Frågan om pension skickas till utredning
Valbarhet. Transport kommer att se över reglerna för pensionering och valbarhet i förbundet. Men frågan som förutspåddes bli en av de hetaste på kongressen svalnade efter att Lars Lindgren hoppat av som förbundsordförande i våras.
Vilka som kan ingå i förbundsstyrelsen väckte förmiddagens längsta debatt.
Länge sågs det som en självklarhet att såväl ombudsmän som personer i Transports ledning lämnar sina anställningar när de nått pensionsåldern, som i många fall varit lägre än 65 år.
Lars Lindgren utmanade systemet genom att tidigt gå ut med att han ville bli omvald för ännu en femårsperiod – trots att han enligt praxis fallit för åldersstrecket. Som i hans fall var 60 år.
67 gäller i lagen
Tio motioner skrevs som skulle klargöra vad som gäller, särskilt mot bakgrund av att Sverige lagstiftat om rätt för alla på arbetsmarknaden att jobba kvar till 67 år. Flera av förslagen syftade till att undanröja hindren som skulle ha stoppat Lars Lindgren.
Mikael Hussner sitter i förbundsstyrelsen. Från talarstolen yrkande han på att framtidsutredningen får ta sig an hela frågan om pensionering och valbarhet. Därmed skulle alla motionerna anses besvarade.
Två ombud argumenterade emot. Magnus Thelander, Helsingborg, försvarade avdelningens motion. Förenklat innebar den att ledamöter i förbundsstyrelsen ska ha rätt att sitta lika länge som vanliga anställda på arbetsmarknaden har rätt att bita sig kvar hos en arbetsgivare. Just nu till 67 år.
– Vi kan inte leva med den situation vi har nu. Det finns ett antal ombudsmän i förbundet som inte vet hur länge de kan jobba kvar, anförde Thelander.
Malin Sundberg, Göteborg, ville också ha klarare regler – nu.
– Yngre måste få en chans att ta plats i Transport, sa hon.
Efter den korta debatten gick kongressen på förbundsstyrelsen linje. Det betyder att hela frågekomplexet hamnar hos framtidsutredningen.
Vilka ska få väljas?
Transport förbundsstyrelse har den senaste mandatperioden bestått av verkställande utskottet – tre personer – plus tio övriga ledamöter. Totalt 13 poster alltså.
Under ganska lång tid har en majoritet av de övriga ledamöterna bestått av ombudsmän och regionala skyddsombud, med anställning i förbundet.
I en motion föreslog flygavdelning 46 att jämvikt ”bör eftersträvas” mellan förtroendevalda och anställda funktionärer i förbundet. Västeråsavdelningen höll med, i en likartad motion.
Alla tre Norrlandsavdelningarna ville ha in en skrivning i stadgarna som garanterar att förbundets alla sex regioner är representerade i styrelsen.
En rad talare klev upp på scenen och försvarade motionerna. En av dem var Robert Langholz, avdelning 46:
– Vi sitter på ett förtroende från våra medlemmar. Det är viktigt att vi eftersträvar att ha yrkesarbetande medlemmar i förbundsstyrelsen.
Ulf Karlander, ombud från Luleå, påminde om att Sverige är ett avlångt land, med stora skillnader från norr till söder. Alla regioner måste finnas med i styrelsen, ansåg han.
Mikael Hussner och Ali Shibl, Helsingborg, argumenterade båda för att behålla dagens regler – utan valbarhetshinder och exakta skrivningar om hur platserna ska fördelas geografiskt eller yrkesmässigt.
Inga ändringar
Förbundets utredare Emil Burman poängterade att ledamöterna i förbundsstyrelsen aldrig representerar någon enskild avdelning eller region – utan hela förbundet. Han påminde också om att det faktiskt är avdelningar som nominerar namn. Namn som sedan behandlas i en valberedning som redan nu försöker ta hänsyn till bland annat yrkesmässig och geografisk spridning.
Efter omröstning stod förbundsstyrelsen som segrare. Det blir ingen förändring i stadgarna. Precis som tidigare finns ingen begränsning för antalet anställda ombudsmän eller regionala skyddsombud i styrelsen. Och inget som ger alla regioner rätt till minst ett mandat.
