Krönika

De små stegens förbannelse

Davids krönika. Då åkerier söker chaufförer på Facebook som är ”stresståliga, erfarna, socialt kompetenta och har alla behörigheter”, brukar ett skämt i kommentarsfältet vara: ”Kan man jobba hemifrån?”

Nej det kan man inte. Och det kan heller inte resten av de cirka 66 procent av befolkningen som har arbetaryrken.

Med förlorad köpkraft på flera tiotals procent har vi heller inte råd att ta ledigt en dag om följande händer på väg till jobbet: Att pendeltågen står still för att lokförarna, begripligt nog, inte vågar köra utan tågvärdar, att vägarna är spärrade av snöhinder eller att bussarna är inställda på grund av halka.

Det är detta som är de små stegens förbannelse. Denna glidning som hela tiden sker från det offentligas ansvar, så att resurserna inte ens räcker för att arbetare ska kunna ta sig till jobbet.

Märkligt nog är nästan alla partier medskyldiga till fjäsket och den fullständiga kapitulationen inför marknadskrafterna.

En tågvärd är en person mitt i tåget som ser till att folk kommer ombord tryggt och säkert och som exempelvis kan hjälpa en handikappad med en rullstol.

Tågvärden har också ansvar om något händer. Som att en kontaktledning faller ner och vagnarna blir strömförande. Då gäller det att hålla alla, upp till 1 500 passagerare, lugna så att de inte trycker upp dörrarna och börjar klättra ut. För i så fall lär de bli minst sagt självlysande.

Att köra på E4:an kan tyckas enkelt. Stor bred väg i södra Sverige. Men Trafikverket gör det till ett rent helvete sträckvis. Tio mil kan vara perfekta, därpå kan det följa en sträcka med svartis.

Som utanför Vaggeryd i början av mars. Fint väglag på dagen då jag passerade. På natten var det förvandlat till blixthalka. En god vän fick sladd på släpet som tryckte ut bilen i mittremsan där den välte.

Alla chaufförer har nog upplevt känslan då det släpper och vetskapen om att försynen är det enda som finns att lita till. Den här gången fungerade den inte för min kollega. Ändå gick det bra och hon var i stort sett oskadd. Men jag känner sorg och ilska över att en god vän ska råka ut för sånt här bara för att någon myndighet vill spara några kronor på vägsaltet.

Det blir värre år för år. Alltmer nonchalant mot oss som håller samhället i gång. Som om vi var ett slags tjänstehjon utan människovärde. Nu när ”marknadens” diktatur även nått myndigheterna som styr över våra gemensamma tillgångar.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Åke:
    1 april, 2023

    Sedan 2002 kör jag lastbil som jobb. Jag fick lära mig vad såphala Norska vintervägar innebär. Och hur viktigt det är att vinterlasta. Att ha riktiga vinterdäck på hela ekipaget. Och hur viktigt det är att anpassa farten efter väglag och sin egen förmåga. Det sistnämnda är något som ofta glöms bort i debatten.

  2. Åke:
    1 april, 2023

    Men vad vet jag om att köra lastbil på såphala vägar???? Jag har fått lära mig hur man tar sig fram på såphal grusväg täckt med svall is alternativt spegelblank is med först cykel när man skulle till närmaste busshållplats för att åka till högstadieskolan. Sedan blev det moped och sedan bil.

  3. Åke:
    1 april, 2023

    Det där med svartis. Halka är på våra vägar är inget nytt. Däremot är detta fenomen att entreprenören i vissa distrikt är urusel på att blanda i tillräckligt med salt i saltlaken som sedan sprids på våra vägar så resultatet blir blankis istället för isfritt.
    Det gäller för oss alla att lära sig "läsa väglaget" för att i möjligaste mån undvika vad din vän råkade ut för.
    Om vattnet ur kraftigt kring hela ekipaget så är det knappast halt. Samtidigt hör man däcks ljudet hela tiden.
    Men när vägen ser blöt ut samtidigt som det avtar med vatten som yr från däcken och ljudet avtar samtidigt så är det hög tid att försiktigt sänka hastigheten rejält. Svartis går till och med att se. Hur omöjligt det än låter. Det blänker på vägen som det inte gör på en välsaltad väg. En välsaltad vägbana ser ut på ett alldeles speciellt sätt . Det går att lära sig hur det ser om det är blank is på vägen.

Lästips:

Åsa Alvetjärn. Foto: Privat

Klar… men nu då?

Blogg. Åsa är en snart 50-årig journalist som börjat ratta tunga fordon. Hon går en yrkesutbildning för att bli lastbilschaufför. Det här är den femte och sista delen av hennes berättelse.

”Jag märker att det tar längre tid att återhämta sig och bli människa igen”, säger lastbilschauffören Tobias Olausson. Foto: Pernilla Ahlsén

”De mörka timmarna är jobbigast”

Skiftjobbaren. Kaffe, en bensträckare eller en kort tupplur. Det är knep som lastbils­chauffören Tobias Olausson tar till för att klara nattpassen. Men ju äldre han blir desto svårare är det att återhämta sig.

