Den svenska modellen: stabil organisationsgrad

Rapport. LO-facken har fortsatt färre medlemmar än före pandemin. Men organisationsgraden är stabil. Och sett till hela arbetskraften ökade antalet yrkesaktiva fackmedlemmar 2024.

För sjunde året i rad presenterar tankesmedjan Arena Idé en bred rapport om landets arbetsmarknadsmodell. I Den svenska modellen 2025 analyserar sociologiprofessor Anders Kjellberg utvecklingen när det gäller medlemmar, organisationsgrad och förtroendevalda.

Först: Sverige har näst Island världens högsta fackliga organisationsgrad. I dag är 69 procent av de anställda med i ett fackförbund och den siffran har varit relativt konstant de senaste 15 åren.

Men skillnaderna mellan arbetare och tjänstemän ökar när det gäller medlemskap i fackförbund. För 20 år sedan fanns det ingen klyfta, 77 procent i båda grupperna var med i ett fackförbund.

I dag är 74 procent av tjänstemännen med i facket, en procentenhet högre än såväl förra året som år 2020. För arbetare är motsvarande siffra 58 procent. Det är tre procentenheter lägre än 2020.

Men när det gäller kollektivavtalens täckning är förhållandena de omvända. I privat sektor har 90 procent av arbetarna kollektivavtal jämfört med 75 procent av tjänstemännen.

Lastbilschaufförer tillhör gruppen med allra högst kollektivavtalstäckning i det privata näringslivet, 93 procent. I den svenska yrkesklassificeringen under rubriken ”Maskinell tillverkning och transport” ingår även bland andra bussförare, gruvarbetare och montörer.

Färre klubbar och förtroendevalda

I rapporten konstateras att andelen förtroendevalda och andelen medlemmar som har en fackklubb på sin arbetsplats har minskat i stort sett inom samtliga fackförbund.

Behovet av skyddsombud ökar, konstaterar rapportförfattaren. Samtidigt som antalet anställda ökade med från 4,1 miljoner till 4,5 miljoner mellan år 2012 och 2020 har antalet skyddsombud sjunkit med över 5 000.

I rapporten lyfts en undersökning gjord av Arbetsmiljöverket som pekar ut flera orsaker till problem att rekrytera nya skyddsombud. En är brist på tid och utbildning som fordras för att klara uppdraget.

Skyddsombud som är valda av en facklig organisation och finns på en arbetsplats med kollektivavtal verkar ha bättre stöd. Särskilt utsatta är skyddsombud på arbetsplatser där det förekommer arbetslivskriminalitet; brott mot lagar och avtal. Byggbranschens nämns i sammanhanget.

Samtliga organisationer som deltog i Arbetsmiljöverkets undersökning underströk vikten av stöd från arbetsgivaren för att uppdraget som skyddsombud ska fungera väl.

Medlemsras efter regeringsbeslut

Åren 2007 och 2008 förlorade både fack och a-kassor en stor andel av sina medlemmar.

Det som en direkt följd av den dåvarande borgerliga alliansregerings beslut att kraftigt höja avgifterna till a-kassorna samtidigt som skattereduktionen för både arbetslöshetsförsäkringen och fackligt medlemskap på 25 procent slopades.

Transport förlorade 31 procent av medlemsantalet mellan 2006 och 2024, visar rapportens statistik. Allra störst har dock den procentuella minskningen varit i GS-facket; 65 procent.

Sett till antalet medlemmar som har lämnat har IF Metall tappat flest under knappt 20 år: 101 500.

Klyftan mellan arbetares och tjänstemäns organisationsgrad växte fram som en konsekvens av regerinsbesluten om a-kasseavgifter. Då arbetslösheten låg högre bland yrken LO organiserar var en konsekvens att avgiften till LO-förbundens a-kassorna i allmänhet låg betydligt högre än tjänstemannaförbundens a-kassor.

Till det bidrog också att tjänstemannaförbunden tidigare lockade med attraktiva inkomstförsäkringar som skulle täcka upp för inkomstförluster för den som tjänat över a-kassans tak.

I dag har tio av tretton LO-förbund också inkomstförsäkringar, Transport från och med den 1 juni 2007. Byggnadsarbetareförbundet hade under en period en inkomstförsäkring men avskaffade den 2010 – den blev för dyr för förbundet.

Internationella jämförelser

I Den svenska modellen 2025 jämförs den svenska partsmodellen på arbetsmarknaden med hur det ser ut i andra länder, bland annat Frankrike där arbetsmarknaden är statligt reglerad.

Anders Kjellberg går även igenom hur den fackliga anslutningen utvecklats i 36 länder sedan år 2000.