”Drönare ger ett extra öga så att ni vet vad ni ger er in på”, förklarar kursledaren Fredrik Nilsson för testpiloterna Daniel Jakobsson och Jacqueline Kapronczai.
Close
”Drönare ger ett extra öga så att ni vet vad ni ger er in på”, förklarar kursledaren Fredrik Nilsson för testpiloterna Daniel Jakobsson och Jacqueline Kapronczai.
Close
Drönarpiloter

”Det här är inga leksaker”

Bevakning. – Upp, ner, höger, vänster. Tänk dig att du spelar tv-spel! Kursledaren Fredrik Nilsson visar väktaren Jacqueline Kapronczai hur hon manövrerar ­drönaren med hand­­kon­troll­en. De artificiella övervakarna är på väg in i ­bevakningsbranschen.

Drönarpilot och film: Fredrik Nilsson

 

Solen strålar från blå himmel, glittrar i snön som lagt sig kring kursgården i Hindås, utanför Göteborg. En perfekt dag att flyga drönare på, konstaterar Fredrik Nilsson som leder kurserna. Skyfall och hård blåst kan sätta stopp. Men hans ”maskin” klarar arktiskt klimat.

– Ner till 20 minus.

Jacqueline Kapronczai. Foto Justina Öster
Jacqueline Kapronczai är positiv till den nya tekniken. Drönare kan utrustas med kameror, sensorer, värme- och zoomkameror för att upptäcka människor, gps med mera. De är tänkta att söka av områden innan väktare eller polis ingriper. Foto Justina Öster

Denna januaridag stannar termometern på minus två och väktaren Jacqueline Kapronczai är på plats med kollegan och gruppledaren Daniel Jakobsson. De jobbar på ett mindre säkerhetsbolag, CPG, med bevakning av främst byggarbetsplatser i Västra Götaland. Just det har väckt företagets intresse för drönare.

Väktarna kliver ut på kursgårdens ”platta”– en långsmal träplattform – för att testa. Tanken är sedan att företagets gruppledare ska utbildas först.

– Oj, jäklar! Det där är inga grejer man köper på Mediamarkt, reagerar Jacqueline Kapronczai inför de båda drönare som kursledaren gör i ordning för start.

– Vad kostar de?

– Omkring 50 000 för den mindre och 120 000 för den stora. Säkerhetsbolagen behöver maskiner för mellan 50 000 och 250 000 kronor.

Visst är det en slant. Men med drönaren kan du få en snabb överblick över ett stort område, innan du skickar in personal, resonerar Fredrik Nilsson.

– Drönaren spelar in film. Kunden kan få den till sin ledningscentral via livestream, och får på så sätt lättare att planera insatsen.

Den större drönaren för tankarna till en stor svart trollslända. Den kräver två batterier à 2 000 kronor styck. Piloten följer flygrörelserna på en kontrollskärm.

Daniel Jakobssons fattar handkontrollen, medger att han är lite nervös. Han börjar lugnt, lyfter och låter drönaren surra på samma plats i luften några meter bort på träplattan. Tänk tv-spel, vägleder Fredrik Nilsson.

Daniel Jakobsson pressar ihop läpparna och följer stint farkostens rörelser på skärmen.

– Hur känns det?

– Lite svårt, fast roligt. Spännande!

Daniel Jakobsson växlar mellan att följa drönaren i luften och på handkontrollens bildskärm. Lite svårt med koordinationen men roligt, tycker han. Foto: Justina Öster
Daniel Jakobsson växlar mellan att följa drönaren i luften och på handkontrollens bildskärm. Lite svårt med koordinationen men roligt, tycker han. Foto: Justina Öster
Via kontrollskärmen följer Daniel Jakobsson drönarens rörelser. Den måste vara inom synhåll. Foto: Justina Öster
Via kontrollskärmen följer Daniel Jakobsson drönarens rörelser. Den måste vara inom synhåll. Foto: Justina Öster

Daniel släpper i väg drönaren upp mot himlens få molntussar.

– Kollar du, frågar han kursledaren. Jag är rädd att den ska dra i väg för högt.

