Schenkers terminal i Arlanda stad
Close
Robotarna följer markeringar i golvet och får order om vart de ska köra via ett datasystem.
Close
Framtidens arbetsplats

Sveriges modernaste robotlager

Lager. En röd ”nyckelpiga” kilar fram över det väldiga lagergolvet, styr mot en välfylld hylla, lyfter den och tar sikte på närmaste arbetsstation. På Schenkers terminal i Arlanda stad går arbetarna inte till varorna. Robotar kör hela hyllor till dem.

På en avsats, åtskilliga trappsteg upp, har man en hisnande utsikt över det 30 000 kvadratmeter stora lagret. Enligt Transportarbetarens ledsagare, Anders Holmberg, det enda i sitt slag i Sverige.

– Jag tror det finns ett till lika automatiserat lager i Tyskland, men de är fortfarande ovanliga i Europa, tillägger Schenkers chef för den svenska och danska affärsutvecklingen.

Det tar en liten stund innan man får se den första ”nyckelpigan” dyka upp. En röd robot som tar sikte på en varuhylla, lyfter den och kör i väg utmed något som liknar spårvagnsspår i golvet.

Fast det är inte spåren som styr hyllorna, som man först tror, utan små dataprogrammerade plaketter. De har monterats med jämna mellanrum utmed spåret. Där laddas robotarna fortlöpande och får order om till vilken packstation de ska styra kosan.

Robotar kör fram hylla efter hylla med varor till lagerarbetarna i olika arbetsstationer. Arbetarna växlar mellan att plocka och packa och att fylla på hyllplanen med produkter. Stundtals i slitsamma arbetsställningar. Den här skulle Arbetsmiljöverket säkert anmärka på.
Arbetsställningarna är stundtals rätt slitsamma. Den här skulle Arbetsmiljöverket säkert ha en del att anmärka på.

Åtta packstationer ligger på rad, med en lagerarbetare i vardera, som plockar och packar ihop ordrarna från de framkörda hyllorna. Plockjobbet varvas med att de fyller på hyllorna med nya varor.

Hyllorna står på kö utanför stationerna för att arbetarna, i effektivitetens namn, ska slippa vänta på nästa.

Nedanför kilar arbetarna, likt myror, upp och ner för trapporna till hyllplanen. De som inte har längden inne, balanserar på tå för att nå upp till den översta hyllan.

För tidigt att se

Arbetsmiljöverket skulle nog ha synpunkter både på det och armarna som sträcks mot hyllorna över axelhöjd. Men lagret har bara varit i gång i ett par år så om jobbet kan leda till förslitningsskador är för tidigt att svara på, säger Anders Holmberg.

– Vi tror att automatiseringen ska ge bättre förutsättningar att avlasta de anställda.

Schenker har fem uppdragsgivare i byggnaden, men det är bara för ett stort barnartikel-företag som robotarna används. Inom ett inhägnat område. Skulle någon ta ett steg in bland robotar, spår och vandrande hyllor bryts strömmen och allt stannar, av säkerhetsskäl. Arbetsstationerna står utanför inhägnaden.

Just nu är det lite lugnare med ett morgon- och ett kvällsskift. Men framåt augusti, och när det drar ihop sig till julrusch jobbar lagerarbetarna i treskift, dygnet om.

Nästan alla hyrs in från två olika bemanningsbolag, men Anders Holmberg vill inte ge några siffror, det skiftar, efter situation och behov. Några fasta ledare och gruppledare är i alla fall anställda av Schenker.

– Väl valda medarbetare, minst två per byggnad, säger han.

Fler kompetenser

Lagerverksamhet innebär återkommande upphandlingar och nya kontrakt med kunder som löper över tre till fem år.

Vad händer med de inhyrda efter den tiden?

– Vår affärsidé är att flytta människor mellan olika uppdrag. Är man klar med jobbet på Lekmer ska man kunna gå vidare till Siemens, säger Anders Holmberg.

Arbetsledaren Daniel Strandberg nickar och berättar att företaget strävar efter att arbetarna ska ha ”flera kompetenser”. Att man inte ska stå i samma arbetsstation hela dagen utan kunna hugga i vid varuintaget och köra ut varor också.

Lagerbyggnaden är Schenkers näst största. Ju mer automatisering, desto mindre personal, sammanfattar Anders Holmberg.

Hur många jobb har övertagits av robotar?

