Krönika

En lovsång till budgetsemestern

Krönika. När jag var liten grabb brukade vi dra en lånad husvagn söderut. Kanske stannade vi redan vid Byske Havsbad, eller så hamnade vi vid någon camping i Umeå. Helt säkert visste jag att resan hade ett oändligt långt stopp på Ikea i Sundsvall. Morsan skulle titta på varenda sak och på den tiden fanns ingen smartphone eller platta att roa sig med. Kanske är det det traumat som ligger bakom de kalla kårar jag känner så fort jag hör ordet husvagn.

Någonstans kan jag förstå att vissa vill ha husbil. Men hur tusan har folk råd?

Tält däremot. Alltid för varmt eller för kallt. Lyhört som en plastpåse. Ändå en av de smartaste uppfinningar som finns. Särskilt när uppfinningen kompletteras med det vackraste Sverige gjorde innan demokratins införande: Allemansrätten.

Jag och min sambo köpte ett tält för en massa år sedan under en tid då vi hade låglönejobb och tomt på kontot i slutet av varje månad. Tror vi betalade 700 spänn för ett tvåmans tunneltält. Det vägde kanske lite men det gjorde ingenting. Två somrar i rad slängde vi in det i skuffen på bilen. Vi bor tyvärr i Stockholm och åkte norrut på semestern.

Första sommaren med tältet var ingenting planerat. Vi gick in på Naturum vid Skuleberget vid E4:an strax norr om Docksta och frågade den kunniga personalen om tips. Snart hade vi kört över E4:an och ner till parkeringen vid Skuleskogens naturreservat. Med ryggsäckar lastade med tunga sovsäckar, tunna liggunderlag, en hel del vatten och alldeles för mycket vin gick vi längs vandringsleden vid vattnet. Efter sex kilometers slit kom vi fram till Tärnättholmarna. En halvö med anvisade tältplatser, färdigkluven ved och en ensam sandstrand i en vik.

Vi reste tältet mot vattnet och på kvällen eldade vi, grillade korv, rökte Camel och drack billigt rödvin.

På morgonen vaknade jag trött. Hade knappt sovit en blund. Varje liten fågel som sjöng eller näbbmus som prasslade fick mig att vakna. Och varje gång jag vaknade spände jag öronen, rädd att det var en galen tältmördare utanför som skulle sticka kniven genom duken på vårt fina nya blå tält. Jag minns det ändå som lyckliga dagar.

För priset av en natt på ett stadshotell fick vi en underbar resa och minnen för livet.

Ibland är det skitjobbigt att tälta, men jag älskar fortfarande att göra det. Jag älskar att det är något nästan alla har råd att göra, priset för det underbara betalas enbart med slit (och dålig sömn). Tänk så underbart det vore om världens, och inte bara naturens, rikedomar fanns fritt tillgängliga för alla som är beredda att svettas.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

John Antonsson. Foto: Christina Ahlund

Partienkäten – en kompass som pekar dig i rätt riktning

Kommentar. För fyra år sedan gjorde Transportarbetaren också en valenkät med liknande frågor. Då varnade vi för att man inte kan ta partiernas svar som ett facit.

David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Sommaren är ljuvlig, men…

Davids krönika. Sommaren och semestern är ljuvlig! Fastän jag tidigare jobbat sextio till åttio timmar i veckan, har jag under alla år tagit ut fem veckors sommarsemester.

Borgvattnets prästgård i Jämtland, ”Sveriges mest hemsökta hus”, har varit öppen för allmänheten sedan 1970. Gungstolen sägs komma i gungning av sig själv och påstås ha kastat ut en präst på 1940-talet. Foto: Borgvattnet Prästgård & Vandrarhem

Spökturism i sommarland

Semestertider. Spökturism har blivit stort. Ofta går det att kombinera skräck med fika i naturskön omgivning. Här är några tips på gastkramande upplevelser i Sverige, ett land ovanligt rikt på spöken (eller i alla fall platser där de påstås synas till).

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Den socialdemokratiske utlandschauffören

Politik. Han är som de flesta av oss som kör tradare, ett ego. Men med blick för jobbet och känsla för kamraterna. Kunnig om smitvägarna när det blivit stopp på Autobahn och allt annat som hör vägarna till. Som de bästa Raststättena och var det går att övernatta ostört på parkeringar som inte är alltför ansatta av rånare.

