”Drönare ger ett extra öga så att ni vet vad ni ger er in på”, förklarar kursledaren Fredrik Nilsson för testpiloterna Daniel Jakobsson och Jacqueline Kapronczai.
Close
”Drönare ger ett extra öga så att ni vet vad ni ger er in på”, förklarar kursledaren Fredrik Nilsson för testpiloterna Daniel Jakobsson och Jacqueline Kapronczai.
Close
Drönarpiloter

”Det här är inga leksaker”

Bevakning. – Upp, ner, höger, vänster. Tänk dig att du spelar tv-spel! Kursledaren Fredrik Nilsson visar väktaren Jacqueline Kapronczai hur hon manövrerar ­drönaren med hand­­kon­troll­en. De artificiella övervakarna är på väg in i ­bevakningsbranschen.

Drönarpilot och film: Fredrik Nilsson

 

Solen strålar från blå himmel, glittrar i snön som lagt sig kring kursgården i Hindås, utanför Göteborg. En perfekt dag att flyga drönare på, konstaterar Fredrik Nilsson som leder kurserna. Skyfall och hård blåst kan sätta stopp. Men hans ”maskin” klarar arktiskt klimat.

– Ner till 20 minus.

Jacqueline Kapronczai. Foto Justina Öster
Jacqueline Kapronczai är positiv till den nya tekniken. Drönare kan utrustas med kameror, sensorer, värme- och zoomkameror för att upptäcka människor, gps med mera. De är tänkta att söka av områden innan väktare eller polis ingriper. Foto Justina Öster

Denna januaridag stannar termometern på minus två och väktaren Jacqueline Kapronczai är på plats med kollegan och gruppledaren Daniel Jakobsson. De jobbar på ett mindre säkerhetsbolag, CPG, med bevakning av främst byggarbetsplatser i Västra Götaland. Just det har väckt företagets intresse för drönare.

Väktarna kliver ut på kursgårdens ”platta”– en långsmal träplattform – för att testa. Tanken är sedan att företagets gruppledare ska utbildas först.

– Oj, jäklar! Det där är inga grejer man köper på Mediamarkt, reagerar Jacqueline Kapronczai inför de båda drönare som kursledaren gör i ordning för start.

– Vad kostar de?

– Omkring 50 000 för den mindre och 120 000 för den stora. Säkerhetsbolagen behöver maskiner för mellan 50 000 och 250 000 kronor.

Visst är det en slant. Men med drönaren kan du få en snabb överblick över ett stort område, innan du skickar in personal, resonerar Fredrik Nilsson.

– Drönaren spelar in film. Kunden kan få den till sin ledningscentral via livestream, och får på så sätt lättare att planera insatsen.

Den större drönaren för tankarna till en stor svart trollslända. Den kräver två batterier à 2 000 kronor styck. Piloten följer flygrörelserna på en kontrollskärm.

Daniel Jakobssons fattar handkontrollen, medger att han är lite nervös. Han börjar lugnt, lyfter och låter drönaren surra på samma plats i luften några meter bort på träplattan. Tänk tv-spel, vägleder Fredrik Nilsson.

Daniel Jakobsson pressar ihop läpparna och följer stint farkostens rörelser på skärmen.

– Hur känns det?

– Lite svårt, fast roligt. Spännande!

Daniel Jakobsson växlar mellan att följa drönaren i luften och på handkontrollens bildskärm. Lite svårt med koordinationen men roligt, tycker han. Foto: Justina Öster
Daniel Jakobsson växlar mellan att följa drönaren i luften och på handkontrollens bildskärm. Lite svårt med koordinationen men roligt, tycker han. Foto: Justina Öster
Via kontrollskärmen följer Daniel Jakobsson drönarens rörelser. Den måste vara inom synhåll. Foto: Justina Öster
Via kontrollskärmen följer Daniel Jakobsson drönarens rörelser. Den måste vara inom synhåll. Foto: Justina Öster

Daniel släpper i väg drönaren upp mot himlens få molntussar.

– Kollar du, frågar han kursledaren. Jag är rädd att den ska dra i väg för högt.

