Felbyggda kurvor leder till olyckor

– Om Sveriges vägnät betraktas som en fast arbetsplats bör Arbetsmiljöverket stänga stora delar för yrkestrafik. Vägexperten Johan Granlund vet hur bättre kurvor skulle kunna minska antalet svårt skadade med 500 per år.

Johan Granlund har fullt schema. Nyligen var han i Argentina på världskonferens för tunga lastbilar och föreläste om vägsäkerhet. Nu är han på väg till Norge för att reda ut varför tunga lastbilar välter på vägarna. Men först hinner han stanna till i Stockholm för att undervisa asfaltarbetare om vikten av att förbättra vägkurvornas dosering.

– Sverige har fem gånger fler dödliga singelolyckor i ytterkurvor än innerkurvor, säger Johan till de 17 eleverna. Om du vrider ratten åt vänster är risken större än om du vrider den åt höger. Märkligt va?

Men det är helt logiskt. Alla som har lekt med bilbana vet vad som händer om vägbanan inte lutas inåt och höjs i
ytterkant, eller bankas upp som det heter på fackspråk. Bilarna åker lätt av banan. Samma sak i verkligheten.

Störst risk att åka i diket löper den tunga trafiken. Inte på grund av tyngden eller höjden, utan på grund av att tyngdpunkten sitter högre upp. Det ger helt andra krafter än för en låg personbil.

Dagens riktlinjer för vägutformning, säger Johan Granlund, bygger på en modell som inte tar någon som helst hänsyn till risken att välta för fordon med hög tyngdpunkt. De tar inte heller hänsyn till hur vikten i ett tungt fordon förflyttas i takt med att det kränger, eller hur inre och yttre hjul vid viktförflyttningen påverkas av vägfriktionen i de båda hjulspåren.

– Det här gör att risken att sladda blir mycket större än vägutformaren tänkt.

Därför står Johan Granlund här på Asfaltskolan och talar om det viktiga i att inte slentrianmässigt rulla ut ny asfalt innan en sakkunnig har anlitats för att ta sig en djupare titt på vägbanans geometri. Är kurvorna verkligen tillräckligt uppbankade? Är hastigheten okej, även för tunga fordon? Fungerar vattenavrinningen som den ska, även vid början och slutet av uppbankade ytterkurvor?

– På många landsvägar är upp till var tredje ytterkurva antingen inte uppbankad alls eller alldeles för lite, säger Johan.

Om en sakkunnig vägingenjör involveras varje gång en väg ska asfalteras om, har vi på 20 år lyckats fixa till de farliga kurvorna på i stort sett alla statligt ägda landsvägar, enligt Johan.

– Det skulle minska antalet svårt skadade med 500 om året, säger han.

Busenkelt. Men det görs inte. Varför?

För att de som projekterar vägarna pratar ett språk som ofta handlar om perfekta nya vägar, medan de som underhåller vägarna snarar talar om tillräckligt bra vägar och lägger fokus på själva asfalten, enligt Johan. Och de makthavare som skulle kunna ta beslut om experternas obligatoriska deltagande, har inte förstått vilken avgörande effekt en sådan praxis kan ge.

Det är ett av Johan Granlunds viktigaste mål, att öka medvetenheten kring detta. Skapa engagemang och bana väg för nya och säkrare riktlinjer för våra vägar.

Vem är då denne missionär som reser land och rike runt för att predika vägsäkerhet? Johan Granlund är uppvuxen med asfalt och grus under fötterna. Han föddes in i ett familjeåkeri och säger själv att han är uppfödd på varm choklad och limpmackor i en lastbilshytt. Som fyraåring gjorde han asfaltbeläggningar med motorolja i sandlådan och därmed var väl vägen ganska utstakad.

Han tog mc-kort så fort han fick och skaffade bil i samma sekund han blev myndig. I skolan läste han till byggnadsingenjör och fick jobb på dåvarande
Vägverket, som numera heter Trafikverket.

Som nybakad 22-årig ingenjör var han kaxig nog att gå på tvärs mot de 60-åriga kollegerna som han skulle bredda en väg tillsammans med. Kurvorna måste bankas upp, sa Johan. Det behöver de inte alls, sa gubbarna. Men Johan stod på sig och i efterhand kunde de gamla veteranerna konstatera att ”det var en jävla tur att vi lyssnade på pojken”. I dag är det många som lyssnar på pojken Granlund.

Nu har han kallats till Norge för att reda ut varför lastbilar envisas med att välta på vägarna. Där välter en lastbil med släp varannan dag, säger han. Och ja, det är många.

– Men det sker betydligt fler svåra vältolyckor i Sverige. Och varför det? För att vi har många fler bilar i trafik här.

– Men det löjligt dåliga skicket på de norska vägarna gör samtidigt att inte ens den mest okunniga chaufför missar att man måste köra frustrerande sakta, fortsätter han. I Sverige upplever vi i stället att säkerheten är god och kör på.

Att riskerna på Sveriges vägar inte är synliga för blotta ögat, bidrar i allra högsta grad till att mer än var femte som dött på jobbet de senaste 20 åren har gjort det i vägtrafik, säger Johan Granlund. Om Sveriges vägnät skulle börja betraktas som en fast arbetsplats så skulle Arbetsmiljöverket behöva underkänna och stänga flera av vägarna för yrkestrafik, tror han.

– Många kurvor är inte kompatibla med motorfordon, speciellt inte tunga fordon. Vägbanans geometri uppfyller behoven hos trafik som består av oxdragna kärror – men inte för tunga fordon i landsvägsfart.

Johan Granlund talar hellre om vägsäkerhet än trafiksäkerhet. Pratar man om trafiksäkerhet så lägger man också problembeskrivningen hos förare och fordon – medan han koncentrerar sig på vägens egenskaper.

Stora lastbilar står för den största ökningen när det gäller olyckor i kurvor jämfört med raksträckor. Det är den höga tyngdpunkten som ställer till det. Störst risk löper trailers med dubbla lastplan.

– Du skickar upp tyngdpunkten när du tömmer där nere. Tanktrailrar lever också farligt. De halvfulla är värst, med tung men lättflytande vätska som skvalpar runt. Tänk dig den i en feldoserad
S-kurva. Det är släpet som välter och tvingar dragbilen att välta med.

Att prata med Johan Granlund om hur farliga Sveriges vägar egentligen är, kan få den tryggaste bilförare att börja känna sig osäker bakom ratten. Vågar man egentligen köra?

– Jag vet att jag kan sända sådana vibbar. Men låt inte Johan döda körglädjen! Det jag säger är påverkbart, så var inte rädd. Med öppna sinnen har du oftast möjlighet att själv kontrollera många av riskerna.

För det finns en hel del att göra innan kurvorna har hunnit bankas upp till rätt lutning, säger Johan. Radarstyrda lampor som blinkar gult när ett tungt fordon närmar sig en kurva i hög hastighet, är ett exempel. En lista på internet över farligt feldoserade kurvor, är ett annat. En sådan lista skulle man kunna paketera in i gps:en.

– Som yrkesförare kan du också kräva att arbetsgivaren gör en riskvärdering av vägarna du kör på. Även av sådana riskfaktorer som åkeriet inte självt rår på, säger han.