”Drönare ger ett extra öga så att ni vet vad ni ger er in på”, förklarar kursledaren Fredrik Nilsson för testpiloterna Daniel Jakobsson och Jacqueline Kapronczai.
Close
”Drönare ger ett extra öga så att ni vet vad ni ger er in på”, förklarar kursledaren Fredrik Nilsson för testpiloterna Daniel Jakobsson och Jacqueline Kapronczai.
Close
Drönarpiloter

”Det här är inga leksaker”

Bevakning. – Upp, ner, höger, vänster. Tänk dig att du spelar tv-spel! Kursledaren Fredrik Nilsson visar väktaren Jacqueline Kapronczai hur hon manövrerar ­drönaren med hand­­kon­troll­en. De artificiella övervakarna är på väg in i ­bevakningsbranschen.

Drönarpilot och film: Fredrik Nilsson

 

Solen strålar från blå himmel, glittrar i snön som lagt sig kring kursgården i Hindås, utanför Göteborg. En perfekt dag att flyga drönare på, konstaterar Fredrik Nilsson som leder kurserna. Skyfall och hård blåst kan sätta stopp. Men hans ”maskin” klarar arktiskt klimat.

– Ner till 20 minus.

Jacqueline Kapronczai. Foto Justina Öster
Jacqueline Kapronczai är positiv till den nya tekniken. Drönare kan utrustas med kameror, sensorer, värme- och zoomkameror för att upptäcka människor, gps med mera. De är tänkta att söka av områden innan väktare eller polis ingriper. Foto Justina Öster

Denna januaridag stannar termometern på minus två och väktaren Jacqueline Kapronczai är på plats med kollegan och gruppledaren Daniel Jakobsson. De jobbar på ett mindre säkerhetsbolag, CPG, med bevakning av främst byggarbetsplatser i Västra Götaland. Just det har väckt företagets intresse för drönare.

Väktarna kliver ut på kursgårdens ”platta”– en långsmal träplattform – för att testa. Tanken är sedan att företagets gruppledare ska utbildas först.

– Oj, jäklar! Det där är inga grejer man köper på Mediamarkt, reagerar Jacqueline Kapronczai inför de båda drönare som kursledaren gör i ordning för start.

– Vad kostar de?

– Omkring 50 000 för den mindre och 120 000 för den stora. Säkerhetsbolagen behöver maskiner för mellan 50 000 och 250 000 kronor.

Visst är det en slant. Men med drönaren kan du få en snabb överblick över ett stort område, innan du skickar in personal, resonerar Fredrik Nilsson.

– Drönaren spelar in film. Kunden kan få den till sin ledningscentral via livestream, och får på så sätt lättare att planera insatsen.

Den större drönaren för tankarna till en stor svart trollslända. Den kräver två batterier à 2 000 kronor styck. Piloten följer flygrörelserna på en kontrollskärm.

Daniel Jakobssons fattar handkontrollen, medger att han är lite nervös. Han börjar lugnt, lyfter och låter drönaren surra på samma plats i luften några meter bort på träplattan. Tänk tv-spel, vägleder Fredrik Nilsson.

Daniel Jakobsson pressar ihop läpparna och följer stint farkostens rörelser på skärmen.

– Hur känns det?

– Lite svårt, fast roligt. Spännande!

Daniel Jakobsson växlar mellan att följa drönaren i luften och på handkontrollens bildskärm. Lite svårt med koordinationen men roligt, tycker han. Foto: Justina Öster
Daniel Jakobsson växlar mellan att följa drönaren i luften och på handkontrollens bildskärm. Lite svårt med koordinationen men roligt, tycker han. Foto: Justina Öster
Via kontrollskärmen följer Daniel Jakobsson drönarens rörelser. Den måste vara inom synhåll. Foto: Justina Öster
Via kontrollskärmen följer Daniel Jakobsson drönarens rörelser. Den måste vara inom synhåll. Foto: Justina Öster

Daniel släpper i väg drönaren upp mot himlens få molntussar.

– Kollar du, frågar han kursledaren. Jag är rädd att den ska dra i väg för högt.

Fredrik Nilsson lugnar. Än flyger David inom säkerhetsmarginalen, så det är ingen risk att han stör eventuell flygtrafik.

Extra säkerhet

Daniel ser drönarflyg som en extra säkerhet, en möjlighet till förspaning.

