”Drönare ger ett extra öga så att ni vet vad ni ger er in på”, förklarar kursledaren Fredrik Nilsson för testpiloterna Daniel Jakobsson och Jacqueline Kapronczai.
Close
”Drönare ger ett extra öga så att ni vet vad ni ger er in på”, förklarar kursledaren Fredrik Nilsson för testpiloterna Daniel Jakobsson och Jacqueline Kapronczai.
Close
Drönarpiloter

”Det här är inga leksaker”

Bevakning. – Upp, ner, höger, vänster. Tänk dig att du spelar tv-spel! Kursledaren Fredrik Nilsson visar väktaren Jacqueline Kapronczai hur hon manövrerar ­drönaren med hand­­kon­troll­en. De artificiella övervakarna är på väg in i ­bevakningsbranschen.

Drönarpilot och film: Fredrik Nilsson

 

Solen strålar från blå himmel, glittrar i snön som lagt sig kring kursgården i Hindås, utanför Göteborg. En perfekt dag att flyga drönare på, konstaterar Fredrik Nilsson som leder kurserna. Skyfall och hård blåst kan sätta stopp. Men hans ”maskin” klarar arktiskt klimat.

– Ner till 20 minus.

Jacqueline Kapronczai. Foto Justina Öster
Jacqueline Kapronczai är positiv till den nya tekniken. Drönare kan utrustas med kameror, sensorer, värme- och zoomkameror för att upptäcka människor, gps med mera. De är tänkta att söka av områden innan väktare eller polis ingriper. Foto Justina Öster

Denna januaridag stannar termometern på minus två och väktaren Jacqueline Kapronczai är på plats med kollegan och gruppledaren Daniel Jakobsson. De jobbar på ett mindre säkerhetsbolag, CPG, med bevakning av främst byggarbetsplatser i Västra Götaland. Just det har väckt företagets intresse för drönare.

Väktarna kliver ut på kursgårdens ”platta”– en långsmal träplattform – för att testa. Tanken är sedan att företagets gruppledare ska utbildas först.

– Oj, jäklar! Det där är inga grejer man köper på Mediamarkt, reagerar Jacqueline Kapronczai inför de båda drönare som kursledaren gör i ordning för start.

– Vad kostar de?

– Omkring 50 000 för den mindre och 120 000 för den stora. Säkerhetsbolagen behöver maskiner för mellan 50 000 och 250 000 kronor.

Visst är det en slant. Men med drönaren kan du få en snabb överblick över ett stort område, innan du skickar in personal, resonerar Fredrik Nilsson.

– Drönaren spelar in film. Kunden kan få den till sin ledningscentral via livestream, och får på så sätt lättare att planera insatsen.

Den större drönaren för tankarna till en stor svart trollslända. Den kräver två batterier à 2 000 kronor styck. Piloten följer flygrörelserna på en kontrollskärm.

Daniel Jakobssons fattar handkontrollen, medger att han är lite nervös. Han börjar lugnt, lyfter och låter drönaren surra på samma plats i luften några meter bort på träplattan. Tänk tv-spel, vägleder Fredrik Nilsson.

Daniel Jakobsson pressar ihop läpparna och följer stint farkostens rörelser på skärmen.

– Hur känns det?

– Lite svårt, fast roligt. Spännande!

Daniel Jakobsson växlar mellan att följa drönaren i luften och på handkontrollens bildskärm. Lite svårt med koordinationen men roligt, tycker han. Foto: Justina Öster
Daniel Jakobsson växlar mellan att följa drönaren i luften och på handkontrollens bildskärm. Lite svårt med koordinationen men roligt, tycker han. Foto: Justina Öster
Via kontrollskärmen följer Daniel Jakobsson drönarens rörelser. Den måste vara inom synhåll. Foto: Justina Öster
Via kontrollskärmen följer Daniel Jakobsson drönarens rörelser. Den måste vara inom synhåll. Foto: Justina Öster

Daniel släpper i väg drönaren upp mot himlens få molntussar.

– Kollar du, frågar han kursledaren. Jag är rädd att den ska dra i väg för högt.

Fredrik Nilsson lugnar. Än flyger David inom säkerhetsmarginalen, så det är ingen risk att han stör eventuell flygtrafik.