– Det är svårt att säga, men med robotarna blir arbetet 2,5 gånger så effektivt. Där vi hade tio personer tidigare räcker det kanske med strax under fem nu, beroende på vad man gör. Automatiken kommer mer och mer, blir en integrerad del av vardagen.

Industrin ligger längre fram inom robottekniken. I lagerbranschen går det lite trögare, berättar Anders Holmberg. Skillnaden är att robotarmar på exempelvis bilfabriker inte behöver greppa så många olika produkter av skiftande storlek och utseende, som på lager. Robotar som packar lådor tycks fortfarande rätt avlägsna.

– Plockautomatiken behöver utvecklas. Att plocka kartonger är fortfarande ett manuellt arbete, som suger mycket arbetskraft. I framtiden kommer vi nog att ha mer tekniska hjälpmedel i alla led, effektivare plock- och packlösningar och mindre personal.

Ersätter inte människor

Arbetsledaren Daniel Strandberg och operativa chefen Dennis Guerrero är inte rädda att personalen ska konkurreras ut av robotkraft.

– Att ersätta människor helt blir nog svårt. Flexibiliteten behövs. Robotarna är hjälpmedel, men det är fortfarande människor som styr kvaliteten. Ansvaret för det kan vi inte lägga över på robotar. Det ligger i så fall många år fram i tiden. Största vinsten med Arlandalagret är de många steg som arbetarna sparar, betonar operationella chefen Dennis Guerrero.

Han får medhåll av lagerarbetarna vi pratar med.

Innan robotarna kom var den längsta varuplock-slingan 2,5 kilometer.

Utmaningarna ligger i att lära sig tekniken, få den att flyta och olika datorsystem att ”prata med varandra”, förklarar Dennis Guerrero.

Gruppledaren Ahmed Askari skyndar i väg för att få fart på en robot som stannat. Den fick problem att läsa av en ny typ av streckkod.

– Arbetet är jätteenkelt nu och det blir nästan 100 procent rätt. Tidigare blev alla helt slut och fick ont i fötterna av att gå så långt, säger han.

Nashmin Jamshidi
Nashmin Jamshidi är inte rädd för att bli utkonkurrerad av robotarna.

Nashmin Jamshidi tycker också att jobbet flyter snabbt och smidigt och är lätt att lära sig. En lampa lyser på den framkörda hyllan vid arbetsstationen, samtidigt visas varan som hon ska plockas på en datorskärm. När det är gjort bekräftar Nashim utfört jobb med en knapptryckning. Hon är inte rädd för att robotarna ska ta över jobben:

– Vi måste ändå plocka för hand och se att allt stämmer. Det kan ju vara svårt för en robot. Det är skönt att robotarna finns och hjälper till.

Kollegan Fadi Chiha säger att alla steg upp och ner på trätrappan är rena träningspassen. Ibland är ”grejorna” tunga och vissa dagar får han träningsvärk i vaderna. Packborden är små och lyftarna som fanns förr har tagits bort, eftersom de inte användes, men Fadi tycker att det funkar. Han trivs:

– För här finns de bästa kollegorna!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Ungas kommande pensioner. Illustration: Mattias Käll

Kommer dagens unga kunna leva på sin pension?

Pensioner. Den transportarbetare som föddes 2001 och började arbeta som 20-åring kan räkna med pension tidigast vid 67 år. Och om det ska bli en hygglig pension måste hen fortsätta jobba till minst 70.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Stora olycksrisker inom e-handel

Arbetsmiljö. Risken för skadlig stress, förslitningsskador och olyckor bland arbetare inom den växande e-handeln är alarmerande. Och arbetsmiljön har stora brister – åtta av tio arbetsgivare brister i arbetsmiljöarbete. Det visar inspektioner av terminaler och utlämningsställen som Arbetsmiljöverket (AV) genomför.

Ingram Micro. Foto: Lilly Hallberg

”Många får svettutslag på kroppen”

Arbetsmiljö. Bristerna i arbetsmiljön på Ingram Micro är stora, även om det har skett vissa förbättringar de senaste åren. Det anser en medlem i Zads, som vill vara anonym, men som arbetar med returer på lagret.

Sida vid sida med Irans kvinnor

Demonstration. På fredagen samlades folk från LO-distriktet utanför Irans ambassad för att visa sitt stöd för den feministiska kampen och de mänskliga rättigheterna i landet. Saied Tagavi, fackligt aktiv i Transport, var en av talarna.