– Man kan avvakta innan man går in på byggen, se var personer som tagit sig in befinner sig och samtidigt få allt dokumenterat på film.

Artificiell intelligens (AI) är på stark frammarsch i arbetslivet, men Daniel är inte orolig att drönare ska stjäla hans jobb.

– Nej, de är ett komplement i arbetet, spännande hjälpmedel.

Bland kollegorna finns de som bara ser möjligheter och andra som är mer skeptiska, berättar han. Än har han inga planer på att köpa en privat, fast kanske en liten? Han har testat kompisarnas.

– Det är en speciell känsla, lite svårt att koordinera, men kul.

Nybörjarnerverna släpper hos Jacqueline Kapronczais också. Det känns bra. Med drönare kan man se saker på ett annat sätt, tycker hon. De är en hjälp, precis som hundar.

– Fast det gäller förstås att man har utbildning. Vem som helst kan inte dra upp en drönare hur som helst. Det krävs ganska mycket av den som flyger. Men tekniken är grym!

Fredrik Nilsson har sex års erfarenhet av drönarsystem. Det var hans intresse för naturfoto och film som ledde till att han startade företaget Quadfoto. Han har också båt och gillar att sportfiska.

– Skickar jag upp en maskin kan jag se var makrillen står.

Fusk? Nej, det håller han inte med om. Bara ett av många användningsområden, anser Fredrik Nilsson. Tekniken är förhållandevis ny och förbättras hela tiden. Inom säkerhetssektorn är det främst värmekameror som väcker intresse. För att upptäcka människor – även i mörker, förklarar han.

)”Drönare ger ett extra öga till personalen så att de vet vad de ger sig in på. Maskinen söker av området innan du går in, så att du inte hamnar i bakhåll”, säger drönarutbildaren Fredrik Nilsson. Foto: Justina Öster
”Drönare ger ett extra öga till personalen så att de vet vad de ger sig in på. Maskinen söker av området innan du går in, så att du inte hamnar i bakhåll”, säger drönarutbildaren Fredrik Nilsson. Foto: Justina Öster

Få utbildare

Drönarutbildarna är få och Fredrik Nilsson har själv erfarenhet från säkerhetsbranschen. Han har bland annat utbildat personal inom räddningstjänsten och kommunanställda med inriktning på underhåll, som takbeläggning.

Inom säkerhetsområdet föreslår han bevakning vid evenemang och festivaler, för att förebygga våld och slagsmål och söka efter försvunna kring festplatser.

Ytterligare förslag är stora hamnområden och flygplatser.

– Efter en intensiv kursdag ska du kunna både starta och landa. Vi börjar med teori, lagar och regler. Säkerhet är prio ett. Innan vi går ut tränar eleverna i en drönarsimulator på storskärm.

Daniel Jakobsson undrar ifall man kan prata in ljud och röst direkt när drönaren filmar. Svaret är ja.

Teknik att programmera in ljud, som exempelvis polissirener, glassbil eller favoritlåt finns också. Fast Fredrik Nilsson förordar försiktighet. Privat har han använt drönaren till att blåsa bort höstlöv på tomten och några gånger hjälpt grannarna, när bollar fastnat på taket.

Många uppfattar drönarflyg som lek, fast Fredrik Nilsson slår ifrån sig.

– Folk måste förstå allvaret när de går upp med maskiner i svenskt luftrum. Både olyckor och skador har skett när människor tummat på säkerheten.

Djup koncentration. Kursledaren Fredrik Nilsson och väktarna Jacqueline Kapronczai och Daniel Jakobsson kollar att drönaren inte sticker för högt upp i luften – och stör eventuell flygtrafik. Maxgränsen är fyra kilometer upp. Just här gäller max 50 meter på grund av närheten till Landvetters flygplats.
Djup koncentration. Kursledaren Fredrik Nilsson och väktarna Jacqueline Kapronczai och Daniel Jakobsson kollar att drönaren inte sticker för högt upp i luften – och stör eventuell flygtrafik. Maximal tillåten flyghöjd är 120 meter. Just här gäller max 50 meter på grund av närheten till Landvetters flygplats. Drönaren kan ta sig fyra kilometer upp i vädret. Foto: Justina Öster

Det svåraste är, enligt Nilsson, att skaffa sig rätt konsekvenstänk. Det gäller att klara eventuella nödsituationer och helst förebygga dem. Blåser det för mycket? Måste jag nödlanda? Vad gör jag om jag råkar skada drönaren, en människa, ett djur eller någons egendom?

