Debatt. Den 1 november drar Försäkringskassan åt snaran kring halsen på sjukskrivna – ett snäpp till. Kassan måste ha kompletta underlag och godkända läkarintyg innan den betalar ut ersättning. Följden blir lång oviss väntan för många sjuka.
Människor som redan i dag lever under knappa ekonomiska förhållanden och psykisk press får sätta livet på vänt – under tiden som kassan utreder om de ska få några pengar.
Det handlar om underlag som behöver kompletteras och nya intyg som måste jagas hem från sjukskrivande läkare.
Försäkringskassan hänvisar skärpningen till två kammarrättsdomar och hävdar att man tolkat reglerna för generöst tidigare, när sjukskrivna fått ersättning under kassans utredning.
Sjuka och skadade hamnar därmed i händerna på handläggarna och deras skiftande förmåga att bedöma om de har någon arbetsförmåga eller inte. Ändå vet vi att det inte alltid är lätt för läkare att veta exakt vad de ska skriva i sina intyg – för att det medicinska underlaget ska passera genom nålsögat hos försäkringskassan.
För sex år sedan fick jag själv en hjärtinfarkt och blev sjukskriven i fyra veckor. När jag redan var i gång och jobbade igen fick jag brev från kassan. De skulle börja utreda min rätt till sjukpenning. Jag ringde upp handläggaren och hon hänvisade mig till Socialstyrelsens hemsida. Där finns regler om hur länge man får vara sjukskriven för olika sjukdomar.
Vad gäller för akut hjärtinfarkt då? Det hade hon inte tittat på än. Men jag kunde upplysa henne om att det var fyra veckor, enligt webben hon just nämnt. Sen dröjde det bara tre dagar och ersättningen fanns på mitt konto.
Jag jobbar själv med arbetsmiljö och försäkringsfrågor och har därför rätt bra koll. Men alla andra, som inte känner till reglerna? De tvingas lita på kassan, trots att handläggarna gång på gång visat att de inte har kompetensen som krävs för att göra rättvisa bedömningar.
Jag kan förstå att kassan måste strama upp kraven, av juridiska skäl. Men hela skärpningen av regelsystemet, som alliansen drev igenom under sin tid vid makten, bottnar i en sjuk vilja att till varje pris sänka skatterna.
När borgarna satt vid makten skar de ner Arbetsmiljöverkets resurser. Ett antal inspektörer fick gå och myndighetens arbete krackelerade. Samtidigt steg ohälsan, i synnerhet den psykiska.
Det är dags för regeringen att utreda varför folk är sjuka och hur man ska komma till rätta med de höga sjuktalen. Nya föreskrifter med åtgärder mot psykisk ohälsa har kommit, men regeringen behöver gå vidare och se över arbetsmiljölagstiftningen ytterligare.
En färsk LO-utredning visar att skyddsombud inom Transports yrkesområden har särskilt svårt att utföra sitt viktiga arbete och värna om kollegornas arbetsmiljö. Samtidigt avslöjar statistik att dödstalen är höga och skadorna många, inte minst inom åkeri, terminal, renhållning och bevakning. Jag menar inte att man ska ”jaga” arbetsgivare, men det är de som ansvarar för att anställda har en god och säker arbetsmiljö.
Regeringen måste stärka resurserna och öka kraven på Arbetsmiljöverket, igen, så att inspektörerna kan göra fler oplanerade besök på landets arbetsplatser. Det skulle ge en sannare bild av dagens situation med slimmade organisationer, stress och inhyrd personal – än när Arbetsmiljöverket kommer på förbokade inspektioner.
