Dålig ekonomi vanligt bland äldre kvinnor
Ekonomi. Omkring 570 000 personer i Sverige har så låga inkomster att de inte klarar att betala alla räkningar för hyra, barnomsorg, hemförsäkring och annat som anses nödvändigt i ett välfärdssamhälle. Kartläggningen, som är gjord av SCB, visar att äldre kvinnor och utrikes födda barn är särskilt utsatta ekonomiskt.
Statistiska centralbyråns (SCB) tidning Välfärd har gjort ett temanummer om människor som lever på eller under marginalen.
Enligt utredarna finns flera sätt att mäta och kategorisera fattigdom.
- De mest utsatta lever i ”allvarlig materiell fattigdom”. Det handlar om 80 000 invånare (0,8 procent av befolkningen) vars inkomster inte räcker till mer än hälften av ett tiotal utgifter som klassats som självklara i det svenska samhället. Hit räknas bland annat boende, tv, telefon, tvättmaskin och en veckas årlig semester.
- Nästa kategori, 570 000 personer (6 procent) har ”låg inkomststandard”. Här klarar man sig bättre, men har inte råd med alla nödvändiga utgifter.
- En tredje gruppering – runt 1 400 000 invånare – bedöms ha ”låg ekonomisk standard” i den bemärkelsen att hushållets inkomst ligger under 60 procent av medianinkomsten i landet.
SCB:s slutsats blir att nästan var femte invånare, 1,8 miljoner människor, lever i materiell fattigdom eller finns i en riskzon där brist på pengar kan leda till social utestängning.
Av alla barn i Sverige bor 7 procent i familjer med låg inkomststandard. Det låter kanske inte mycket, men det handlar om 145 000 barn. För nyanlända barn är risken för låg inkomststandard nästan femdubblad. Över 30 procent har det knapert, men den ekonomiska utsattheten minskar med tiden. Efter ungefär 15 år är siffran nere på samma nivå som för befolkningen i stort.
Äldre personer utgör en stor riskgrupp när det handlar om svag ekonomi. Främst gäller det ensamstående. Av alla kvinnor över 65 har 34 procent låg ekonomisk standard. För männen är siffran 24 procent.
Villkoren försämras med stigande ålder. Vid fyllda 90 är det 44 procent av kvinnorna som hamnar i gruppen låg ekonomisk standard. Männen klarar sig bättre, motsvarande siffra är 29 procent.
SCB har även tittat på hur Sverige står sig mot övriga EU-länder. Sverige intar bottenplatsen när inrikes födda barn jämförs med barn där en eller båda föräldrarna är födda utomlands. Låg ekonomisk standard är sex gånger vanligare för barn med utländskt påbrå.
Minst är skillnaden i länder som Polen, Bulgarien och Lettland. Alltså länder som tagit emot få flyktingar och med inkomster som generellt sett är låga.
Sverige kan inte slå sig för bröstet när det gäller pensionärernas villkor heller. Vi ligger i en bottenliga där bara sex av EU:s 28 länder har större andel äldre med låg ekonomisk standard.
Kartläggningen som SCB gjort visar också på stora geografiska skillnader inom landet. Nära 16 procent av alla invånare som är 65 år eller äldre har en inkomst som ligger under 60 procent av medianinkomsten. De ligger därmed i gruppen ”låg ekonomisk standard”.
Fast i Danderyd och Vellinge är det bara 6 procent av åldringarna som hamnar där. I glesbygden finns kommuner där uppåt 35 procent av pensionärerna har låg ekonomisk standard.
