Stress gör arbetet farligare
Arbetsmiljö. Stress och press att prestera. Det är en förklaring till att så många av Transports yrkesgrupper råkar ut för både hot och våld, menar Transports regionala skyddsombud.
Färdtjänstförare, anställda på bensinstationer och bevakningspersonal utsätts ofta för hot och våld, summerar regionala skyddsombudet Magnus Eriksson på Transports Örebroavdelning.
– Tyvärr är psykisk ohälsa vanligt bland passagerare inom serviceresor. De kan bli aggressiva, många borde ha med sig ledsagare men det är lite svårt att få till ibland, säger han.
Med klartecken från Arbetsmiljöverket och i samarbete med region Örebro lägger han ibland skyddsstopp. Det innebär att resenärer som varit våldsamma eller slagit till chauffören under färd inte längre får åka samhällsbetalda resor.
– Ibland ringer regionen och frågar: Kan du sätta skyddsstopp på den här och den här personen? Det går fortare då i och med att regionen har samordningsansvaret. Vi har ett bra samarbete.
Blodvite
Vid senaste incidenten tyckte passageraren att chauffören släppte av hen på fel plats (fast det var rätt adress) och utdelade en smäll så det ”blev blodvite”, berättar Eriksson.
– Föraren fick uppsöka vård. Han blev väl omhändertagen av dagvården och arbetsgivaren, erbjöds samtalsstöd och händelsen anmäldes till Arbetsmiljöverket. För några år sedan fick en chaufför en så hård spark i ryggen att sätet gick sönder. Han blev sjukskriven i tre veckor.
Magnus Erikssons förslag är att återinföra plastkåporna, som fanns under pandemin och före avregleringen av taxi. En enkel och ganska billig lösning, anser han.
Anställda på bensinstation utsätts ofta för muntliga hot från kunder, som kommer in och plockar på sig varor utan att betala. Det kan vara mordhot eller hot riktade mot anställdas anhöriga.
– Respekten för människor har sjunkit otroligt. Typ: ”Du ska fan inte tala om för mig vad jag ska göra. Vill jag ta de här grejerna så gör jag det.” En hel del är drogrelaterat och personerna är ofta kända av polis och vaktbolag. Här gäller det att få till en ökad närvaro av ordningsvakter.
– Från säkerhetsbolagen får jag nästan dagliga rapporter om handgemäng och verbala hot. Tyvärr finns det bolag som inte inser värdet av dubbelbemanning, säger Magnus Eriksson.
Relativt förskonat
Marko Juvonen är regionalt skyddsombud (RSO) på avdelning 17, Skövde/Borås.
– Skaraborg är nog relativt förskonat jämfört med större städer, säger han.
Han upplever att det varit ganska lugnt sedan rånet på en bensinstation i Skövde sommaren 2025 då en ensamarbetande kvinnlig anställd attackerades av en maskerad man med kniv.
Utsatthet
Regionala skyddsombudet Magnus Hansson på Umeåavdelning 28 har inte reagerat på att hot och våld skulle ha ökat under senare år.
– Det är klart att det förekommer, jag har hanterat en del sådana ärenden, säger han.
– Inom bevakning handlar det nog ofta om miljön, att man hamnar i situationer där man riskerar att utsättas för just hot och våld. Men jag har ingen statistik, det är mest en känsla, säger Magnus Hansson.
– Ensamarbete, särskilt nattetid, innebär ju också en utsatthet även om det inte behöver handla om direkta hot.
Exempel på det är ett tidningsbud som blir bestulen på sin cykel under arbete med utdelning. Eller en ensam kvinna i en nattöppen mack som upplever stämningen som hotfull. Men Magnus Hansson kan inte säga att det blivit vanligare att arbetsgivare eller lokala skyddsombud rapporterar händelser i kategorin hot och våld.
Ökad stress
Han tror ändå att ett hårdare samhällsklimat kan påverka att acceptansen för arbetskamraters beteende minskat, något som Arbetsmiljöverkets statistik tyder på: Antalet fall som rör hot och våld mellan kollegor har ökat under 2020-talet.
– Det skulle kunna bero på ökad stress. Det behöver inte alltid vara stora saker som leder till konflikter, säger Magnus Hansson.
– Men det är inga vanliga företeelser jag kommer i kontakt med, säger Transports RSO.
Något där Magnus Hansson anar en positiv trend gäller bemötande av ”ensamma tjejen i kassan på bensinstationen”: Kunden har inte alltid rätt längre. Samhällsutvecklingen har gjort att toleransen för vad som är lämpligt – och olämpligt – att säga till servicepersonal har ändrats, tror han. Och att det bland arbetsgivare finns en ökad medvetenhet som gör att man agerar.