Julhandeln kickar i gång
Eddie Karlsson är Transportombud på sin arbetsplats, DHL Express i Göteborg.

Eddie mådde dåligt inför Black Friday

Terminal. Tidigare år har varit stressiga och tunga. Men i år är Eddie Karlsson på DHL Express i Göteborg inte lika orolig. Nya chefer har lyssnat på personalen och sett till att det är ordentlig bemanning och bra planering till Black Friday.

Skakigt läge för näthandeln

E-handel. Efter flera år av uppgång dalar handeln på nätet. Raketsiffrorna från pandemin är bortblåst och handlarna fruktar att försäljningen ska dala.

Så gör företagen vid arbetstoppar

Enkät. Transportarbetaren har frågat ett flertal transportföretag som levererar varor från e-handeln hur de gör vid arbetstoppar som Black Friday, Cybermåndag och julhandeln.

Snabbkoll
Snabbkoll: Så blir du blåst på lönen

Så blir du blåst på lönen

Dina pengar. Arbetsgivare kan blåsa anställda på lön på många sätt. Här är några exempel att vara vaksam mot. Hämtade från verkligheten.

Målet: Bli bäst i Sverige på att värva elevmedlemmar

Facket. I början av året var Transports avdelning 17 Skövde-Borås på plats 12 när det gällde antalet elevmedlemmar inom förbundet. Sista oktober hade de avancerat till en tredje plats. Transportarbetaren ringde upp Johan Lövgren, väktare och ungdomsansvarig på avdelningen, för att fråga hur han gör när han är ute i skolorna och värvar.

”Man får bättre koll på vad som händer runt lastbilen”

Åkeri. – Var ska man ha kaffemuggen? Det får de lägga till, men bilen kan säkert funka riktigt bra inne i stan. Det är mycket glas och när man sitter i mitten får man bättre koll på vad som händer runt omkring, säger Niklas Jussila och Ove Mattson som provsitter i hytten.

Ny ellastbil för distribution på väg

Åkeri. Kompakt, med lågt insteg och förarplatsen centrerad i hytten. Mitt i värsta snöyran visade företaget Volta trucks upp sin nya ellastbil, framtagen speciellt för distribution i stadstrafik. Planen är att den ska rulla ut på svenska marknaden andra kvartalet 2023.

Hallå där!
David Ericsson, årets Ivar Lo-pristagare 2023. Foto: Patrik Pettersson

David Ericsson

…lastbilschaufför, författare och krönikör i Transportarbetaren, som tilldelas fackföreningsrörelsens Ivar Lo-pris 2023 på 125 000 kronor.

Taxi Härnösand backar efter kritik mot aggressivt mejl till förare

Taxi. De anställda på Taxi Härnösand uppmanades i ett mejl från arbetsgivaren att kämpa för att bli ”svensk på riktigt” och förbjöds att prata med varandra på sitt modersmål inne på taxistationen. Efter Transports kritik backade arbetsgivaren och bad de anställda om ursäkt.

Brist på flygtekniker

Flyg. Lastbilschaufförer och taxiförare var först ut. Nu slår också flygbranschen larm om att fler flygtekniker, flygmekaniker och plåtslagare behöver rekryteras och utbildas för att plan och helikoptrar ska kunna lyfta framöver. Störst är bristen på plåtslagare.

Foodorabud. Foto: John Antonsson

Foodora fick rätt mot Transport i AD

Arbetsrätt. Transport förlorade mål i Arbetsdomstolen. Domen slår fast att ett matbud var anställd av ett så kallat egenanställningsföretag och inte Foodora.

Genrebild tidningsbud

Bud – en hotad yrkeskår?

Tidningsbud. En av Transportarbetareförbundets kärngrupper, tidningsdistributörerna, har blivit allt mindre. Tidningsdöd och minskad utgivningstakt har slagit hårt. Nyligen aviserade Tidningen Ångermanland att det nästa år bara blir utdelning tre dagar i veckan.

”Ingen ska riskera att skadas eller dö på jobbet”

Arbetsmiljö. Arbetsgivarna brister när det gäller både tillsyn och kontroll av olycksdrabbade mobila maskiner som bland annat truckar. Skriftliga tillstånd för att få köra truck saknas också på många arbetsplatser inom verkstad, tillverkning, transporter och magasinering. Det visar en rapport från Arbetsmiljöverket.