Fredrik Nilsson lugnar. Än flyger David inom säkerhetsmarginalen, så det är ingen risk att han stör eventuell flygtrafik.

Extra säkerhet

Daniel ser drönarflyg som en extra säkerhet, en möjlighet till förspaning.

– Man kan avvakta innan man går in på byggen, se var personer som tagit sig in befinner sig och samtidigt få allt dokumenterat på film.

Artificiell intelligens (AI) är på stark frammarsch i arbetslivet, men Daniel är inte orolig att drönare ska stjäla hans jobb.

– Nej, de är ett komplement i arbetet, spännande hjälpmedel.

Bland kollegorna finns de som bara ser möjligheter och andra som är mer skeptiska, berättar han. Än har han inga planer på att köpa en privat, fast kanske en liten? Han har testat kompisarnas.

– Det är en speciell känsla, lite svårt att koordinera, men kul.

Nybörjarnerverna släpper hos Jacqueline Kapronczais också. Det känns bra. Med drönare kan man se saker på ett annat sätt, tycker hon. De är en hjälp, precis som hundar.

– Fast det gäller förstås att man har utbildning. Vem som helst kan inte dra upp en drönare hur som helst. Det krävs ganska mycket av den som flyger. Men tekniken är grym!

Fredrik Nilsson har sex års erfarenhet av drönarsystem. Det var hans intresse för naturfoto och film som ledde till att han startade företaget Quadfoto. Han har också båt och gillar att sportfiska.

– Skickar jag upp en maskin kan jag se var makrillen står.

Fusk? Nej, det håller han inte med om. Bara ett av många användningsområden, anser Fredrik Nilsson. Tekniken är förhållandevis ny och förbättras hela tiden. Inom säkerhetssektorn är det främst värmekameror som väcker intresse. För att upptäcka människor – även i mörker, förklarar han.

)”Drönare ger ett extra öga till personalen så att de vet vad de ger sig in på. Maskinen söker av området innan du går in, så att du inte hamnar i bakhåll”, säger drönarutbildaren Fredrik Nilsson. Foto: Justina Öster
”Drönare ger ett extra öga till personalen så att de vet vad de ger sig in på. Maskinen söker av området innan du går in, så att du inte hamnar i bakhåll”, säger drönarutbildaren Fredrik Nilsson. Foto: Justina Öster

Få utbildare

Drönarutbildarna är få och Fredrik Nilsson har själv erfarenhet från säkerhetsbranschen. Han har bland annat utbildat personal inom räddningstjänsten och kommunanställda med inriktning på underhåll, som takbeläggning.

Inom säkerhetsområdet föreslår han bevakning vid evenemang och festivaler, för att förebygga våld och slagsmål och söka efter försvunna kring festplatser.

Ytterligare förslag är stora hamnområden och flygplatser.

– Efter en intensiv kursdag ska du kunna både starta och landa. Vi börjar med teori, lagar och regler. Säkerhet är prio ett. Innan vi går ut tränar eleverna i en drönarsimulator på storskärm.

Daniel Jakobsson undrar ifall man kan prata in ljud och röst direkt när drönaren filmar. Svaret är ja.

Teknik att programmera in ljud, som exempelvis polissirener, glassbil eller favoritlåt finns också. Fast Fredrik Nilsson förordar försiktighet. Privat har han använt drönaren till att blåsa bort höstlöv på tomten och några gånger hjälpt grannarna, när bollar fastnat på taket.

Många uppfattar drönarflyg som lek, fast Fredrik Nilsson slår ifrån sig.

– Folk måste förstå allvaret när de går upp med maskiner i svenskt luftrum. Både olyckor och skador har skett när människor tummat på säkerheten.