Hittills har det varit lite ”vilda västern” i luftrummet, enligt Transportstyrelsen. Men nu kommer ny EU-regler.

– Det välkomnar vi, säger Fredrik Nilsson.

Ökat intresse

Fler bevakningsbolag ligger i startgroparna. Men de lurpassar lite på varandra, vill inte avslöja för konkurrenterna om de tänker satsa på drönare, uppfattar Fredrik Nilsson.

– Antingen kommer tekniken att explodera eller också tickar det fram i lagom takt, som det mesta inom bevakning. Intresset har ökat under de senaste två åren. Inom tre till fem år är nog drönarna fullt implementerade i branschen.

Närmast ser Fredrik Nilsson fram mot en ny, ”riktig värsting”, som ska lanseras i vår. Den har högupplöst värmekamera, ”effektiv zoom” och passar inom bevakning. Han siar och hoppas:

– I framtiden kommer drönare att ligga på 5G-nätet, för att uppnå obegränsad räckvidd.

Krav på körkort

Bevakning. Drönare räknas som luftfartyg, enligt EU:s förordningar.
– Så det är inga leksaker, poängterar drönarpiloten Fredrik Nilsson.

Skylt: Drönarflygning

Den 1 januari 2021 införs krav på drönarkort för vissa modeller, ett körkort du får efter godkänt digitalt prov på Transportstyrelsens hemsida (Gå till drönarsidan). Berörda ägare ska även märka sina drönare med tillståndsnummer, enligt EU:s nya regler.

Det finns två tester. Ett gemensamt för modellerna A1 och A3 och ett för modell A2.

1 januari i år förlängs även säkerhetsavstånden vid start- och landning och när du flyger med modeller som A1, A2 och A3 måste du ha maskinen inom synhåll hela tiden.

De nya bestämmelserna ska utvärderas och ytterligare ändringar kommer efter hand fram till 2023, uppger Fredrik Nilsson.

– Vid en allvarlig olycka eller skada är du skyldig att rapportera till polisen, Transportstyrelsen och Statens haverikommission. Det är det inte så många som vet. Inte heller att det är straffbart att störa en drönarpilot. Det kan få allvarliga konsekvenser. Du går ju inte fram och knackar piloten på ett flygplanen på axeln.

Ingen lek säger du, men är det inte kul att flyga drönare?

– Jo, annars hade jag inte hållit på. Men det är skillnad på att leka och ha professionellt roligt.

 

Fotnot: Läs mer på transportstyrelsen.se.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Locket på är inte lösningen

Krönika. Inom varje bransch finns det rötägg och bevakningsbranschen är inget undantag. Att använda ett eller ett par rötägg för att döma ut en hel yrkeskår är både lättvindigt och respektlöst. Men om det inte rör sig om några rötägg, utan hela avdelningar, kanske hela företag, kan vi inte sopa det under mattan.

Säkerhetskontrollen på Arlanda. Foto: Justina Öster

Säkerhetskontrollerna går mycket snabbare

Bevakning. I somras invigdes en ny säkerhetskontroll på Arlandas terminal 5. Kaoset, som utbröt på grund av underbemanning efter pandemin, uteblev. Mer personal är på plats. Kontrollerna går snabbare och någon oro inför en väntad julrusch märks inte bland flygplatskontrollanterna.

Utbildaren Evelyn Malzani har arbetat med kommunikation i näringslivet, i 25 år. Hon tipsar om hur vi kan vässa vår argumentation och försöka övertyga motparten – i stället för att hamna i meningslösa ordkrig. Foto: Justina Öster

Bli en bättre förhandlare

Argumentationsteknik. Du pepprar chefen med goda argument om varför företaget behöver köpa en ny lyft. Eller din partner om varför ni måste skaffa ny bil. Men arbetsledaren och sambon blir förbannade och käftar emot. Vad är felet? Evelyn Malzani ger några goda råd vid förhandlingar.

Jobben räddade i Helsingborgs hamn

Hamn. Helsingborgs hamn har dragit tillbaka de sista varslen om uppsägning. Jobben räddades efter att Transport och Helsingborgs hamn har kommit överens om ett nytt skiftschema.

