Ukrainas strategiskt viktiga hamnstad Odessa nästan dagligdags. – Situationen växlar från ena minuten till den andra på ett sofistikerat sätt, säger Oleg Grygoriuk i Transports systerfack MTWTU.
Ordföranden i hamn- och sjöfolksfacket, The Marine Transport Workers Trade Union, är förstås ironisk. Han är på resa i Ukraina för att träffa fackliga kollegor och höra hur de har det när Transportarbetaren når honom. Oleg Grygoriuk träffar fortfarande också andra fackförbund ”ute i Europa”, även om resandet försvårats radikalt efter Rysslands invasion.
– Jag hade kontakt med vårt fackliga kontor i Odessa hamn i dag och de hade fått utrymma och ta sig till skyddsrum, säger han.
Under våren har medierna rapporterat om flera dödliga attacker och ryska robotanfall i Odessa. Vid ett av de större dödades minst 20 ukrainare. Civila, poliser, en sjukvårdare och en räddningsarbetare fanns med bland dem, uppgav New York Times.
– Attackernas sker ofta mot hamnen, infrastrukturen drabbas alltid hårdast, lokalt och centralt.
Säkra korridoren försvann
MTWTU har sin bas i Odessa och hamnen i miljonstadens centrum är Ukrainas minsta, men viktigaste av tre vid Svarta havets kust. Pividenniy och Chornomorsk är de andra två. Vid krigsutbrottet 2022 hade facket cirka 85 000 medlemmar, uppskattningsvis 40 000 av dem var ute till havs och jobbade på utländska fartyg.
Majoriteten av landets hamnar stängde för internationell trafik vid invasionen. Men nu ökar containertrafiken igen, trots att Ryssland i juli förra året deklarerade att de drar sig ur det så kallade spannmålsavtalet, berättar Oleg Grygoriuk.
Avtalet tecknades 2022 och gjorde det möjligt för både Ukraina och Ryssland att fortsätta frakta spannmål över Svarta havet, när oron i omvärlden växte för ökade priser och brist på dagligt bröd.
– Den säkra korridoren försvann, så vi och våra partners började kalla den för ukrainska korridoren när trafiken fortsatte.
En riskfylld passage och Internationella Transportarbetarefederationen, ITF, klassar nu frakter och arbete i Svarta havs-området mot hamnarna i Stor-Odessa som krigsliknande operationer i högriskzoner, berättar Oleg Grygoriuk.
Det innebär att sjömän på fraktbåtarna i områdena, där arbetet kan leda till både skador och dödsfall, ska garanteras extra bonus och kompensation för faran. Avtalet, International Bargaining Forum, IBF, har undertecknats av ITF och Arbetsgivarnas internationella organisation, Associations of Employers. Det innebär också att sjömän i vissa särskilt farliga områden ska ha rätt att vägra arbeta. Men ändå kompenseras ekonomiskt och få hemresan betald av arbetsgivaren.
Fackets och arbetsgivarnas organisationer träffas återkommande och förhandlar om vilka områden som ska klassas som högrisk-områden, berättar Oleg Grygoriuk. Han visar statistik på en ökande containertrafik från Ukraina, där spannmål som korn, majs, vete och sojabönor dominerar.
– En del containrar når fram till vår hamn också, bilar och allt slags gods, men företagen är inte så pigga på att gå till Odessa nu.
Försvaret rekryterar hamnarbetare
Riskerna har gjort det svårare att rekrytera anställda till hamnarna.
– Regeringen tar hamnarbetare till försvaret. 50 procent kallas in i armén den andra halvan får stanna kvar. Försvaret skickar listor på vilka män de vill ha.
Det är en kamp, upplever Oleg Grygoriuk.
– Men i den situation vi befinner oss måste vi acceptera det. Några måste försvara landet.
Kanske kan han själv komma att kallas in men inte nu, av medicinska skäl. Han bor i Odessa med sin fru och 12-åriga dotter, som pluggar hårt och är en av de bästa i skolan, berättar han stolt.
I Ukraina finns både statliga och privata hamnbolag och MTWTU:s viktigaste fråga för hamnarbetarna är att förmå privata företag att teckna försäkringar för sina anställda.
– Det är inte lätt, men vi måste förbereda arbetsgivarna på hur de ska hantera situationen om någon arbetare skadas eller dör. Då ska företaget stå för försäkringen, anser vi. Vid angrepp har hamnarbetare svårt att hinna ner från en kran och ta sig till ett skyddsrum. Arbetsgivarna svarar att det inte finns någon sådan produkt, men vi måste slåss för det!
Lägre löner
Hur är det med hamnarbetarnas löner. Får de ut dem i krigstider?
– Ibland får arbetarna ut dem i tid, ibland inte och de är inte lika höga som före invasionen. Det är en utmaning och handlar också om godsmängden. Är den lägre får de mindre betalt.
Samtidigt är det knepigt när hamnarna får mer jobb, någon fungerande personalpool att hämta hamnarbetare från finns inte, beskriver Oleg Grygoriuk.
Striderna gör det också svårt att resa och företräda arbetarna gentemot arbetsgivarna, konstaterar han. Ofta får han vänta och se var fienden och Ukrainas armé rycker fram.
– Hamnen i det krigshärjade Cherson i södra Ukraina fungerar inte och kan betraktas som stängd och hamnen i Mariopol är ockuperad av fienden, säger han.
Ryssland jämnade stora delar av staden med marken och majoriteten av de tidigare 400 000 invånarna har flytt.
Svårt nå förbi rysk propaganda
Hur mår du? Är du trött på kriget?
– Jag är utmattad, utan reservation utmattad, både fysiskt och psykiskt och det är svårt att utföra något fackligt arbete i den här extrema situationen.
Är det något ni önskar er av Svenska Transportarbetareförbundet?
– Vi får stöd och hjälp från facken i både Sverige, Norge och Danmark. Särskilt viktigt är informationsstödet när våra fackliga kollegor i andra länder berättar om vad som händer i Ukraina och när tidningar, som Transportarbetaren, skriver. Vi har svårt att nå ut och förbi den ryska propagandan så där behöver vi stöd från andra hamnarbetare. Också när det gäller att utesluta Ryssland från olika arrangemang.
Ekonomiskt stöd från andra fackförbund har även bidragit till att hamn- och sjöfolket i MTWTU kunnat hjälpa till att packa bland annat hygienartiklar och vinterkläder och transportera ut till armén och människor som tingats fly.
Oftare strömavbrott
Förutom infrastrukturen riktar Ryssland in sig på att slå ut strömförsörjningen.
– Vi har oftare strömavbrott nu, kan vara utan el i tio timmar så ibland kan vi inte laga mat eller ladda mobilerna. Vi får använda generatorer.
På frågan om han är rädd svarar Oleg Grygoriuk:
– Från början var alla rädda och mådde dåligt, vi var inte riktigt förberedda. Nu har vi vant oss och är utmattade, men fokuserade. Vi som land håller ihop och jobbar mot samma mål, att vinna. Det är tufft men det är det enda som gäller. Jag hyser inga tvivel om att vi vinner. Vi måste kicka ut Ryssland från vårt territorium!