Fredrik Nilsson lugnar. Än flyger David inom säkerhetsmarginalen, så det är ingen risk att han stör eventuell flygtrafik.

Extra säkerhet

Daniel ser drönarflyg som en extra säkerhet, en möjlighet till förspaning.

– Man kan avvakta innan man går in på byggen, se var personer som tagit sig in befinner sig och samtidigt få allt dokumenterat på film.

Artificiell intelligens (AI) är på stark frammarsch i arbetslivet, men Daniel är inte orolig att drönare ska stjäla hans jobb.

– Nej, de är ett komplement i arbetet, spännande hjälpmedel.

Bland kollegorna finns de som bara ser möjligheter och andra som är mer skeptiska, berättar han. Än har han inga planer på att köpa en privat, fast kanske en liten? Han har testat kompisarnas.

– Det är en speciell känsla, lite svårt att koordinera, men kul.

Nybörjarnerverna släpper hos Jacqueline Kapronczais också. Det känns bra. Med drönare kan man se saker på ett annat sätt, tycker hon. De är en hjälp, precis som hundar.

– Fast det gäller förstås att man har utbildning. Vem som helst kan inte dra upp en drönare hur som helst. Det krävs ganska mycket av den som flyger. Men tekniken är grym!

Fredrik Nilsson har sex års erfarenhet av drönarsystem. Det var hans intresse för naturfoto och film som ledde till att han startade företaget Quadfoto. Han har också båt och gillar att sportfiska.

– Skickar jag upp en maskin kan jag se var makrillen står.

Fusk? Nej, det håller han inte med om. Bara ett av många användningsområden, anser Fredrik Nilsson. Tekniken är förhållandevis ny och förbättras hela tiden. Inom säkerhetssektorn är det främst värmekameror som väcker intresse. För att upptäcka människor – även i mörker, förklarar han.

)”Drönare ger ett extra öga till personalen så att de vet vad de ger sig in på. Maskinen söker av området innan du går in, så att du inte hamnar i bakhåll”, säger drönarutbildaren Fredrik Nilsson. Foto: Justina Öster
”Drönare ger ett extra öga till personalen så att de vet vad de ger sig in på. Maskinen söker av området innan du går in, så att du inte hamnar i bakhåll”, säger drönarutbildaren Fredrik Nilsson. Foto: Justina Öster

Få utbildare

Drönarutbildarna är få och Fredrik Nilsson har själv erfarenhet från säkerhetsbranschen. Han har bland annat utbildat personal inom räddningstjänsten och kommunanställda med inriktning på underhåll, som takbeläggning.

Inom säkerhetsområdet föreslår han bevakning vid evenemang och festivaler, för att förebygga våld och slagsmål och söka efter försvunna kring festplatser.

Ytterligare förslag är stora hamnområden och flygplatser.

– Efter en intensiv kursdag ska du kunna både starta och landa. Vi börjar med teori, lagar och regler. Säkerhet är prio ett. Innan vi går ut tränar eleverna i en drönarsimulator på storskärm.

Daniel Jakobsson undrar ifall man kan prata in ljud och röst direkt när drönaren filmar. Svaret är ja.

Teknik att programmera in ljud, som exempelvis polissirener, glassbil eller favoritlåt finns också. Fast Fredrik Nilsson förordar försiktighet. Privat har han använt drönaren till att blåsa bort höstlöv på tomten och några gånger hjälpt grannarna, när bollar fastnat på taket.

Många uppfattar drönarflyg som lek, fast Fredrik Nilsson slår ifrån sig.

– Folk måste förstå allvaret när de går upp med maskiner i svenskt luftrum. Både olyckor och skador har skett när människor tummat på säkerheten.

