Terminalarbetare: ”Korta arbetstiden för nattjobb”
Terminal. Terminalarbetaren Lennart Karlsson jobbar ständig natt. IF Metall har tecknat avtal om 34 timmars arbete per vecka för nattarbetare, men i Transport gäller 40. – Det känns orättvist att det är så stor skillnad, säger han.
Lennart ”Skalis” Karlsson parkerar bilen utanför Närke Frakt i ett industriområde i Örebro. Parkeringen är öde, gatlyktorna spiller gult ljus i asfalten. Han kommer från lägenheten i Kumla och jobbar ständig natt, klockan 22 till 07, söndag till fredag.
Lennart är inte missnöjd med Transport. Facket gör ett jättebra jobb, tycker han, men han vill gärna ”väcka” fler transportare om villkoren för nattjobbare.
– Jag tror inte så många känner till att det är så stor skillnad mellan Transports och IF Metalls avtal. När jag pratar med andra säger de: Det är väl samma? Inte? Aj, vad fan!
Terminalarbetarnas villkor regleras i Transportavtalet mellan Transport och Biltrafikens Arbetsgivareförbund. Det senaste tecknades den 1 november 2020 och löper fram till den 1 mars 2023. Där står att Lennart och kollegorna med kollektivavtal på landets terminaler har rätt till en minuts kompensation för allt nattarbete mellan klockan 22 och 06.
Med borträkning av semester, raster och eventuellt tillskott av lite övertid ger det omkring 30 timmar per år. Eller i runda slängar tre, fyra dagars extra semester. Pengarna samlas i en kompbank och arbetsgivare och anställda ska sedan komma överens om hur ledigheten ska tas ut.
Lite ”fjuttigt” för nattarbete som sliter hårt på kroppen och innebär att man offrar mycket av sitt sociala liv, tycker Lennart.
– Jag vill att Transport ska jobba för en rejäl arbetstidsförkortning för oss som enbart jobbar natt i kommande avtalsförhandlingar.
Lennart kallar sin helg ”enormt kort”. På fredag morgon klockan 07 går han av passet och behöver sova en god bit av dagen. Bara lördagen är helledig och på söndagen behöver han sova länge för att orka gå på nattpasset igen klockan 22.
– Många förstår inte hur jobbigt det är att arbeta natt. Att vi inte får mer komp än några få minuter per pass känns konstigt. Andra säger också att de kan strunta i lönehöjningar, att de hellre vill ha mer ledig tid. Men det är särskilt viktigt för oss ständiga nattarbetare.
Jämförelsen med IF Metall gör 60-åriga Lennart eftersom han tidigare var ”metallare” och packade telefoner på Ericsson. Han övergick sen till att köra lastbil, men bytte till terminal för fyra och ett halvt år sedan efter en synförändring som kostade honom C-kortet.
– På Ericsson gick jag på måndag kväll klockan 22 och av klockan 07 fredag morgon. Då var jag ledig hela lördagen och söndagen. Jämför det med Transports 40 timmar!
På Ericssontiden var Lennart gift och hade två småbarn så det var ändå tufft. Han kände sig skuldmedveten om frun städade medan han sov, gick som i dvala av trötthet. Nu lever han själv och har lättare att sova på dagtid, helst nio, tio timmar på vardagar. I helgerna blir det mindre om Lennart ska hinna träffa vänner. Tandläkar- och bankbesök får klaras av på fredagar.
– Jag fick lära mig att du måste sova mer om du jobbar natt, en sovtimme på dagen ger inte lika bra återhämtning som en nattimme. Du går emot den biologiska klockan.
Folk kan förstås tycka att den som valt att jobba natt får stå sitt kast. Men när Lennart började på terminal fanns det bara nattpass att erbjuda. Han var inte glad, men upptäckte efter en månad att det funkade bra. På ett sätt är nätterna lugnare. Folk springer inte fram och tillbaka och arbetet är mer uppstyrt tycker Lennart.
– Det kan bli stressigt på natten också när mycket gods kommer på en gång, fast det är en annan sorts stress. Dagtid är huset fullt men på natten är vi bara två.
Skulle du nappa om du fick byta till dagarbete?
– Jag skulle fundera på det men… just nu stannar jag nog hellre kvar på natten. Killen jag jobbar med och jag går så bra ihop.
Kan du tänka dig att själv engagera dig fackligt och driva frågan?
– Det är svårt eftersom jag jobbar natt. Möten sker ofta dagtid och då måste jag ge upp min sömn. Men jag har alltid varit med i facket.
En färsk rapport från Arbetsmiljöverket beskriver ökad ohälsa på landets arbetsplatser. Var tredje sysselsatt upplever hälsoproblem. Trötthet och värk i kroppen är de vanligast. Orsakerna är framför allt hög arbetsbelastning, påfrestande arbetsställningar och långvarigt stillasittande. Kvinnor i kommuner och regioner är särskilt utsatta.
– För mig är det mest trötthet. Jag känner av axlarna lite fast annars har jag klarat mig bra. För några år sedan fick jag kraftig hjärtsvikt, men nu fungerar medicinen bra. Jag har högt blodtryck, äter blodförtunnande och insulintabletter för diabetes typ 2.
För att må bättre har Lennart lagt om kosten. Smågodis är utbytt mot fibrer i bröd och pasta och vitt socker bannlyst. Han har gått ner 14 kilo på fyra månader, tänker som längst jobba till 65 år.
Arbetsbelastningen är inte för hög, men Lennart har inte för lite jobb heller. Ytterst hoppas han på ny lagstiftning som begränsar tiden för allt nattarbete.
– I den perfekta världen får vi en arbetstidslag som minskar arbetstiden på natten, hoppas Lennart.
Han pekar på vägarbetstidslagen med starkare reglering för yrkesförare.
