Debatt

Vi står inför ett teknologiskt vägskäl

Vägmärken drivmedel
Close
Varken etanol, biogas eller eldrift räcker till för att ersätta oljan totalt sett, hävdar Örjan Torpe i sitt debattinlägg.
Close
Fossilfri framtid?

Debatt. Alla pratar om att vi måste ställa om samhället till en mer fossilfri värld. Men inte hur.

Fossila koldioxidutsläpp ingår inte i naturens kolcykel och stora mängder av fossila utsläpp hinner naturen inte med att ta hand om. Därför ökar koldioxiden i atmosfären.

Energi, framför allt tillgången till energi, är grunden för vårt samhällsbygge. Vi har gått från ved till träkol, till stenkol/koks och till olja/gas. Oljan har ett högt energivärde, med olja har vi kunnat driva våra fordon och värma våra hus utan att behöva hugga ned all skog som bränsle. Dessutom har vi sluppit mycket koleldning.

Bensin och diesel har ett energivärde på 10 kWh per liter, man kan alltså med en liter bensin driva tio spisplattor på 1 000 watt i en timme. En liter diesel/bensin väger 750 gram. Bensin och diesel har vad man på fackspråk kallar för en hög energidensitet. Sverige importerar ungefär 100 000 fat bensin/diesel per dag, eller 16 miljoner liter. Vad ska man då ersätta dessa lagringsbara, energirika och transportvänliga bränslen med?

Etanol

Etanol framställs i huvudsak av energirika grödor som majs och sockerrör. Produktionskostnaden är mycket högre än för oljan. Det beror dels på att det går åt energi att framställa etanol, dels på att man är beroende av skörderesultaten. Etanolodlingarna tränger också ut matproduktionen.

Etanol för fordon har 30 procent lägre energivärde än bensin/diesel. Det innebär att man måste tillverka 21 miljoner liter per dag för att ersätta oljan. Etanol har frätande egenskaper på metall vilket gör att motorerna tar skada samt att oljan måste bytas oftare.

Biogas

Biogas produceras genom rötning av olika avfallsprodukter, alltifrån svingödsel till hushållsavfall. Rötning är en syrefri nedbrytning av organiskt material som till slut bildar gasen metan. För att påskynda rötningsprocessen tillförs värme. Nackdelen är att det bildas 40-55 procent koldioxid i processen och att den är energikrävande.

Process-energin kan uppgå till 40 procent av varje producerad enhet metan. Metangasen energivärde är 1 000 liter gas för varje liter bensin/diesel. Gasen måste därför komprimeras till 200 bar för fordonsdrift.

Fördelarna med metan är att den är ren och partikelfri. Nackdelarna är att dåligt renad gas innehåller svavelväte som förstör motoroljan samt att gasen har sämre kylförmåga än bensin/diesel. Vilket innebär att topplocken överhettas med motorhaveri som följd. Energiutbytet är också alldeles för lågt för att kunna ersätta oljan totalt sett.

Eldrift

En elmotor har en verkningsgrad på 80 procent, en dieselmotor på 40–48 procent och en bensinmotor på 30–35 procent. En elmotor förbrukar således mindre energi än de övriga motorerna. Löser då elbilen våra problem med koldioxiden och transporterna eftersom den inte släpper ut några avgaser? I dag kan man svara nej på denna fråga, av tre skäl.

  1. Det stora problemet med elbilar är inte batterikapaciteten, utan själva överföringen av el-energin. När du tankar din bensinbil tar det två till tre minuter att få in 50 liter i tanken, vilket motsvarar 500 kWh. I en elbil kan man näppeligen få in mer än cirka 2 kWh per minut, motsvarande en körd mil per ladd-minut. Detta begränsar användningen av elbilar kraftigt. Att öka överföringen av el kräver stora investeringar i elnäten.

 

  1. Elbilsägarna är dessutom beroende av att ha en laddstation tillgänglig, eftersom en elbil i dag kräver underhållsladdning. Detta för att batterierna inte ska ta skada. På vintern går körsträckorna ner så mycket som 30 procent.

 

  1. Under påsk- och julhelger åker många långa sträckor, vilket gör att de måste ladda bilen under färd till exempel i Hudiksvall. Elnätet där skulle inte klara av snabbladdningar av 40–100 elbilar samtidigt.

Vi står inför ett teknologiskt vägskäl. Det finns ingen tillgänglig teknik för att lösa transportproblemet bränslemässigt. Det finns heller inga förutsättningar för en kostsam elutbyggnad för fordon utan kärnkraft.

Att utifrån dagens teknologi hävda att transporterna ska vara fossilfria inom 25 till 30 år är således en utopi.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Mats Jangdal:
    30 januari, 2019

    Örjan har rätt i att alternativen till bensin och diesel inte är tillräckligt bra. De kommer aldrig att fungera tillfredsställande.
    Men Örjan har också fel på ett par punkter. Det som kallas för fossila bränslen är inte med säkerhet det. Koldioxid från förbränd "fossil" bränsle ingår visst i kolets kretslopp. Växterna gör ingen skillnad på kolmolekylerna, för det är ingen skillnad på dem.

    Att Jordens medeltemperatur ökat med cirka 1°C på hundra år sedan lilla istidens slut beror på att haven värmts och gasar ut koldioxid. Det enda vettiga är att sluta fatta beslut med hänvisning till klimatet, för koldioxiden påverkar inte det.

