Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken.

Arbetsmiljö. Förra året dog färre lastbilschaufförer i tjänsten än 2019. Men det är inget trendbrott. Chaufförer är fortfarande en yrkesgrupp som är mycket hårt drabbad av dödsolyckor.

En vägtrafikolycka. Två fall från hög höjd. Två chaufförer fick fallande last över sig vid godshanteringen. Förra året miste fem lastbilschaufförer livet på svenska arbetsplatser.

Det är färre än 2019, då nio chaufförer dog i arbetsplatsolyckor.

– Det är positivt att dödstalen totalt var lägre under pandemiåret. Men väldigt många dog på jobbet. Det är väldigt tragiskt. Det ska vara noll, säger Gustav Sand Kanstrup, projektledare på Arbetsmiljöverket.

Dör i trafiken

Många dödsolyckor bland lastbilschaufförer sker i trafiken. Mindre trafik ute på vägarna under pandemin skulle, enligt honom, kunna vara en förklaring till lägre dödstal förra året än 2019. Men det går inte att tala om något trendbrott. I år har redan fem chaufförer mist livet i tjänsten.

Under perioden 2011–2020 dog totalt 494 människor på svenska arbetsplatser. 83 av dem var lastbilschaufförer – 66 i den svenska arbetskraften och 17 i den utländska arbetskraften, visar statistik som Arbetsmiljöverket har sammanställt.

– Det är jättesorgligt och helt oacceptabelt att så många har dött. Det är det värsta som kan hända. Alla ska komma hem från jobbet, säger Transports centrala arbetsmiljöombudsman Martin Miljeteig.

Sett över en tioårsperiod har ungefär hälften av dödsfallen bland lastbilschaufförer skett i trafiken. Nästan lika många olyckor inträffade i samband med att gods lastades och lossades.

– Lastbilschaufförer får fallande last eller rasande föremål över sig, blir klämda mellan last och lastbil och faller från flak eller andra höjder när de hanterar gods, säger Gustav Sand Kanstrup på Arbetsmiljöverket.

Bättre kunskap

Arbetsmiljön är arbetsgivarens ansvar. För att får ner dödstalen bland lastbilschaufförer efterlyser Gustav Sand Kanstrup bättre kunskap om systematiskt arbetsmiljöarbete hos arbetsgivarna – att de tillsammans med sina anställda arbetar för att identifiera fysiska, organisatoriska och systematiska risker i arbetsmiljön. Och åtgärdar de risker som de upptäcker.

– De kan till exempel se till att de kontrakt som skrivs inte går ut över chaufförernas arbetsmiljö och säkerhet, att de inte leder till orimliga tidsfrister.

Gustav Sand Kanstrup vill också se att fler arbetsgivare motiverar sina medarbetare att utse lokala skyddsombud. Och att facken samarbetar.

– Olyckor sker där det är många aktörer. Fackförbunden kan gemensamt identifiera var problemen ligger och föreslå åtgärder för att förebygga dem.

Han uppmanar även lastbilschaufförerna att följa de instruktioner de får av arbetsgivaren, och uppmärksamma arbetsgivaren och skyddsombud på risker i arbetsmiljön.

– Då finns förutsättningar för att göra förbättringar innan olyckan är framme, säger han.

Samverka

Transports Martin Miljeteig tycker att många företag måste bli bättre på att samverka med behöriga skyddsombud för att förbättra arbetsmiljön. Tillsammans ska de riskbedöma alla arbetsmoment – vilken utbildning som behövs, vilka verktyg som krävs, vilka risker som finns, och hur riskerna kan elimineras så att arbetet kan göras på ett säkert sätt.

– Arbetsgivaren bör vara tydligare med vad lastbilschaufförer får och inte får göra när de lossar gods. En anställd ska inte behöva göra egna riskbedömningar. Det ska finnas tydliga instruktioner för hur olika situationer ska hanteras, vid till exempel lastning och lossning.

För att få ner antalet dödsolyckor i trafiken efterlyser Martin Miljeteig säkra, trygga lastplatser och bättre vägunderhåll under både sommaren och vintern.

Rapportera brister

Han betonar också vikten av att anställa påpekar brister i arbetsmiljön, genom att göra en tillbudsrapportering om de inte har förutsättningar för att göra sitt jobb på ett säkert och korrekt sätt.

Chaufförer som sätter trafiksäkerheten och arbetsmiljön före leveranskraven får heller inte straffas.

– Kommer det en snöstorm förväntar sig kunder ändå att de ska köra i en och en halv meter höga drivor i 20 sekundmeter för att godset ska komma fram. Annars kan det bli konsekvenser. Det kan handla om alltifrån tillsägelser till att kunden blir jättearg och inte vill använda ett åkeri mer. Mer behöver göras för att motverka stressiga arbetssituationer, säger Martin Miljeteig

Arbetsmiljöverket kan också göra mer för att förhindra dödsolyckor bland lastbilschaufförer, enligt honom.

– Verket måste bli bättre på att vara ute på arbetsplatserna, personal som kan branschen borde göra inspektionerna. Då är det lättare att upptäcka brister och ställa krav på arbetsgivarna, säger Martin Miljeteig.