S vill se ökade kontroller på vägarna

Debatt. För tusentals svenskar är vägarna den dagliga arbetsplatsen. Precis som på vilken arbetsplats som helst måste även Sveriges yrkesförare kunna lita på att de varje dag möts av schysta arbetsvillkor.

S vill se ökade kontroller på vägarna

Debatt. För tusentals svenskar är vägarna den dagliga arbetsplatsen. Precis som på vilken arbetsplats som helst måste även Sveriges yrkesförare kunna lita på att de varje dag möts av schysta arbetsvillkor.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Rösta på Miljöpartiet, någon?

Politik. Miljöpartiet är, eller snarare var ett så kallat gräsrotsparti, sprunget ur rörelser som Alternativ Stad i Stockholm och många utomparlamentariska aktioner. Som almstriden där almarna i Kungsträdgården räddades och ockupationerna av kvarteren Mullvaden och Järnet.

De små stegens förbannelse

Arbetsvillkor. Då åkerier söker chaufförer på Facebook som är ”stresståliga, erfarna, socialt kompetenta och har alla behörigheter”, brukar ett skämt i kommentarsfältet vara: ”Kan man jobba hemifrån?”

Tjuvheder?

Fattiga & rika. ”Det är så jävla dumt att man har lust att skära sig i handlederna!” brukar min kollega Jonny säga på oefterhärmligt Västmanlandsmål. Ja så kan det kännas ibland när man till exempel tänker på att högsta mode bland unga tjejer i dag verkar vara att ”skönhetsoperera” sig.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Skrivandet är en viktig pusselbit i Alexandra Einerstams liv, men hon drömmer inte om att försörja sig som författare. Hon vill fortfarande ha båda fötterna på jorden. ”Vissa politiker har aldrig haft ett riktigt jobb eller varit i ett fikarum. De blir världsfrånvända.” Foto: Kamilla Kvarntorp

Vi i facket är La Résistance

Facklig utbildning. Nu ska jag berätta en hemlighet: under de 20 år som jag jobbat till och från som väktare (mest till) har jag aldrig varit fackligt aktiv, ej heller har jag gått någon facklig kurs.

Kärt barn har många namn

Ordkunskap. Året är 2015 och mina barn är tre respektive ett år. Det är också året då sången Snoppen och snippan ser dagens ljus. Den blir en formidabel hit. Barnen älskar den mer än Babblarnas första låt. Jag kommer på mig själv att sjunga med: ”Snoppen och snippan, vilket härligt gäng. Snippan och snoppen, sjunger vår refräng…”

Karensdagen – ett gissel som måste bort

Sjukt. Jag har en vän som har kört slut på sin axel. Varje dag går hon till jobbet och har ont. Jag tjatar på henne att hon ska gå till läkaren och hon svarar: ”men då blir jag ju sjukskriven i minst åtta veckor”. Hon säger att hon inte kan vara sjukskriven så länge, att hon sviker sina kollegor och när hon kommer tillbaka till jobbet är det ännu mer att göra.

Rätt eller fel – bra eller dåligt?

Ordförandeord. Under mina 36 år som medlem i förbundet, och snart lika lång tid som fackligt aktiv, har jag ganska ofta funderat på frågan om vad som är en bra, en hyfsad eller en dålig uppgörelse eller förhandling, och vem som avgör eller graderar det egentligen?

Pengar, pengar, pengar…

Ledare. Pengar. Det är det som får världen att snurra om man ska tro den gamla musikdängan Liza Minelli sjöng. Och visst styr pengar det mesta. Till exempel styr det arbetskraftsinvandringen, om man får stanna i landet eller inte.

Måste vi ha skinn på näsan för att hänga med i lönen?

Debatt. Jag läst en undersökning om att kvinnor drar sig för att söka välbetalda jobb av rädsla för att bli sexuellt trakasserade och att trakasserierna sticker ut på arbetsplatser där det ena könet dominerar.

Styrkan finns när den behövs

Ordförandeord. Det börjar blåsa upp på allvar i avtalsrörelsen. Med viss förvåning noterar jag att det verkar viktigt för många att Transports medlemmar inte under några omständigheter ska få mer än andra i avtalsrörelsen.

Märket, pensionsålder och hållbart arbetsliv

Ledare. I Frankrike protesterade facken mot höjd pensionsålder när regeringen Macron vill höja från 62 år till 64 år. Det fick landets hamnarbetare, lastbilsförare, tågarbetare, bussförare, lärare, anställda vid kärnkraftverk, oljeraffinaderier och kommunal sophämtning med flera andra att strejka.

DEBATT / PLATTFORMSJOBB

Lön från arbete ska gå att leva på

Debatt. Det verkar pågå en trend bland liberaler att testa på ”vanliga” jobb i ett försök att bygga upp förtroende – för att sedan tala om hur arbetsmarknaden och tryggheten ska avregleras och bli mer flexibel för att fler ska komma i arbete. Ett väldigt tafatt försök att låtsas bry sig om arbetare.

Skyddsombuden finns för din hälsa

Debatt. År 2022 har övergått till 2023 och när vi summerar antalet döda i arbetet för föregående år landar det på 49 personer totalt sett, enligt Arbetsmiljöverket. Räknar vi enbart svenska olyckor i arbetslivet blir det 41 personer som inte kommit hem från sina arbeten.