Ledare

Snacka om kalldusch …

Ledare. Torsdagen den 3 december 2020. Dagen då IF Metall och Kommunal manifesterade LO:s oförmåga att hålla samman.

De flesta vet vid det här laget att ett enigt LO först sa nej till försämringar av lagen om anställningsskydd (las). Sedan gick Kommunal och IF Metall bakom ryggen på de övriga förbunden och fortsatte förhandla med Svenskt Näringsliv på egen hand.

Transport fick beskedet om en uppgörelse samtidigt som man satt i avtalsförhandlingar. På Transports kravlista fanns åtgärder som var tänkta att skapa tryggare jobb.

En sådan ”seger” hade vunnits i uppgörelsen för åkeri och terminal. Transport fick igenom regler som säger att det ska räcka med 18 månaders visstidsanställning för att få fast jobb. I dag säger lagen 24 månader.

I las-uppgörelsen sålde Kommunal och IF Metall bort viktiga delar av anställningstryggheten. Men man fick tolv månader för visstidarna. Tolv i stället för 18 som Transport slagits för.

Snacka om kalldusch. Det Transport vann kan i värsta fall visa sig vara en försämring, jämfört med lagändringen som kommer.

Men det värsta är att de två elefanterna i LO-familjen splittrar LO i ett läge där arbetsgivarna är mer enade än någonsin.

Tydligast syns i det avtalsrörelserna. De olika förbunden i arbetsgivarlägret har bestämt att ingen enda liten yrkesgrupp ska ha en spänn mer än avtalsrörelsens så kallade märke. Det spelar ingen roll om jobben för en viss yrkesgrupp har blivit stressigare, kräver mer kompetens eller av historiska skäl hamnat i bakvatten när det gäller lönerna.

Ingen ska ha mer än märket!

Lars Calmfors är en ledande ekonom som nu ser åratal av låga löneökningar som ett problem för Sverige. Det dämpar efterfrågan och försämrar möjligheten att styra arbetskraft dit behoven är störst.

I många år har åkeriföretagen beskrivit bristen på lastbilschaufförer som branschens allvarligaste problem. Lösningen är enkel. Låt lönerna stiga och se till att arbetsvillkoren förbättras.

Fast då kan man inte som åkare och speditör stå surrad vid Svenskt Näringslivs mast.

I mer än 20 år har den krympande industrisektorn varit lönepolis för hela arbetsmarknaden. Varför ska branscher som skriker efter arbetskraft inte kunna erbjuda bättre villkor – utan att Svenskt Näringsliv omedelbart kräver avräkning för varje promille på löneutrymmet?

Som det är nu avstår många LO-arbetare från produktivitetsvinster som företagen gjort. En del av de pengarna hamnar i ägarnas fickor eller blir till vd-bonusar.

Resten går till tjänstemännen. Varje procentenhet som LO-arbetarna avstått har tjänstemännen kapat åt sig som extra lönepåslag. Kanske påskyndar Kommunals och IF Metalls agerande en facklig omorientering i synen på märket.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

Transportare om välfärd, arbete och politikertal i Almedalen

Politik. LO-tv sänder live under årets korta, digitala Almedalsvecka. På måndagen pratade Transports Tommy Wreeth om vilka välfärdsfrågor som väger tyngst – och vikten av att regeringen får ordning på LAS.

Lily Hallberg

Vi är bra på att lyssna!

Ledare. Hej kamrater och läsare! Här skriver jag nu för första gången, som ny tillförordnad chefredaktör för tidningen.

Transportarbetarens logga / Transportarbetarens logo

”Utbildning i nya LAS inte en rättighet”

Arbetsrätt. Rätt till betald utbildning var den stora gåvan till arbetstagarna när parterna presenterade sitt förslag om förändrat anställningsskydd. Men i regeringens utredares förslag har det bantats ned till en post i statens budget.

Det måste gå att kombinera lönsamhet och schysta villkor

Debatt. Marknaden för bud och hemleveranser har vuxit explosionsartat de senaste åren. Dels tack vare digitaliseringen men den har också accelererat kraftigt på grund av coronapandemin.

David Ericssons senaste krönikor
David Ericsson. Foto: Jan Lindkvist

Älskade jävla väg

På väg. Det började med Bob Dylan. Hans nasalt gnälliga sång lockade mig ändå som tonåring till att längta ut på vägarna. Inte minst för alla hans besjungna erövringar. Som i ”Girl from the north country”.

Att bygga ett hus tillsammans

Hattstugan. Vad gör man då den vuxna dottern är ledsen, har problem med en tidigare relation, är sliten efter flera års nattjobb som barnmorska och av att vara ensamstående med ett barn? Och hon har en enda stor önskan: att bygga ett eget hus? Jo vi bygger förstås ett!

Diktaturen som alla älskar?

Politik. Vid mina ändlösa körningar upp och ner genom landet noterade jag att det var ovanligt många ekipage med sjöcontainers på vägarna strax efter påsk. Helsingborgs godsbangård var också full av containertåg.

Vi är bra på att lyssna!

Ledare. Hej kamrater och läsare! Här skriver jag nu för första gången, som ny tillförordnad chefredaktör för tidningen.

Vad är en röst på S värd i nästa val?

Ordförandeord. Vart är Socialdemokraterna på väg egentligen? Frågan är ytterst aktuell och bottnar i att partiet nu tvingas leverera det elände man gick med på i den så kallade januariöverenskommelsen.

Kräv att vi ska få använda toaletten!

Insändare. Det är ingen hemlighet att gigekonomins företag, som Foodora, inte tar hänsyn till arbetarnas rättigheter och säkerhet. Förutom usla arbetsvillkor, mycket låga löner och osäker arbetsplats, måste vi också utstå omänskligt bemötande av restaurangerna.

Utsatt arbete i färdtjänsten

Insändare. Vi färdtjänstchaufförer är en av de personalgrupper som får samhället att fungera. Vi tillhör en samhällsviktig funktion. Vi kör barn med olika behov till skolan. Äldre till daglig verksamhet, vårdinrättningar och sjukhus.

Jag känner mig verkligen inte trygg …

Ordförandeord. En fråga man kan ställa sig i dessa i flera avseenden märkliga tider är ju vad som i framtiden kommer att vara det så kallade nya normala. Jag tänker på flera saker, men vill börja med det som håller på att hända inom LO.

Nu lämnar jag över

Ledare. Det här blir min sista ledarkrönika i Transportarbetaren. Efter 19 år som chefredaktör lämnar jag stolen, för att gå i pension lite senare i år. Många tankar snurrar när jag försöker summera min tid på Transport och förbundets medlemstidning.

Individuella löner styrs av godtycke

Debatt. Hur är det möjligt att fortsätta med individuella löner? Trots detta har man fortfarande individuell lönesättning inom offentlig verksamhet.

Bannlys ackord på samhällsbetalda resor

Insändare. Låt oss gå samman i hela landet, lägga ner jobbet, samla ihop oss utanför riksdagshuset och ställa politikerna mot väggen. Det är sjukt att köra gamla, sjuka och skolbarn på ackord! Att det bara får fortgå år efter år.

Kasta sten i glashus…

Ledare. Posten, numera Postnord, har fått ta mycket skit genom åren. En del är säkert motiverat, men det finns ändå skäl att nyansera bilden.

Man får städa upp sin egen skit

Ordförandeord. Transportarbetareförbundet tar alltid strid för sina medlemmar när striden måste tas. Vi som är medlemmar i förbundet har detta som en naturlig del av förbundets DNA, våra utbildningar präglas av detta och våra anställda och förtroendevalda fostras in i detta.