Djup koncentration. Kursledaren Fredrik Nilsson och väktarna Jacqueline Kapronczai och Daniel Jakobsson kollar att drönaren inte sticker för högt upp i luften – och stör eventuell flygtrafik. Maxgränsen är fyra kilometer upp. Just här gäller max 50 meter på grund av närheten till Landvetters flygplats.
Djup koncentration. Kursledaren Fredrik Nilsson och väktarna Jacqueline Kapronczai och Daniel Jakobsson kollar att drönaren inte sticker för högt upp i luften – och stör eventuell flygtrafik. Maximal tillåten flyghöjd är 120 meter. Just här gäller max 50 meter på grund av närheten till Landvetters flygplats. Drönaren kan ta sig fyra kilometer upp i vädret. Foto: Justina Öster

Det svåraste är, enligt Nilsson, att skaffa sig rätt konsekvenstänk. Det gäller att klara eventuella nödsituationer och helst förebygga dem. Blåser det för mycket? Måste jag nödlanda? Vad gör jag om jag råkar skada drönaren, en människa, ett djur eller någons egendom?

Hittills har det varit lite ”vilda västern” i luftrummet, enligt Transportstyrelsen. Men nu kommer ny EU-regler.

– Det välkomnar vi, säger Fredrik Nilsson.

Ökat intresse

Fler bevakningsbolag ligger i startgroparna. Men de lurpassar lite på varandra, vill inte avslöja för konkurrenterna om de tänker satsa på drönare, uppfattar Fredrik Nilsson.

– Antingen kommer tekniken att explodera eller också tickar det fram i lagom takt, som det mesta inom bevakning. Intresset har ökat under de senaste två åren. Inom tre till fem år är nog drönarna fullt implementerade i branschen.

Närmast ser Fredrik Nilsson fram mot en ny, ”riktig värsting”, som ska lanseras i vår. Den har högupplöst värmekamera, ”effektiv zoom” och passar inom bevakning. Han siar och hoppas:

– I framtiden kommer drönare att ligga på 5G-nätet, för att uppnå obegränsad räckvidd.

Krav på körkort

Bevakning. Drönare räknas som luftfartyg, enligt EU:s förordningar.
– Så det är inga leksaker, poängterar drönarpiloten Fredrik Nilsson.

Skylt: Drönarflygning

Den 1 januari 2021 införs krav på drönarkort för vissa modeller, ett körkort du får efter godkänt digitalt prov på Transportstyrelsens hemsida (Gå till drönarsidan). Berörda ägare ska även märka sina drönare med tillståndsnummer, enligt EU:s nya regler.

Det finns två tester. Ett gemensamt för modellerna A1 och A3 och ett för modell A2.

1 januari i år förlängs även säkerhetsavstånden vid start- och landning och när du flyger med modeller som A1, A2 och A3 måste du ha maskinen inom synhåll hela tiden.

De nya bestämmelserna ska utvärderas och ytterligare ändringar kommer efter hand fram till 2023, uppger Fredrik Nilsson.

– Vid en allvarlig olycka eller skada är du skyldig att rapportera till polisen, Transportstyrelsen och Statens haverikommission. Det är det inte så många som vet. Inte heller att det är straffbart att störa en drönarpilot. Det kan få allvarliga konsekvenser. Du går ju inte fram och knackar piloten på ett flygplanen på axeln.

Ingen lek säger du, men är det inte kul att flyga drönare?

– Jo, annars hade jag inte hållit på. Men det är skillnad på att leka och ha professionellt roligt.

 

Fotnot: Läs mer på transportstyrelsen.se.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga

Transport: ”Stoppa slopade Säpo-kontroller”

Bevakning. Svenska Transportarbetareförbundet och branschorganisationen Säkerhetsföretagen gör gemensam sak och kräver att regeringen stoppar förslaget om att ta bort Säkerhetspolisens kontroller av vissa medarbetare.

Alexandra Einerstam. Foto: Kamilla Kvarntorp

Hon vill skriva om sin egen generation

Skrivlust. Arbetare i 40- och 50-årsåldern behöver någon att identifiera sig med. Det tycker Alexandra Einerstam, som gick LO:s och ABF:s skrivarkurs i våras. Nu vill hon skriva om sin egen generations vardag.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Väktare och ordningsvakter hårt utsatta för hot och våld

Bevakning. ”Rånarna hotade mig med automatvapen och sa åt mig att gå ner på knä. När jag satt ner på knä sparkade de mig i ansiktet.” Väktare och ordningsvakter hör till de yrkesgrupper som löper störst risk att utsättas för hot och våld, visar en ny rapport.