  2. Anders Fredriksson:
    30 januari, 2019

    Koldioxiden är ju en nyttig gas.

  3. Maximilian:
    29 januari, 2019

    Mycket bra artikel som bör läsas av alla. Tack för det.

    Behålla alla möjliga bränsle och särskild diesel och "strunta i Eldrift."kortfattad.

Lästips:

Transportarbetarens logga

Inget annat än vidrigt

Debatt. Fredagen den 4 december upplevde vi slutet på arbetarrörelsen, som vi har lärt känna den. Vi arbetare upplevde det stora sveket från våra kamrater i IF Metall och Kommunal.

Socialdemokraterna säljer sin själ

Debatt. Villkoren som arbetare i Sverige har före 1900-talets början varit allt annat än bra. Vilket leder till att arbetare i slutet 1800-talet går ihop på arbetsplatserna, som med tiden blir fackföreningar.

Clas Hellsing, ombudsman på Transports Örebroavdelning

Pungsparka tillbaka i las-debatten!

Debatt. Om parterna på allvar ska behålla balansen på svensk arbetsmarknad så borde vi väl rätteligen inte enbart diskutera hur arbetsgivaren lättare skall kunna säga upp personal genom att luckra upp lagen om anställningsskydd (las).

Inget annat än vidrigt

Debatt. Fredagen den 4 december upplevde vi slutet på arbetarrörelsen, som vi har lärt känna den. Vi arbetare upplevde det stora sveket från våra kamrater i IF Metall och Kommunal.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson

Virusets väg

Corona. Covid-19, Sars 2, corona … Okärt barn har många namn. En sak är säker, dess dödlighet är större än i många andra pandemier och jag har själv förlorat en bekant i sjukdomen.

Chauffören – en luffare?

Frihet. Många tror nog att luffarna som drog efter vägarna för över hundra år sedan och tiggde mat i gårdarna, gjorde det för att de antingen var arbetslösa eller arbetsskygga. Jag tror att sanningen är mer komplicerad än så. Arbeten har nog alltid behövt göras men frågan är till vilket pris.

Att läsa med öronen!

Läsning. När jag och en kamrat kom in på en dansk pizzeria utanför Köpenhamn, påpekade pizzabagaren förskräckt att vi måste ha ansiktsmask. Kollegan hade redan en medan jag raskt fick en tilldelad.

Snacka om kalldusch …

Ledare. Torsdagen den 3 december 2020. Dagen då IF Metall och Kommunal manifesterade LO:s oförmåga att hålla samman.

Ett stort svek mot svenska arbetstagare

Ordförandeord. Vi närmar oss slutet av detta minst sagt annorlunda, och ur många olika aspekter tuffa, år. Vi har tvingats hantera en pandemi som påverkat oss alla personligen. Och den har också påverkat förbundets verksamhet på flera områden. Bland annat fick vi skjuta fram avtalsrörelsen, en åtgärd som inneburit ett väldigt komprimerat arbete i slutet av året.

Socialdemokraterna säljer sin själ

Debatt. Villkoren som arbetare i Sverige har före 1900-talets början varit allt annat än bra. Vilket leder till att arbetare i slutet 1800-talet går ihop på arbetsplatserna, som med tiden blir fackföreningar.

Bered dig på ett liv som fattigpensionär

Ledare. Är du strax över 20 år och lastbilschaufför? Då kan du på ålderdomen se fram mot ungefär 11 400 kronor i pension från staten, förutsatt att du pallar att köra till fyllda 65 år.

Arbetsgivarna agerar respektlöst

Ordförandeord. Avtalsrörelsen pågår för fullt, och med stor sannolikhet har det hänt en hel del från det att denna krönika skrevs till att Transportarbetaren ligger i din brevlåda.

För dagbok på jobbet

Insändare. För ni dagbok i ert arbete? Om inte, varför? Min far var noga med att se till att jag förde dagbok, när jag började köra för elva år sedan.

Pungsparka tillbaka i las-debatten!

Debatt. Om parterna på allvar ska behålla balansen på svensk arbetsmarknad så borde vi väl rätteligen inte enbart diskutera hur arbetsgivaren lättare skall kunna säga upp personal genom att luckra upp lagen om anställningsskydd (las).

Hyllningsrop med lukt av hyckleri

Ledare. På senare tid har hyllningskören över den svenska modellen och kollektivavtalen nått stormstyrka. Det finns snart ingen tongivande debattör, ledarskribent eller företrädare för näringslivet, facket eller rikspolitiken som inte uttalat sitt stöd för tanken att det är arbetsmarknadens parter som själva ska göra upp om spelreglerna på arbetsmarknaden.

Vad är trygghet för en arbetare?

Ordförandeord. Under senare tid har jag allt oftare funderat på vad som är trygghet för en arbetare. Hur jag än vänder och vrider på frågan så landar jag i att det rör sig om en trygg anställning och en vettig arbetsmiljö.

Ovissheten består

Ordförandeord. När jag skriver detta har regeringen precis lagt sin höstbudget. En budget som definitivt inte är som förr, på gott och ont. Den här budgeten är ett stort steg framåt jämfört med tidigare under mandatperioden, inte minst fördelningspolitiskt.