Usel väghållning hotar knäcka yrkesförare
Vägtrafik. Växlande väderlek har lett till ovanligt många potthål och isiga vägar i år. Trafikverket varnar nu för att bilar kan skadas. Men inte bara fordon går sönder – vägstandarden knäcker yrkeschaufförer.
Isgropiga vägar som skulle kräva terrängfordon, djupa hål i körbanorna, väghållning som försenar eller omöjliggör transporter.
Bristerna i vinterns vägunderhåll har skapat vrede och stress, inte minst bland yrkesförare och åkare.
Bland annat i Värmland har flera åkare ibland tvingats ställa lastbilar eftersom de inte vågat köra på de isiga vägarna. Chaufförer har också fått vänta i timmar på sandning eller saltning – eller kört trots väglaget.
Och det handlar inte bara om de mindre vägarna utan även riksvägar. Nu växer kritiken.
– Det är inte bara våra bilar som skakar sönder, det är vi även vi chaufförer som skakar sönder, säger Ronnie Persson, färdtjänstförare i Filipstad och skyddsombud för Transport.
– Vi har ont i axlar, nackar och rygg. Man har en rädsla, rätt för som det är kan du få ett kast på bilen och möta en timmerbil.
Ronnie Persson är inte den enda som reagerat. När han medverkade i SRP4 Värmland på tisdagen talade också Magnus Mellqvist, Filipstad, om hur väglaget påverkar mentalt – under 40 år som timmerbilschaufför har han aldrig varit med om att väglaget varit så dåligt:
– Jag mår psykiskt dåligt ibland när man ska ut på de här vägarna som bara är is. Det är faktiskt 70 ton jag håller i ratten, och det är ett ju ansvar – det är ju min arbetsmiljö det handlar om, och även säkerheten för dem jag möter, och det blir påfrestande.
Diskussionerna om väglaget har pågått under hela vintern.
– Det här är det värsta jag varit med om, framför allt att det varit under så lång period – och det är ju inte vara väglaget utan även kylan, sa Åsa-Linda Ludvigsson, busschaufför och skyddsombud på Keolis i Karlstad, till P4 Värmland redan i januari.
– Jag känner två, tre stycken inklusive jag själv som varit sjukskrivna – värk i axlar, nacke och man blir psykiskt trött.
”Gör det som står i vår makt”
Trafikverket framhåller att myndigheten, som har ansvar för väghållningen på statliga vägar, är medveten om problemen.
– Vi vet att det finns utmaningar på sina ställen. Vi jobbar också med förbättringar, säger Karl Blad, enhetschef på Trafikverket Region Mellersta väg, dit Värmland hör.
Samtidigt har vintern hittills inte varit extrem vinter, enligt Trafikverkets enhetschef. Det är snön, snödrev, halkan och temperaturskillnaderna som ställt till det. På den direkta frågan i P4 Värmland, om Trafikverket inte borde klara vägunderhållet under en trots allt icke-extrem vinter svarar Karl Blad:
– Ja det kan man tycka, men jag kan inte säga så mycket annat än att vi gör det som står i vår makt.
Bara provisoriska lagningar
Trafikverkets egen statistik visar att potthålen blivit fler. Antalet anmälda fordonsskador, orsakade av hålen, ökade med 40 procent 2023 jämfört med året innan.
Flera faktorer har lett till att så många potthåll uppkommit den senaste tiden. En regnig höst med blött väglag följt av en kall inledning på vintern har gjort att vatten som runnit ned i mindre håligheter expanderat – och sprängt ut större hål.
De senaste veckorna har vädret växlat kraftigt på flera håll; det har fryst och tinat om vartannat.
Så här års gör Trafikverket bara provisoriska lagningar, främst på de stora vägarna. De mindre vägarna får vänta.
– De provisoriska lagningarna håller inte länge utan måste lagas om och om igen. Och det har gjorts mycket sådana reparationer i vinter, mycket mer än det brukar vara, säger Katarina Wolffram, presskommunikatör på Trafikverket.
Trafikverket uppger att lagning av potthåll är prioriterat, och att myndigheten försöker ”lappa” körbanorna så fort det går. Men det stora antalet potthål gör också att det är nödvändigt att prioritera lagning av hål där påverkan på trafiken är som störst.
Så snart Trafikverket får kännedom om skador på en statlig väg ska skadorna märkas ut för att varna.
De statliga vägarna inspekteras regelbundet av Trafikverkets entreprenörer. Men det är inte alltid enkelt att åtgärda potthålen. Även här spelar vädret stor roll: Är det för kallt eller blött fäster inte asfalten ordentligt. Då används så kallad kall-asfalt i väntan på att det går att laga mer permanent.
Sniklösning på vägproblem?
Trafikverket arbetar sedan snart tio år med att framför allt anpassa hastigheten för att öka trafiksäkerheten. Tidigare prioriterades i stället mötesfria vägar. Framför allt är det tidigare 90-vägar som ”drabbats” där maxfarten sänkts till 80 kilometer i timmen.
Målet är att fram till nästa år sänka hastighetsgränsen på cirka 425 mil statlig väg och höja den på cirka 120 mil statlig väg.
Hur mycket säkrare vägarna blir med lägre hastighetsgränsen är omtvistat. Restiderna blir det definitivt. Värst drabbat i sammanhanget är Stockholmsregionen och Dalarna, och den samhällsekonomiska kostnaden för hastighetssänkningarna är en miljard kronor mellan 2011 och 2020, visar en analys som arbetsgivarorganisationen Transportföretagen beställt.
Kritiker menar att det är ett sätt för Trafikverket att spara pengar snarare än att värna trafiksäkerheten. Det eftersom det är olika underhållskrav på en 90- och en 80- väg. För vägar över ett visst antal fordon per dygn exempelvis det tillåtna spårdjupet på en 80-väg högre än om det hade varit en 90-väg. Att sänka hastighetsgränsen på en väg kan alltså vara ett enkelt sätt att spara pengar.
– Man kan ju misstänka att det är ett sätt att tillåta en sänkt vägstandard, säger färdtjänstföraren Ronnie Persson.
Något som väcker irritation i sammanhanget är enligt honom även att det på många av vägarna med hastighetsgräns på 80 är vanligt med fartkameror. Det leder ofta till att ”vanliga Svenssons” drar ned farten till 60–70 förbi kamerorna, vilket ytterligare gör körtiderna längre för yrkesförare. Något som framför allt drabbar tung trafik.
Diskussioner med ministern
Nyligen träffade företrädare för branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag infrastrukturminister Andreas Carlson (KD) för att diskutera åkerinäringens erfarenheter av vinterväghållningen.
Åkeriföretagen la fram sin syn på problemen med dagens väghållning och la fram förslag till förbättringar för ministern.
Ett av förslagen är att se över de kriterier som i dag styr resurserna för väghållning, och som enligt branschorganisationen bättre behöver anpassas till dagens behov och trafiksituation. Att se över upphandlingsmodeller är ett annat förslag.
Sveriges Åkeriföretag framhöll också att trafiken, liksom efterfrågan på transporter, ökat kraftigt de senaste årtiondena. Och att fler 2+1-vägar ställer andra krav på vinterväghållningen. Det gör också det ökade antalet ”EU-ekipage”, med tvåaxlig dragbil, enligt branschorganisationen.