Massimo Mazza

Protester mot covidpass i italienska hamnar

Internationellt. Nu är det obligatoriskt att ha ett covidpass för att jobba i Italien. Det är hamnarbetarna som går i täten för protesterna mot det och under passets första dag var hamnarna fulla av möten och demonstrationer.

Ordningsvaktsutredningen

Transport: ”Stoppa slopade Säpo-kontroller”

Bevakning. Svenska Transportarbetareförbundet och branschorganisationen Säkerhetsföretagen gör gemensam sak och kräver att regeringen stoppar förslaget om att ta bort Säkerhetspolisens kontroller av vissa medarbetare.

Hallå där!

Daniel Hilmér

… tidningsbud i Trollhättan, och huvudskyddsombud på Västsvensk tidningsdistribution (VTD), som jobbar som vanligt nu på lördag den 9 oktober, Tidningsbudens dag.

Två sophämtare i Säffle med många års erfarenhet av yrket fick inte behålla sina jobb när kommunen tog över sophämtningen från en entreprenör.

Rutinerade miljöarbetare petades av Säffle kommun

Miljöarbetare. Två sophämtare i Säffle med många års erfarenhet av yrket fick inte behålla sina jobb när kommunen tog över sophämtningen från en entreprenör. – Det är fruktansvärt dåligt att de ratar kompetent personal, säger en av de drabbade, PO Sakariasson.

Snabbkoll
coronavirus, Covid 19

Så starkt skydd ger vaccinet mot covid-19

Corona. Samhället börjar öppnas upp igen efter ett och ett halvt år av coronarestriktioner. Öppningen sker efter att runt 75 procent av alla över 16 år fått två doser vaccin. Men hur skyddade är vi egentligen?

Viktor Andersson och Magnus Kvilén på Transports avdelning 3 i Göteborg är kritiska till anställningsvillkoren för Foodoras matbud. Foto: John Antonsson

Dyrt att vara bilbud hos Foodora

Matbud. Cykelbuden som jobbar för Foodora har kollektivavtal. De bilburna buden är anställda i ett annat bolag där de kör egna bilar och enbart får provisionslön.

Döden på jobbet
Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Foto: Jeppe Gustafsson/Shutterstock

”Alla ska få komma hem från jobbet”

Arbetsmiljö. Förra året dog färre lastbilschaufförer i tjänsten än 2019. Men det är inget trendbrott. Chaufförer är fortfarande en yrkesgrupp som är mycket hårt drabbad av dödsolyckor.

Få arbetsgivare får böta för dödsolyckor

Arbetsmiljö. I få fall leder arbetsplatsolyckor med dödlig utgång till att företag bötfälls. I minst 43 av 55 fall av dödsolyckor under 2018 har ingen arbetsgivare alls kunnat ställas till svars. Det visar en granskning som tidningen Arbetet gjort.

Truckförare skadedrabbade

Arbetsmiljö. I snitt inträffar tre olyckor per dag med truckar. Det gör truckförare till en av de allra värst skadedrabbade yrkesgrupperna. År 2019 skedde 1 163 olyckor där truckar var inblandade. Det visar siffror från Arbetsmiljöverkets databas.

Högt tryck på skrivarkurs

Kultur. Drygt 70 LO-medlemmar sökte till LO:s och ABF:s skrivarkurs i våras. Men bara tio fick plats. I vår blir det en ny kurs. De som inte fick plats förra gången har förtur.

Nattarbete

Terminalarbetare: ”Korta arbetstiden för nattjobb”

Terminal. Terminalarbetaren Lennart Karlsson jobbar ständig natt. IF Metall har tecknat avtal om 34 timmars arbete per vecka för nattarbetare, men i Transport gäller 40. – Det känns orättvist att det är så stor skillnad, säger han.

Peter Winstén och Tommy Wreeth.

Facket ser gärna kortare arbetstid

Terminal. Transports avtalsansvariga håller med. En minut komp per timme mellan klockan 22 och 06 är inte så mycket. Men frågan har lyfts och de tror att fler kommer att ställa krav på mer ledig tid i kommande avtalsförhandlingar.