Tystnad råder om arbetsskadorna
Färre och färre arbetstagare får ersättning från arbetsskadeförsäkringen. På 15 år har antalet sjunkit med närmare 70 procent. Sedan 1993 har statens kostnad minskat från elva till tre miljarder kronor.
– Det allvarligaste är att många som skadar sig i arbetet inte ens får sin sak prövad, säger LO:s utredare Renée Andersson.
Under årets Almedalsvecka genomförs nästan 3 000 seminarier. Det är svårt att hitta något ämne som inte tas upp till diskussion.
En fråga lyser helt med sin frånvaro. Det är integriteten i arbetslivet. Övervakning, alko- och drogkontroller och granskning av brottsregister har ökat kraftigt på senare år. Här är det tyst i Almedalstälten.
Nästan lika tyst är det om arbetsskadorna. Fast på tisdagsmorgonen arrangerade LO-TCO Rättsskydd ett seminarium på temat.
– Arbetsskadorna har hamnat helt i medieskugga, inledde Robert Sjunnebo, enhetschef på Rättsskyddet.
Ordet gick sedan till juristen Sara Björkstrand som berättade att hon och kollegorna får in allt fler försäkringsärenden från fackförbunden. Ärenden som ofta måste drivas till domstol. Många rör sjukförsäkringen, men också den allmänna arbetsskadeförsäkringen.
Björkstrand beskrev hur staten gradvis urholkat skyddet för de som skadar sig i jobbet. Beviskraven höjdes kraftigt i flera omgångar, med resultat att färre arbetstagare fått sina skador godkända.
Hon sa:
– I dag går försäkringen med stort överskott. Fast inget tyder på att arbetslivet blivit mindre farligt eller att färre skadas på jobbet. Det är också svårare för kvinnor att få ersättning, trots att kvinnor i högre grad än män drabbas av förslitningsskador.
LO-TCO Rättsskydd efterlyser flera åtgärder för att förbättra situationen för människor som skadas i jobbet. Det handlar om:
- Mer forskning, inte minst kring kvinnors arbetsmiljö.
- Mildrade bevisregler.
- Lättnader i beviskraven när kunskapsläget är bristfälligt.
Sara Björkstrand beskrev också problemet med ”varaktighetsrekvisitet”. I dag måste en drabbad person ha besvär i ett år innan Försäkringskassan över huvud taget prövar om det är fråga om en arbetsskada som ger rätt till livränta.
– Hälften av alla som söker ersättning sållas bort för att de inte uppfyller rekvisitet. Därmed blir det aldrig prövat om det var en arbetsskada. Tidsfristen måste sänkas till förslagsvis sex månader.
Fler brister kom i dagen. En är hur den arbetsskadade prövas mot andra jobb på arbetsmarknaden. En annan rör det faktum att beviljad livränta, i de fall det sker, inte följer med löneutvecklingen på arbetsmarknaden.
Renée Andersson, utredare på LO, anser att statsmakterna måste prioritera arbetsskadorna.
– Politikerna måste se till att fler kommer in i försäkringen, så att människor åtminstone får en prövning. Bristerna i den allmänna försäkringen gör att vår kollektivavtalade försäkring fått ta över mer av ansvaret.
