Wolts bud i strejk – stöd från facket
Gigjobb. På lönedagen, den 25 mars, la Wolts matbud i Norrköping ned arbetet. Ersättningen är hopplöst låg med arbetsveckor på över 70 timmar, enligt de strejkande. Och trots att ingen är med i facket uttrycker Transports ombudsman sitt stöd.
Norrköpings Tidningar har granskat Wolt och för en första, publicerad, del talat med ett tjugotal matbud. Plattformsföretaget kommer också till tals och klargör att det inte är aktuellt med högre löner.
Buden vittnar om slavliknande förhållanden där de bara får betald för tid när de ”är i tjänst” – levererar en order – vilket tvingar fram arbetsdagar, med väntan på uppdrag, på upp till tolv timmar. Sju dagar i veckan. Och trots det till en lön omöjlig att leva på, för vissa 10 000 kronor i månaden efter skatt.
– Jag förstår att de strejkar. Att buden organiserar sig är enda sättet att få bättre villkor, säger Mats L Andersson, ombudsman på Transport avdelning 4 Östergötland.
Han förstår samtidigt att det är svårt för matbuden hos ett plattformsföretag som Wolt att gå med i facket. De har helt enkelt inte råd. Trots att Transport inte har några medlemmar hos företaget i Norrköping kan det finnas vägar för facket att hjälpa till för bättre villkor.
– En tanke är att bearbeta Arbetsmiljöverket att se hur det går ihop med arbetstidslagstiftningen. Enligt buden jobbar de ju 200 procent, får inte ihop till veckovilan och slår på kort tid i övertidstaket på månadsbasis, säger Mats L Andersson.
– Arbetsmiljöverket har ju också möjlighet att utfärda sanktionsavgifter. Om uppgifterna stämmer skulle i sådana här fall handla om vitesbelopp på runt 50 000 kronor per anställd och månad. Och då tycker jag att det vore läge att göra tillsyn i stället för hos seriösa företag.
Möjlighet till kollektivavtal
Bara om det finns fackanslutna anställda på en arbetsplats kan en arbetsgivare tvingas förhandla om kollektivavtal.
Journalisterna på Norrköpings Tidningar, som gjort Wolt-granskningen, sökte för ett par veckor sedan upp lokalavdelningen i Linköping och talade med ordförande Joakim Carlsson och Mats L Andersson.
Transport är det fack matbuden ”borde” vara med i.
Ombudsman Mats L Andersson uttrycker i tidningen att systemet med ersättning bara när buden levererar order måste få ett stopp: ”Är man tillgänglig för arbete så ska man ha lön för det. En kassör i en butik får ju inte bara betalt när varorna ligger på bandet.”.
Och till NT säger han också att det faktum att woltbuden inte är medlemmar inte utesluter att facket kan bistå:
– Ja, jag är alltid sugen på att ta en fajt och det sitter väl i ryggmärgen att man vill hjälpa de svaga i samhället. Och när det är människor som blir utnyttjade går jag i gång ännu mer.
Förutom att trycka på Arbetsmiljöverket om att granska hur arbetstidslagstiftningen följs kan det finnas andra möjligheter. Transport skulle kunna kalla till avtalsteckning, vilket kan göras även lokalt. Försök att värva medlemmar trots allt vore ett annat sätt.
Wolt avvisar krav
Buden i Norrköping strejkade den 25 mars framför allt för högre löner. De bud Norrköpings Tidningar talat med tjänar runt 10 000 kronor före skatt. Men Wolt är tydliga i sitt svar: Buden kommer inte att få högre lön.
– Gällande ersättning så ligger vi bra till i branschen, säger Richard Lindeen, operativ chef på Wolt till tidningen.
Hur många bud totalt i Norrköping som är anslutna till appen vill Wolt inte uppge.
Wolt vill heller inte betrakta sig som arbetsgivare, och därmed tvingas ta arbetsgivaransvar. I stället är matbuden egenföretagare eller frilansar anslutna till andra bolag.
Arbetsmiljöverket har tidigare beslutat att Wolt trots det har ansvar för matbudens arbetsmiljö. Beslutet överklagades och Wolt fick först rätt i förvaltningsdomstolen. Men i slutet av förra året slog förvaltningsrätten, den högre domstolen, fast att plattformsföretaget trots det har arbetsmiljöansvar för matbuden.
