Debatt

Regeringen tar bort utbildning om arbetsmarknad från gymnasiet

Debatt. I den grundläggande kursen för samhällskunskap i gymnasieskolan står det i dag att eleverna bland annat ska lära sig om arbetsrätt, arbetsmiljö och arbetsmarknadens parter och deras roller. Men det kommer de inte att göra längre när de nya ämnesplanerna börjar gälla 1 juli 2025.

Strax innan jul tog regeringen och Sverigedemokraterna (SD) beslut om de nya ämnesplanerna och med det har avsnittet om arbetsmarknad strukits.

Det här är ett väldigt oklokt beslut, inte minst med tanke på att det berör många elever som efter gymnasieskolan kommer att möta arbetslivets verklighet i praktiken. Särskilt allvarligt är det för eleverna inom de gymnasiala yrkesprogrammen. Skolan måste lära ut hur det fungerar i arbetslivet. Till exempel vilka rättigheter och skyldigheter du har som anställd och som arbetsgivare, om den svenska arbetsmarknadsmodellen och att lagstiftning inte täcker allt på arbetsmarknaden utan att mycket regleras i avtal mellan fack och arbetsgivare.

Många av eleverna i gymnasieskolan har redan i dag ett extrajobb och LO:s erfarenhet är att många ungdomar utnyttjas på grund av låga kunskaper om sina rättigheter som anställda. Ungdomar behöver inte mindre utan mer kunskaper om hur arbetsmarknaden fungerar, hur löner och villkor regleras i kollektivavtal.

Punkterna om arbetsmarknad har nu ersatts med den mer övergripande formuleringen arbetsliv. När det inte är mer specificerat än så finns det en stor risk att viktiga delar om hur den svenska arbetsmarknaden fungerar, i konkurrens med annat innehåll som ska tas upp inom samhällskunskapen, inte kommer med i undervisningen.

Att elever har goda kunskaper om kollektivavtal och betydelsen av facklig anslutning är också en fråga om sund konkurrens och motverka arbetslivskriminalitet. En hög facklig anslutningsgrad och seriösa företag med kollektivavtal som gör rätt för sig är grunden för ordning och reda på arbetsmarknaden och värnet mot dåliga arbetsvillkor och utnyttjandet av människor. Det här behöver elever undervisas om.

Regeringens beslut att stryka skrivningarna i det centrala innehållet om arbetsmiljö, arbetsrätt och den svenska arbetsmarknadsmodellen är helt fel väg att gå. Här behöver regeringen tänka om och göra rätt och det finns gott om tid att backa och göra det innan de nya ämnesplanerna ska börja gälla.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Lagrådet sågar förslag om visitation av chaufförer

Politik. Regeringen har föreslagit ett paket med lagändringar för att komma åt färdskrivarfusk. Bland annat föreslås att polismän ska kunna kroppsvisitera förare och att poliser och bilinspektörer ska få genomsöka fordon vid misstanke om allvarligt missbruk av färdskrivare. Det är ett oproportionerligt ingripande, anser Lagrådet.

Förare kan köra taxi på dagen och buss på kvällen, utan att någon ser arbetstiden

Debatt. I stora delar av transportsektorn saknas samordnad kontroll av arbetstid. Förare kan arbeta inom taxi, färdtjänst eller lätta lastbilar utan färdskrivare och därefter köra buss med ansvar för många resenärer. När systemen inte hänger ihop riskerar trafiksäkerheten att bygga mer på förarens egen redovisning än på faktisk kontroll.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Hot och våld. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Kör ut dem!

Migration. Kör ut dem! löd en rubrik i Expressen i början av 1990-talet. Tidningen, eller åtminstone dess chefredaktör Erik Månsson, hade fått för sig att en majoritet av svenskarna ville kasta ut invandrarna. Den som blev utkastad var i stället han själv; han fick sparken.

Ingen liten skitsak

Arbetsvillkor. AI-bubblan är något alla talar om. Den handlar om tusentals miljarder – dollar. Många gånger mer än exempelvis den svenska statsbudgeten. När och om bubblan spricker kan det bero på något helt oväntat.

Privatpersoner döms men företag får filma

Debatt. Sverige har förbud mot avbildning av skyddsobjekt. Den privatperson som råkar filma fel plats kan drabbas av omfattande konsekvenser – även utan uppsåt. Samtidigt hanteras systematisk inspelning i arbetslivet betydligt mjukare.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam. Foto: Petrus Iggström

Erfarenheter som inte går att hänga av sig

Hot och våld. För några krönikor sedan skrev jag om den nya lagen om förolämpning mot tjänsteman och den här texten kanske kan ses som en fortsättning på samma ämne. Det handlar återigen om negativa erfarenheter som inte går att hänga av sig tillsammans med uniformen.

Allt kan vara fejk

AI. Jag skrollar genom mitt flöde och vet inte längre vad som är verkligt. Det är inte bara att folk använder filter när de lägger ut foton, det är att allt kan vara fejk. Allt! Kommer ni ihåg klippen från Ryssland med människor som åker rutschkana från höghus ner i enorma snömassor? Några av klippen var äkta medan andra var AI-genererade.

På Island finns hoppet och inspirationen

Politik. Det är valår i år och enligt opinionsmätningarna ser det bra ut för S men … Tänk om Tidöpartierna, med SD i spetsen, får så många röster att de återigen kan bilda regering och denna gång får SD också ministerposter. Ja, då är det lätt att mista hoppet för såväl demokrati som fackliga rättigheter.

Hot och våld

Behöver man ha extra mycket skinn på näsan?

Ledare. Flera yrken som Transport organiserar utsätts mer än andra för hot och våld. Några av yrkena ingår i förolämpningslagen som kom förra året.

Hot och våld

Du ska aldrig behöva acceptera hot och våld

Ordförandeord. Hot, våld och rädsla på jobbet är tyvärr något många möter. För dig som är taxichaufför eller kabinanställd kan det vara aggressiva resenärer.

Tommy Wreeth (Foto: Emil Flisbäck), Tommy Jonsson (Foto: John Antonsson) och Jimmy Ovesson (Foto: John Antonsson)

Öppna upp för allmängiltigförklaring av utstationeringsavtal!

Debatt. Arbetsmarknaden är ständigt under förändring, kapitalet finner alltid nya vägar för att kringgå regelverk, och för att försvåra för våra myndigheter och fackförbund att utföra kontroller och teckna kollektivavtal.

Vill S ha min röst krävs en rejäl gir åt vänster

Debatt. Jag beundrar verkligen mina kamrater som engagerar sig i Socialdemokraterna och som försöker få till förändringar. Att Reformisterna växt och nu är S största partiförening och att fackligt aktiva kamrater finns på partiets listor ger hopp. Men uppförsbacken är ändå för lång för mig och den tycks bli allt längre.

Trygg trafik kräver politiskt mod

Ledare. Vinterns isgata har ännu en gång visat att landets förare håller Sverige rullande under villkor som ingen politiker själv skulle acceptera. Samtidigt som valåret drar i gång fortsätter bristerna i arbetsmiljö, rastplatser och grundläggande hygienmöjligheter att ignoreras. Förarna förtjänar mer än vackra ord – de förtjänar trygghet, respekt och konkreta förbättringar.

Kortare arbetstid är viktig för oss alla

Ordförandeord. Hur ska Transport lösa frågan om arbetstidsförkortning? Den frågan ställs mest när jag träffar förbundets medlemmar. Många är frågande till hur arbetstiden ska kunna kortas när jobbet knappt hinns med i dagens system.