Djup koncentration. Kursledaren Fredrik Nilsson och väktarna Jacqueline Kapronczai och Daniel Jakobsson kollar att drönaren inte sticker för högt upp i luften – och stör eventuell flygtrafik. Maxgränsen är fyra kilometer upp. Just här gäller max 50 meter på grund av närheten till Landvetters flygplats.
Djup koncentration. Kursledaren Fredrik Nilsson och väktarna Jacqueline Kapronczai och Daniel Jakobsson kollar att drönaren inte sticker för högt upp i luften – och stör eventuell flygtrafik. Maximal tillåten flyghöjd är 120 meter. Just här gäller max 50 meter på grund av närheten till Landvetters flygplats. Drönaren kan ta sig fyra kilometer upp i vädret. Foto: Justina Öster

Det svåraste är, enligt Nilsson, att skaffa sig rätt konsekvenstänk. Det gäller att klara eventuella nödsituationer och helst förebygga dem. Blåser det för mycket? Måste jag nödlanda? Vad gör jag om jag råkar skada drönaren, en människa, ett djur eller någons egendom?

Hittills har det varit lite ”vilda västern” i luftrummet, enligt Transportstyrelsen. Men nu kommer ny EU-regler.

– Det välkomnar vi, säger Fredrik Nilsson.

Ökat intresse

Fler bevakningsbolag ligger i startgroparna. Men de lurpassar lite på varandra, vill inte avslöja för konkurrenterna om de tänker satsa på drönare, uppfattar Fredrik Nilsson.

– Antingen kommer tekniken att explodera eller också tickar det fram i lagom takt, som det mesta inom bevakning. Intresset har ökat under de senaste två åren. Inom tre till fem år är nog drönarna fullt implementerade i branschen.

Närmast ser Fredrik Nilsson fram mot en ny, ”riktig värsting”, som ska lanseras i vår. Den har högupplöst värmekamera, ”effektiv zoom” och passar inom bevakning. Han siar och hoppas:

– I framtiden kommer drönare att ligga på 5G-nätet, för att uppnå obegränsad räckvidd.

Krav på körkort

Bevakning. Drönare räknas som luftfartyg, enligt EU:s förordningar.
– Så det är inga leksaker, poängterar drönarpiloten Fredrik Nilsson.

Skylt: Drönarflygning

Den 1 januari 2021 införs krav på drönarkort för vissa modeller, ett körkort du får efter godkänt digitalt prov på Transportstyrelsens hemsida (Gå till drönarsidan). Berörda ägare ska även märka sina drönare med tillståndsnummer, enligt EU:s nya regler.

Det finns två tester. Ett gemensamt för modellerna A1 och A3 och ett för modell A2.

1 januari i år förlängs även säkerhetsavstånden vid start- och landning och när du flyger med modeller som A1, A2 och A3 måste du ha maskinen inom synhåll hela tiden.

De nya bestämmelserna ska utvärderas och ytterligare ändringar kommer efter hand fram till 2023, uppger Fredrik Nilsson.

– Vid en allvarlig olycka eller skada är du skyldig att rapportera till polisen, Transportstyrelsen och Statens haverikommission. Det är det inte så många som vet. Inte heller att det är straffbart att störa en drönarpilot. Det kan få allvarliga konsekvenser. Du går ju inte fram och knackar piloten på ett flygplanen på axeln.

Ingen lek säger du, men är det inte kul att flyga drönare?

– Jo, annars hade jag inte hållit på. Men det är skillnad på att leka och ha professionellt roligt.

 

Fotnot: Läs mer på transportstyrelsen.se.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Securitas förfalskade coronaintyg som kunden krävde av väktarna

Bevakning. I Gävle bevakar Securitas de nya stora serverhallar som det irländska bolaget Collen bygger åt Microsoft. Väktarna måste lämna hälsodeklarationer till Collen, för covid-19. Men mycket talar för att Securitas förfalskat ett stort antal hälsodeklarationer. När Collen upptäckte det skickades flera väktare hem.

Sparkande väktare

”Alla är inte gjorda för det här jobbet”

Bevakning. I maj 2019 griper Boban och hans väktarkollegor en misstänkt snattare. En månad senare dyker en filmsekvens upp. I den ser det ut som att en av väktarna sparkar snattaren, som sitter i handbojor, i huvudet. I januari kommer fallet att prövas i domstol.