Extra säkerhet

Daniel ser drönarflyg som en extra säkerhet, en möjlighet till förspaning.

– Man kan avvakta innan man går in på byggen, se var personer som tagit sig in befinner sig och samtidigt få allt dokumenterat på film.

Artificiell intelligens (AI) är på stark frammarsch i arbetslivet, men Daniel är inte orolig att drönare ska stjäla hans jobb.

– Nej, de är ett komplement i arbetet, spännande hjälpmedel.

Bland kollegorna finns de som bara ser möjligheter och andra som är mer skeptiska, berättar han. Än har han inga planer på att köpa en privat, fast kanske en liten? Han har testat kompisarnas.

– Det är en speciell känsla, lite svårt att koordinera, men kul.

Nybörjarnerverna släpper hos Jacqueline Kapronczais också. Det känns bra. Med drönare kan man se saker på ett annat sätt, tycker hon. De är en hjälp, precis som hundar.

– Fast det gäller förstås att man har utbildning. Vem som helst kan inte dra upp en drönare hur som helst. Det krävs ganska mycket av den som flyger. Men tekniken är grym!

Fredrik Nilsson har sex års erfarenhet av drönarsystem. Det var hans intresse för naturfoto och film som ledde till att han startade företaget Quadfoto. Han har också båt och gillar att sportfiska.

– Skickar jag upp en maskin kan jag se var makrillen står.

Fusk? Nej, det håller han inte med om. Bara ett av många användningsområden, anser Fredrik Nilsson. Tekniken är förhållandevis ny och förbättras hela tiden. Inom säkerhetssektorn är det främst värmekameror som väcker intresse. För att upptäcka människor – även i mörker, förklarar han.

)”Drönare ger ett extra öga till personalen så att de vet vad de ger sig in på. Maskinen söker av området innan du går in, så att du inte hamnar i bakhåll”, säger drönarutbildaren Fredrik Nilsson. Foto: Justina Öster
”Drönare ger ett extra öga till personalen så att de vet vad de ger sig in på. Maskinen söker av området innan du går in, så att du inte hamnar i bakhåll”, säger drönarutbildaren Fredrik Nilsson. Foto: Justina Öster

Få utbildare

Drönarutbildarna är få och Fredrik Nilsson har själv erfarenhet från säkerhetsbranschen. Han har bland annat utbildat personal inom räddningstjänsten och kommunanställda med inriktning på underhåll, som takbeläggning.

Inom säkerhetsområdet föreslår han bevakning vid evenemang och festivaler, för att förebygga våld och slagsmål och söka efter försvunna kring festplatser.

Ytterligare förslag är stora hamnområden och flygplatser.

– Efter en intensiv kursdag ska du kunna både starta och landa. Vi börjar med teori, lagar och regler. Säkerhet är prio ett. Innan vi går ut tränar eleverna i en drönarsimulator på storskärm.

Daniel Jakobsson undrar ifall man kan prata in ljud och röst direkt när drönaren filmar. Svaret är ja.

Teknik att programmera in ljud, som exempelvis polissirener, glassbil eller favoritlåt finns också. Fast Fredrik Nilsson förordar försiktighet. Privat har han använt drönaren till att blåsa bort höstlöv på tomten och några gånger hjälpt grannarna, när bollar fastnat på taket.

Många uppfattar drönarflyg som lek, fast Fredrik Nilsson slår ifrån sig.

– Folk måste förstå allvaret när de går upp med maskiner i svenskt luftrum. Både olyckor och skador har skett när människor tummat på säkerheten.

Djup koncentration. Kursledaren Fredrik Nilsson och väktarna Jacqueline Kapronczai och Daniel Jakobsson kollar att drönaren inte sticker för högt upp i luften – och stör eventuell flygtrafik. Maxgränsen är fyra kilometer upp. Just här gäller max 50 meter på grund av närheten till Landvetters flygplats.
Djup koncentration. Kursledaren Fredrik Nilsson och väktarna Jacqueline Kapronczai och Daniel Jakobsson kollar att drönaren inte sticker för högt upp i luften – och stör eventuell flygtrafik. Maximal tillåten flyghöjd är 120 meter. Just här gäller max 50 meter på grund av närheten till Landvetters flygplats. Drönaren kan ta sig fyra kilometer upp i vädret. Foto: Justina Öster

Det svåraste är, enligt Nilsson, att skaffa sig rätt konsekvenstänk. Det gäller att klara eventuella nödsituationer och helst förebygga dem. Blåser det för mycket? Måste jag nödlanda? Vad gör jag om jag råkar skada drönaren, en människa, ett djur eller någons egendom?

