Krönika

Som vi slet

Davids krönika. Som vi arbetade. Bara den som var med kan föreställa sig slitet som enbilsåkare i dragbilssvängen på åttio- och nittiotalet (och säkert innan dess också). Dag och natt, vardag som helgdag, gick körningarna över hela landet, och Norden. Tills det ibland tog stopp och inget jobb fanns på flera dagar. Sen var det full fart igen!

Kör och vilotider, vad var det?

– När du dragit ner den där trailern från Vikingterminalen i Stockholm till Götet får du koppla nytt i kväll och stå uppe i Stockholm igen i morrn bitti, kunde det låta från vår transportledare ”Broan”, Lasse Broström. Tidigare fotbollsspelare i Djurgården och känd som en av ”järnkaminerna”.

Andra dagar lät det.

– Du kan sova lugnt, det finns inget jobb i morgon.

Var man då några stycken på samma ställe, som på Stig Center i Göteborg, så var kvällen given. Först Systemet, sedan bad i Scandic-hotellets bassäng (vi hade självklart aldrig råd att bo på hotellet). Sedan taxi in till jazzklubbarna runt Järntorget med minst ett halvdussin andra lika strandsatta chaufförer.

Många klagade på Lasse Broström och andra dragbilsförmedlare och kallade dem för procentare då de tog runt 10 procent av inkörda belopp. Själv sa han.

– Vi finns, alltså behövs vi…

Dragbilarna var i varierande stadier av förfall. Som min första som var, liksom stoppad av polismans tecken i sista stund, hindrad från att köras in i Fundias stålugnar i Smedjebacken.

Andra åkare var mer seriösa. Men frågan är om det var så mycket bättre. De leasade halvgamla bilar till räntor på upp till 25 procent. Nya bilar hade förstås ingen råd med utan det blev sådana som redan gått ett varv och hade det mesta av reparationer kvar.

Deras ägare hade heller inte min monumentalt stora verktygslåda med sig, utan fick lämna in bilarna med växellådsras, fodersjunkningar och gud vet allt till verkstäderna.

Visst hade vi mycket roligt ute på vägarna och upplevde ett slags frihet där vi drog tusentals ton stål, papper, virke och livsmedel över landet. Men det hade ett pris och tyvärr gick de flesta jag känner från den tiden i personlig konkurs. Själv klarade jag mig men lärde att den ”fria marknaden” inte har någon som helst självläkande kraft. Efterfrågan på transporter var enorm, ändå fick vi knappt betalt.

Regler behövs för att kunna leva ett hyfsat liv, kunna ta hand om sin familj och ha råd med en biff på lördagen.

Därför gäller nu fast anställning för mig. Och så Transportarbetareförbundet – for ever!

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

  1. Lars Sjöberg:
    5 juni, 2022

    Nostalgin flödar ihop med ens minnen om en svunnen tid.

  2. Gregor Fritjofson:
    5 juni, 2022

    En sann bild av mycket hårt jobb utan de rätta förutsättningarna. Leve facket!

  3. Pelle Johansson:
    5 juni, 2022

    Var själv med från 88 och framåt. Känner igen mig på alla punkter. Saknar det livet på ett sätt men inte på många andra. Minns LBT , ETAB, Soltransport och Transgulfert. Och alla härliga möten på truckstoppen. Ett liv som inte många förstår idag!

  4. Dan:
    5 juni, 2022

    Bra det va sanningen ju 👍😎

  5. Björn Orrmén:
    5 juni, 2022

    Det var tider det på gamla LBT kommer ihåg när du satt som trafikledare när Lasse var borta.

Lästips:

Hudproblem vanliga för flygvärdinnor och lastbilschaufförer. Illustration av Ingrid Fröhlich

Huden mår sämst i hytt och kabin

Hälsa. Huden är inte bara en yta. Den är en bortglömd beskyddare med många fiender. Inom transportarbetarkåren finns några av de yrken som löper störst risk för en hud i kris.

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Den läsande arbetaren

Davids krönika. Nästan varje år sedan början av 2000-talet har jag varit med i det årliga seminariet Boken på arbetsplatsen. Det arrangeras av ABF och flera fackförbund, däribland Transport, och handlar om arbetsplatsbiblioteken i landet.

Alexandra Einerstam

Välfärd ska inte vara en lyxvara

Krönika. Nu har Tidöregeringen beslutat att försämra högkostnadsskyddet och mattan dras undan för dem som redan balanserar på ekonomins slaka lina.

