Transport: Bra att rusta – men inte tillräckligt
Infrastruktur. Transport välkomnar Trafikverkets fokus på att långsiktigt effektivisera och modernisera eftersatt vägunderhåll. Men i sitt remissvar lyfter förbundet också att de planerade satsningarna som föreslås inte är tillräckliga.
Trafikverkets underlag har varit ute på remissrunda. Svenska Transportarbetareförbundet är en av remissinstanserna som svarat, liksom flera hundra andra instanser; kommuner, regioner, arbetsmarknadsorganisationer och intresseorganisationer bland annat.
Trafikverket lämnade i januari sitt underlag för inriktning på långsiktig planering av landets transportinfrastruktur, ett uppdrag det statliga verket fått från regeringen.
Effektivare koll på kostnader, klimatanpassning och underhåll framför nyinvesteringar. Det är några av riktlinjerna för åren 2026–2037 som bland annat Transport under våren haft chans att yttra sig över.
Transport framhåller sammanfattningsvis att vissa delar av planen är bra, men att det finns vissa brister i slutsatserna och förslagen på åtgärder. Liksom i tidigare remissvar påpekar förbundet att tillståndet på svensk väg och järnväg är kraftigt eftersatt.
I dagsläget finns inget utrymme för nya investeringar över huvud taget. Men det krävs för utvecklingen av infrastrukturen, slår Transport fast i sitt svar: För ett levande Sverige behöver investeringar som kan bidra till stora samhällsekonomiska vinster.
Transportarbetareförbundet efterfrågar satsningar runt om i landet ”där det verkligen behövs”. Och det ska bekostas med offentliga medel – Transport ställer sig kritiskt till frågan om alternativ finansiering av svensk infrastruktur. ”Privata intressen ska inte vara med och besluta om det som ägs gemensamt av oss” heter det i remissyttrandet.
Transport vill att regeringen i stället omprioriterar och ger mer anslag till Trafikverket.
Ytterligare några av de synpunkter som Transport lyfter rör:
- Prognosen för ökad trafik med nära 25 procent fram till 2040. Djupt problematisk – inte för att prognosen är fel utan att den tas med sådan lätthet. Den bör i stället tas som ett varningstecken och går emot klimatmålets minskning av utsläppen med 70 procent under en tjugoårsperiod.
- Bra att Trafikverket nämner elektrifieringen av transportsystemet som den långsiktigt viktigaste inriktningen för att minska växthusgasutsläppen till 0. Men elektrifieringen av fordon kommer inte att vara tillräcklig utan det krävs en utbyggnad av elnät och laddningsstationer, en utveckling där industrin också tar ansvar.
- Förbundet är fortsatt negativt till längre och tyngre lastbilar och att öppna upp vägnät där det finns parallella järnvägar eller möjligheter till sjötranporter. (Trafikverket föreslår att öppna upp ännu större del av vägnätet för fordon upp till 74 ton så att upp mot 80 procent av det strategiska vägnätet ska vara öppet fram till år 2029.).
- Ordning och reda ska inkluderas i planen! Trafikverket som upphandlande myndighet måste värna arbetsmarknaden mot fusk, social dumpning och illojal konkurrens – i dag vanligt inom transportsektorn.
- Kompetensförsörjningen i transportbranschen måste synliggöras, och det är viktigt att Trafikverket nämner brister i rapporten. Det är dags att göra något åt bristen på utbildningsplatser.
Trafikverkets inriktningsunderlag bygger på regeringens och EU:s mål, beslutade strategier och bedömning av bland annat ekonomi och teknisk utveckling.
Transports remissyttrande är undertecknat av förbundsordförande Tommy Wreeth och utredaren Sirin Celik som föredragande.
Regeringen gav uppdraget till Trafikverket i juni förra året. Inriktningsplaneringen är ett första steg för att ge regeringen ett underlag till infrastrukturproposition.