Alexander Tilly är psykolog. Han har specialiserat sig på att jobba med utbildningar som rör hot och våld. Bland hans uppdragsgivare finns bland andra bevakningsbranschen och Polisen. Foto: John Antonsson

Vad är det som triggar fram våld?

Konflikthantering. Alexander Tilly är psykolog med bakgrund som ordningsvakt. Han jobbar med att utbilda allt från ordningsvakter till busschaufförer i att hantera situationer med hot och våld. Tilly anser att personal behöver mer träning i att hantera konfliktsituationer.

Snabbkoll
Snabbkollen – Nyanställd

Ny på jobbet – tänk på det här

Nyanställd. Ny arbetsplats i år? Det finns mycket att tänka på. Här är några tips som är bra att ha i bakhuvudet.

Flaggmanifestation Svinesund avd 55

Transport i svensk-norsk manifestation för pendlare

Facket. Till stöd för gränspendlare genomförde LO Sverige och LO Norge en manifestation på måndagen. Folk från Transports avdelning i Uddevalla fanns på plats med fana på Gamla Svinesundsbron.

Hungrig.se hade uppställningsplats för sina bilar utanför Transports avdelning i Kristianstad. Fordonet på bilden är numera sålt till en privatperson.

Skattesmäll efter samgående– Foodora krävs på 21 miljoner

Matbud. Förra året gick Foodora samman med konkurrenten Restaurangonline, ett bolag som enligt Skatteverket tricksat med luftfakturor, bulvaner och svart betalning för närmare 277 000 matleveranser. Nu krävs Foodora på de 21 miljoner i obetalda skatter och avgifter som partnern skulle ha betalat.

Kultur
Collage till Motordublar (film)

Motordubblar

Film. På engelska finns något som heter double feature. Två filmer som ses i följd. En riktigt bra double feature hänger ihop på något sätt. Filmerna för en slags dialog och ger varandra nya perspektiv. Här är tre motordubblar som passar lika fint ihop som popcorn och cola.

Manifestation på bron mellan Sverige och Norge

Facket. Måndagen den 1 mars hålls en flaggmanifestation till stöd för pendlare som drabbats av den stängda riksgränsen. Folk från Transports avdelning i Uddevalla finns på plats på Gamla Svinesundsbron.

Fler ska jobba mer på a-kassan

A-kassan. Transports a-kassa förstärker med tolv personer för att klara ökad arbetsbelastning. Och ska hjälpa den utsatta Alfa-kassan, vars medlemmar får vänta på ersättning i upp till fem månader.

Ett matbud levererar thaimat från en krog på Möllevångstorget i Malmö. Han är inte en av dem som intervjuats i artikeln. Foto: John Antonsson

Här är villkoren i det nya avtalet med Foodora

Matbud Transport har tecknat kollektivavtal med Foodora. Uppgörelsen som skrevs under på torsdagen gäller alla anställda i bolaget, inklusive över 2 000 cykel- och mopedbud.

Sopbilsolycka Renova Göteborg

Olyckan som inte fick hända

Arbetsskador. Peter Ellevad backar sakta mot schaktet för att tippa avfallet. Plötsligt rusar motorn. Sopbilen far i väg som en projektil, över skyddsbarriären och ner i gropen. Peter lyckas hoppa ur hytten, men får 14 frakturer i fallet. Efteråt exporteras sopbilen till Polen. Utan att den blivit undersökt.

Transport tecknar avtal för östförare som kör för Lidl

Åkeri. Transport har tecknat ett kollektivavtal, ett utstationeringsavtal, med det tyska åkeriet Meyer, som kör för Lidl i Sverige. – Det innebär att 53 utländska chaufförer får svenska löner, säger ombudsman Tommy Jonsson som ingår i förbundets Ordning och redagrupp.

E-handeln exploderar
Budbilar på Kungsgatan i Stockholm. Foto: John Antonsson

Här är företagen som kör hem dina paket

Paketbud. Covidåret 2020 exploderade e-handeln. Allt fler väljer hemleverans. Transportarbetarens kartläggning visar att chaufförerna ofta saknar avtalsenlig lön.