Hittills har det varit lite ”vilda västern” i luftrummet, enligt Transportstyrelsen. Men nu kommer ny EU-regler.

– Det välkomnar vi, säger Fredrik Nilsson.

Ökat intresse

Fler bevakningsbolag ligger i startgroparna. Men de lurpassar lite på varandra, vill inte avslöja för konkurrenterna om de tänker satsa på drönare, uppfattar Fredrik Nilsson.

– Antingen kommer tekniken att explodera eller också tickar det fram i lagom takt, som det mesta inom bevakning. Intresset har ökat under de senaste två åren. Inom tre till fem år är nog drönarna fullt implementerade i branschen.

Närmast ser Fredrik Nilsson fram mot en ny, ”riktig värsting”, som ska lanseras i vår. Den har högupplöst värmekamera, ”effektiv zoom” och passar inom bevakning. Han siar och hoppas:

– I framtiden kommer drönare att ligga på 5G-nätet, för att uppnå obegränsad räckvidd.

Krav på körkort

Bevakning. Drönare räknas som luftfartyg, enligt EU:s förordningar.
– Så det är inga leksaker, poängterar drönarpiloten Fredrik Nilsson.

Skylt: Drönarflygning

Den 1 januari 2021 införs krav på drönarkort för vissa modeller, ett körkort du får efter godkänt digitalt prov på Transportstyrelsens hemsida (Gå till drönarsidan). Berörda ägare ska även märka sina drönare med tillståndsnummer, enligt EU:s nya regler.

Det finns två tester. Ett gemensamt för modellerna A1 och A3 och ett för modell A2.

1 januari i år förlängs även säkerhetsavstånden vid start- och landning och när du flyger med modeller som A1, A2 och A3 måste du ha maskinen inom synhåll hela tiden.

De nya bestämmelserna ska utvärderas och ytterligare ändringar kommer efter hand fram till 2023, uppger Fredrik Nilsson.

– Vid en allvarlig olycka eller skada är du skyldig att rapportera till polisen, Transportstyrelsen och Statens haverikommission. Det är det inte så många som vet. Inte heller att det är straffbart att störa en drönarpilot. Det kan få allvarliga konsekvenser. Du går ju inte fram och knackar piloten på ett flygplanen på axeln.

Ingen lek säger du, men är det inte kul att flyga drönare?

– Jo, annars hade jag inte hållit på. Men det är skillnad på att leka och ha professionellt roligt.

 

Fotnot: Läs mer på transportstyrelsen.se.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Alexandra Einerstam. Foto: Kamilla Kvarntorp

Hur kan arbetare rösta på högern?

Krönika. I september är det val. Precis som alla andra valår talas det om detta val som ett ödesval och den här gången är jag faktiskt benägen att hålla med.

Avarnklubben satsar på arbetsmiljön

Bevakning. Transports fackklubb på Avarn jobbar hårt med att arbetet ska vara säkert och att den som blivit sjuk ska få hjälp. Företaget är med och betalar så att ett skyddsombud på heltid kan arbeta med rehabiliteringsärenden.

Respektfullt bemötande och diskrimineringsfrågor ingår som en del i Byas introduktionsutbildning för blivande väktare. Foto: Bya

”Syna fördomar genom att prata om dem”

Arbetsmiljö. Bevakningsbranschen ska förmedla trygghet, därför är det extra viktigt med ett respektfullt och likvärdigt bemötande. Det framhåller Ronny Fredriksson, chef för arbetsmiljöenheten på Bya, Bevakningsbranschens yrkes- och arbetsmiljönämnd.

Ygeman: Behovspröva arbetskraftsinvandring

Migration. Den 1 juni skärptes kraven vid arbetskraftinvandring. Nu vill regeringen strama åt ytterligare och tillsätter en utredning som ska presentera förslag som stoppar arbetstillstånd för jobb där det inte är brist på arbetskraft.