Det är rörigt på mitt skrivbord

Politik. Ett gammalt skämt: ”Den som har det rörigt på sitt skrivbord är ofta lika rörig inuti huvudet!” Svaret: ”Hur ser det då ut i huvudet på den som har ett tomt skrivbord?” Själv har jag inte bara ett rörigt skrivbord. Det är som om ett korsdrag blåst igenom huset och skapat ett fullständigt kaos – och på motsvarande sätt känns det inuti skallen.

Papporna, sönerna, våldet

Segregation. Valrörelsen är tack och lov över. Ett slags mästerskap i floskler från högern och med idéer som ingen någonsin kommer, eller ens vill, genomföra. Mycket handlade om ”Orten” alltså de ”särskilt utsatta” områdena i Sverige. För dem förespråkade de blåbruna partierna alltifrån språktester för tvååringar till militära insatser mot gängbrottsligheten.

Jag råkade säga något om privilegier

Krönika. Det finns en bok jag ständigt återvänder till när jag vill få bekräftelse eller hämta argument och det är Anneli Jordahls bok Klass – är du fin nog? Nästa år firar den 20 år men den är minst lika aktuell i dag som när den släpptes. Då, 2003, talade ingen om klass, men tack vare Jordahls bok kom klass upp på tapeten igen.

Se lönen som en investering

Insändare. Vi måste sluta bokföra arbetstagares löner som en "kostnad" på företagens balansräkningar, då kostnader är något väldigt negativt för ett vinstdrivande företag.

Det är dags att säga ifrån nu!

Ordförandeord. Hej Transportare! Som ni säkert både läst och hört i diverse media och nyhetsrapportering den senaste tiden så har jag som enda ledamot av fjorton i LO-styrelsen sagt nej till den så kallade siffersatta LO-samordningen.

Är vallöften önskningar?

Ledare. En regering är bildad och vallöftena från den blåbruna högerregeringen bryts ett efter ett. Det som sas innan valet gäller visst inte efter. Eller hur var det Liberalernas partiledare Johan Pehrson sa? Verkligheten gör det också svårt att hålla vallöften. Med andra ord var det planerade lögner från Jimmie Åkessons nya polare.

Min mammas mat

Krönika. När jag var barn bodde jag och min tyska mamma i en liten by där alla, utom mamma, var ”inrikes födda”. Vi var annorlunda. Mamma bakade tyskt surdegsbröd och vanliga pålägg på smörgåsen var smör, Teewurst och skinka från Schwarzwald. De kvällar hon inte jobbade åt vi Abendbrot.

Arbetarna har halkat efter

Ledare. Apropå vår artikel ”Så mycket mindre är din lön värd”. Jag kan inte förstå varför avtalen förlängdes med sju månader under corona men att hyresförhandlingarna ändå gick bra att hålla.

Gör om, gör rätt Värmlandstrafik!

Debatt. Grattis Värmlandstrafik! Återigen har ni gjort en misslyckad upphandling, precis som förra gången ni upphandlade servicetrafiken i länet. Och hur slutade det? Jo, man fick bryta kontraktet med den ”seriöse” åkaren AB Trendtaxi efter att de mist sitt trafiktillstånd.

Det är inte bara årstiden som är mörk

Ordförandeord. Kamrater, nu är det dags att kavla upp ärmarna och ta den fackliga kampen. När jag skriver det här är förbundet mitt emellan två stora sammandragningar med avtalsråden för våra största avtal.

Lönerna i taxi – en ren katastrof!

Debatt. Taxibranschen står i dag inför en tuff utmaning, att säkerställa det akuta personalbehovet här och nu samt göra yrket attraktivt för framtiden.

Våra villkor är inte till salu!

Debatt. Vi i Transport kan inte acceptera att vår arbetsmiljö eller våra arbetsvillkor är den del som nedprioriteras i jakten på att gå med vinst. Detta är tyvärr en del av att lägsta pris har fått högsta prioritet i de flesta upphandlingar.

Vi är alla människor

Debatt. För inte så länge sen så råkade ett matbud ut för att personer kastade sten på hen vid Triangeln i Malmö och matbudet fick uppsöka sjukhus för sina skador. När vi träffar matbud i Malmö så berättar de att hot, våld, rån och kränkningar från allmänheten blivit en del av deras arbetsvardag.

Den politiska debatten – för en chaufför

Debatt. Vi löntagare säljer vår tid, vi äger inget åkeri eller bevakningsföretag, vi är i direkt beroendeställning till chefen och chefens kunder. Chefen och kunderna slutar aldrig att hitta nya sätt att tjäna en krona mer, och vi löntagare måste hela tiden anpassa oss.