Kritik mot ytterligare höjning av inkomstkrav

Migrantarbetare. I höstas mer än fördubblade regeringen inkomstkravet för arbetskraftsinvandrare. Nu föreslås ännu en höjning. Den som tjänar under 34 200 kronor i månaden riskerar både att förlora jobb och att utvisas om förslaget går igenom.

”Vi känner inte igen Transports bild av Unionen”

Flyg. Transportarbetareförbundet gick i förra veckan ut med att man är beredd att organisera flygvärdinnor och flygvärdar som vill byta fackförbund, från Unionen till Transport. ”Vi är förvånade och känner inte riktigt igen den bild som Transport förmedlar”.

Usel väghållning hotar knäcka yrkesförare

Vägtrafik. Växlande väderlek har lett till ovanligt många potthål och isiga vägar i år. Trafikverket varnar nu för att bilar kan skadas. Men inte bara fordon går sönder – vägstandarden knäcker yrkeschaufförer.

Lyftande flygplan

Flygvärdar och flygvärdinnor vill byta fack till Transport

Flyg. Under en längre tid har kabinanställda inom flyget kontaktat Transportarbetareförbundet. De tycker inte att de får det stöd de behöver av fackförbundet Unionen, och vill byta fack. – Vi är beredda att ta över flygvärdinnorna och flygvärdarna, säger Transports förbundsordförande Tommy Wreeth.

Finsk storstrejk fortsätter

Konflikt. Den här veckan slår en andra strejkvåg in över Finland. Tåg, bussar och stora delar av industrin stannar i protest mot högerregeringens politik.

Transport med i upprop för sänkt arbetstid

Politik. Fem fackförbund öppnar upp för lagstiftning om stänkt arbetstid i en debattartikel. Samtidigt förbereder Socialdemokraterna förslag om sänkt arbetstid med bibehållen lön.

Snabbkoll
Snabbkoll om nya LAS. Illustration: Mattias Käll

Det här gäller i nya lagen om anställningsskydd

Arbetsrätt. Sedan 2022 gäller den nya lagen om anställningsskydd, LAS. Lär dig mer om vad som gäller vid uppsägning och vad skillnaderna är mellan att jobba på en arbetsplats som omfattas eller inte av huvudavtalet.

Tuff väg väntar framtidens transportsystem

Teknik och trafik. Underhåll framför nyinvesteringar, effektivare koll på kostnader och klimatanpassning. Det är några inriktningar i Trafikverkets underlag för transportsystem på lång sikt.

Månadens stormöte
I panelen: Socialdemokratiska politikerna Kadir Kasirga, Gunilla Svantorp och Johan Danielsson samt Transports Jimmy Ovesson.

Här lyfter Transports frågor politiskt

Fackligt-politiskt. Det var högt tryck och många frågor när medlemmar digitalt mötte politiker på plats i LO-borgen. Ämnen för första stormötet: Reglering av taxibranschen och kontroll av yrkestrafiken så att mobilitetspakets regler verkligen följs.

Mobbning
Mobbning på jobbet. Illustration: Unni von Feilitzen

200 000 svenskar mobbas på jobbet

Arbetsmiljö. En ny studie visar att 200 000 personer i Sverige utsätts för mobbning på jobbet. Det leder ofta till depression, ångest och i värsta fall döden. Det kan vara så många som två personer i veckan som begår självmord till följd av mobbning på arbetsplatsen.

Mikael Löwdin. Foto: John Antonsson

Vad kan facket göra?

Arbetsmiljö. Många medlemmar vänder sig till skyddsombuden när de utsätts för kränkande särbehandling eller mobbning på jobbet. – Det är tyvärr mer vanligt än man tror, säger Mikael Löwdin som är Transports regionala skyddsombud i Västerås.

Gert Andersson förberedde sig inför mötet med chefen genom att anteckna vad som hänt, datum och klockslag, varje gång kollegan hade varit elak mot honom.

”Vi måste prata mer om hur vi uppför oss mot varandra”

Arbetsmiljö. Gert Andersson har jobbat på flera arbetsplatser där det har förekommit mobbning och har själv blivit utsatt för kränkningar. På kongressen 2022 lade han fram en motion om att Transport ska verka för mobbningsfria arbetsplatser.