Semester på rull
Är du en av många som väljer att semestra i husvagn, husbil eller tält i sommar? Foto: Lilly Hallberg

Det ska va’ husvagn – eller husbil?

Campingliv. Intresset för att köpa ny husvagn eller husbil är större än någonsin. Mer än varannan svensk kan tänka sig att semestra mobilt. Men vilket boende är egentligen bäst – och för vem?

John Antonsson. Foto: Lilly Hallberg

En lovsång till budgetsemestern

Krönika. När jag var liten grabb brukade vi dra en lånad husvagn söderut. Kanske stannade vi redan vid Byske Havsbad, eller så hamnade vi vid någon camping i Umeå. Helt säkert visste jag att resan hade ett oändligt långt stopp på Ikea i Sundsvall.

Transport: Tusenlappar hyvlas bort med VTD-plan

Tidningsbud. Sorg och vrede. Det är reaktionen på distributionsbolaget VTD:s plan att driva igenom en minskning i sysselsättningsgrad för majoriteten av sina bud – och ett lönetapp på flera tusen. Transports reaktion: ”Nej, vi köper inte det här.”

Filip på Arlanda: ”Vi gör ett hästjobb för varandra”

Timslånga köer och en överfull terminal 5. Det har varit stressiga veckor för personalen på Arlanda. – För en vecka sedan sträckte sig kön från terminal 5 till terminal 4 och tillbaka igen, säger Filip Rydolw, ordförande för Transports fackklubb för Avarns flygplatskontrollanter i säkerhetskontrollen på Arlanda.

TMA-förare omkommen

Olyckor. Skyddsfordonet skulle säkra E4:an efter att en bil tappat last på körbanan. I stället blev föraren av TMA-bilen påkörd och så svårt skadad att hon avled.

Snabbkoll
Snabbkollen – Nyanställd

Första jobbet: Tänk på det här!

Arbetsliv. Har du tagit studenten och ska börja jobba i sommar? Eller går du i gymnasiet och ska sommarjobba för första gången? Då har du säkert många funderingar. Här är några tips som är bra att ha i bakhuvudet.

Fordons- och transportprogrammet
Linnéa Elofsson, Moa Sääv, Karolina Järback och Elin Olsson trivs på Oscarsgymnasiet.

Här är en tredjedel av transporteleverna tjejer

Oskarshamn. Chaufförsyrket är stressigt och de har redan hunnit stöta på en del fördomar. Men de är övertygade om att de har valt rätt yrke. Linnéa Elofsson, Elin Olsson, Moa Sääv och Karolina Järback är elever vid fordons- och transportprogrammet inriktning transport vid Oscarsgymnasiet i Oskarshamn, en skola där en tredjedel av transporteleverna är tjejer.

Hallå där!
Sirin Celik. Foto: Lilly Hallberg

Sirin Celik

…statsvetare och utredare på Transport, som analyserar partiledarnas tal under den pågående Järvaveckan.

Arbetsmiljö
Husen i Gamla stan är k-märkta, vilket innebär att man inte får ändra särskilt mycket. För Rabbes och Pierres del innebär det att de får släpa sopsäckar och kärl långa sträckor där sopbilen inte kommer fram. Foto: John Antonsson

Stolta sopgubbar i Gamla stan

Miljöarbetare. Soprum i svårtillgängliga källarvalv, ojämna kullerstenar och trånga gränder. Transportarbetaren följde med Pierre Yudego och Rabbe Collmar när de hämtade sopor en tidig morgon i Stockholms Gamla stan.

Kriget i Ukraina

Fackligt jobb under beskjutning

Fackligt arbete. Hamn- och sjöfolksfacket MTWTU i Ukraina utgår från hamnstaden Odessa som fått utstå ryska attacker. – Den 9 maj blev staden beskjuten av missiler. Vi förstår att vi inte är i säkerhet och det är skrämmande. Vi fortsätter att fokusera och leva så vanligt som möjligt. Men vi är alltid redo och vet att ingenting är säkert, säger Oleg Grygoriuk, ordförande för MTWTU.