Tid att återhämta sig och reflektera

Ordförandeord. En minst sagt intensiv period med avtalsförhandlingar har pågått sedan mars. På flera områden har det varit tuffa förhandlingar. Inom hamn och kabin tvingades vi att varsla om konflikt. Hittills har det till slut löst sig bra inom alla avtal, trots en del gnissel från arbetsgivarna.

S-kongressen
väggklocka

Vi lyckades lyfta frågan om arbetstidsförkortning

Debatt. Socialdemokraternas kongress hölls i Göteborg den 28 maj till den 1 juni. En kongress med 349 kongressombud, tre av dem från Transport. Elva arbetsgrupper la där fram olika förslag vilket resulterat i 4 000 motioner och över 10 000 att-satser.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Den läsande arbetaren

Böcker. Nästan varje år sedan början av 2000-talet har jag varit med i det årliga seminariet Boken på arbetsplatsen. Det arrangeras av ABF och flera fackförbund, däribland Transport, och handlar om arbetsplatsbiblioteken i landet.

”Busskungen” levererar!

Orättvisor. Den skramlande gamla SL-bussen känns ändå mjukt och varmt gungande där vi färdas över Värmdölandet. För vi sitter längst fram vid föraren, Dennis ”Busskungen” Sekayise, med afrikanskt tunggung i bilradion.

Den amerikanska drömmen

Åkeri. Om det är något som betytt mycket för svensk åkerinäring så är det USA och den amerikanska drömmen.

Alexandra Einerstams senaste krönikor
Alexandra Einerstam

Välfärd ska inte vara en lyxvara

Pengar. Nu har Tidöregeringen beslutat att försämra högkostnadsskyddet och mattan dras undan för dem som redan balanserar på ekonomins slaka lina.

Fattigdom efter ett långt arbetsliv?

Pensioner. För oss medlemmar inom Transport, vi som kört, ronderat, burit och slitit ett helt yrkesliv, väntar en pension som ofta bara motsvarar hälften av lönen.

Måste vara rösten som säger ifrån

Våga ifrågasätta. I Margaret Atwoods dystopi Tjänarinnans berättelse (The handmaid’s tale) är förtrycket totalitärt och systematiskt. Kvinnor reduceras till sina kroppar, deras rättigheter raderas och varje form av motstånd kvävs.

Ta hand om varandra i sommar

Ledare. Midsommar. Dans runt blomsterprydd stång. Små grodorna och Vi äro musikanter. In och ut med maten allt efter hur vädergudarna behagar uppföra sig. Eller tillhör du gruppen som måste jobba midsommarhelgen?

Det är dags för en bojkott av Israel

Debatt. I 600 dagar har Gaza bombats sönder och samman. Utan respekt för civila offer bombas skolor, sjukhus, bostadsområden och tältläger. FN uppskattar att nära 60 000 palestinier har dödats i Gaza och på Västbanken, varav nära 20 000 barn, 224 biståndsarbetare från FN och 180 journalister.

Serviceresor i Uppsala

Bolt förlorar avtalet om de inte uppfyller kraven

Debatt. Den senaste upphandlingen i Region Uppsala har väckt uppmärksamhet, särskilt kring Bolt och arbetsvillkor. Det finns anledning att klargöra regionens agerande och krav.

Vår sammanhållning är helt avgörande

Ordförandeord. När den här krönikan skrivs är läget ovanligt rörigt i avtalsrörelsen. På gränsen till kaotiskt faktiskt. Samtidigt är det i stunder som dessa som styrkan i vår organisation testas på allvar.

Ju frispråkigare – desto starkare

Ledare. När jag skriver det här har journalisten Joakim Medin ställts inför rätta i Turkiet. Detta för att han utfört journalistiskt arbete. Turkiets president är kränkt och för det kan Medin få avtjäna flera år i turkiskt fängelse. Helt horribelt.

Vi måste försvara den svenska modellen – även i apparnas skuggekonomi

Debatt. Sverige har länge varit ett föregångsland i att kombinera innovation med trygghet. Men i den appbaserade taxibranschen gäller inte längre den svenska modellen. Förare saknar grundläggande rättigheter, medan plattformsföretag som Uber och Bolt kontrollerar arbetsvillkor utan att ta något ansvar. Med stöd i EU:s nya plattformsdirektiv har Sverige nu en unik möjlighet att återställa rättvisan på arbetsmarknaden.

Den amerikanska drömmen

Krönika. Om det är något som betytt mycket för svensk åkerinäring så är det USA och den amerikanska drömmen.