Kongressen är på rull
Invigning. Röda fanor och tecknade blå lastbilskonturer. Spänning, oro och förväntan låg i luften när Transports tillförordnade ordförande Markus Pettersson slog klubban i bordet och invigde förbundets 34:e ordinarie kongress i Örebro.
219 nylunchade kongressombud strömmade till kongresshallen med varsin padda, i stället för tidigare års tjocka pappersluntor. Där kom yngsta ombudet Nenad Milosovic från Helsingborgsavdelningen, som på eget bevåg snickrat ihop text och musik till en egen Transportsång.
I sista stund flyttades den dock fram från invigningen till kongressmiddagen – till förmån för lördagens klassiska Arbetets söner. Allsången till framrullande text på skärm tog sig i styrka efter en trevande inledning bland de stående ombuden.
På plats var också förre lokalombudsman Christer Karlsson, nu inbjuden som pensionär och ”fixare”, under kongressens sex dagar med val av ordförande och högsta ledning, klubbande av motioner och besök av sammanlagt tre socialdemokratiska ministrar.
När statsminister Stefan Löfven låtit hälsa att han inte hinner komma.
– Vad som nu kan vara viktigare än att vara här, skojade tillförordnade ordförande Markus Pettersson.
En av två som kandiderar för att efterträda Transports tidigare ordförande, Lars Lindgren. Christer Karlsson räknade och räknade till nio kongresser, men på den första var han inte ombud.
Trots öppen maktstrid – som tärt hårt på förbundet och fick Markus Pettersson att betona vikten av att respektera varandra och varandras skilda åsikter – förutspådde Christer Karlsson en lugn kongress.
Inte alls i nivå med turbulensen kring 1970-talets ordförande Hasse Ericson, som fortfarande älskas av gamla lastbilschaufförer som en skicklig avtalsförhandlare, trots att han for till Kanarieöarna under LO:s bojkott av det Francostyrda Spanien.
Efter minnesstunden för transportare som gått bort under de gångna fem åren andades salen högtid när Markus Pettersson tog till orda:
– Vi möts, bryter tankar, har olika åsikter men jag är övertygad om att vi kommer att ta oss ur det här starkare än när vi kom in. Vi pratar för olika saker och inte emot.
Talet om att visa respekt i Transport, som i år fyller 120 år, möttes av en varm applåd. Markus Pettersson lyfte modern teknik och globalisering som både välsignelse och förbannelse. Och att mycket har hänt sedan Transport gjorde sin förra film med arbetande transportarbetare 1957 blev tydligt i den nyproducerade som hade premiär under kongressens inledning.
Med i filmen var förstås Transports grundare, Charles och hustrun Elin Lindley, som drog upp konturerna för ett hamnförbund hemma vid köksbordet i lägenheten på David Bagares gata i Stockholm.
Transportmarknaden växer. I dag bidrar Sveriges transportarbetare till att över en miljon olika typer av gods fraktas kors och tvärs genom landet, varje dag. Samtidigt tog Markus Pettersson upp problemet med förbundets krympande medlemsantal, drygt 60 000 i dag, och manade alla i kongresshallen och på förbundets olika nivåer att tillsammans kämpa. Inte bara för att rekrytera medlemmar och organisera arbete ute på arbetsplatserna utan också för att behålla de medlemmar Transport redan har. .
– Det är en utmaning för oss alla. Hur vi möter globaliseringen och den snabba tekniska utvecklingen kommer att vara helt avgörande för vårt förbunds framtid.
Angående de interna stridigheterna betonade Pettersson att det inte är det som förbundets medlemmar betalar för och det som förbundet ska syssla med. Han tackade församlingen för att man ändå fortsatt att arbeta hårt med att bygga upp studieverksamheten, organiserat medlemmar och förhandlat fram ”starka kollektivavtal”.
– Jag tycker att ni alla ska sträcka på er. Vi gör skillnad när vi gör saker tillsammans!
