Ulf Karlander och Betsy
Close
I skoförrådet. Huvudskyddsombudet Ulf Karlander och Betsy, ansvarig för bland annat butikskontroll vid Securitas i övre Norrland.
Close

Securitas skor sin personal

Arbetskläder. Skor till anställda som går på hårda cementgolv, stumma asfaltsytor och isiga trottoarer? Självklart tycker ett av de stora företagen i bevakningsbranschen.

Ulf Karlander är inte bara väktare, ordningsvakt, hundförare, fackligt förhandlingsombud och huvudskyddsombud på Securitas i Luleå. Han är också en av Transports representanter i företagets centrala utrustningskommitté. Där är han med och bestämmer vilka skor (bland annat) som väktare, ordningsvakter, parkeringsvakter och butikskontrollanter ska ha. Och det är inga lättvindiga beslut.

– En ny sko eller en ny sula ska provas innan vi köper in den. Vi har testgrupper runt om i landet som rapporterar till oss i kommittén.

Skor
Foto: Lena Blomquist

Anställda på Securitas får inte bara skyddsskor, som är stadgat i lag och avtal för alla som jobbar i miljöer där skyddsskor krävs. Dessutom ingår ett par lågskor och ett par kängor per år i den utrustning som arbetsgivaren står för. Liksom formgjutna innersulor, som passar just den egna foten, för den som behöver.

– Vi provade en känga … men upptäckte att de blev hala som hockeypuckar när det blev kallt. Då gick vi till tillverkaren som gjorde om gummiblandningen i sulorna så att skorna blev säkrare, berättar Ulf Karlander.

Men för parkeringsvakterna i Luleå räckte inte den nya yttersulan. Till dem bekostar arbetsgivaren icebugs, skor med inbyggda isdubbar.

Både Transports man i utrustningskommittén och Ronny Fredriksson, som till helt nyligen satt i ledningen på Securitas Sverige, har stött på kritik mot företagets skopolicy. Konkurrenter som helt enkelt tycker att företaget inte borde bjuda över kollektivavtalet med fria skor.

– Vi har haft det sedan 1997, berättar Ronny Fredriksson. Då var det många som gick i billiga gympadojor … och utrustningskommittén tyckte att de anställda skulle må bättre av riktiga skor med stötdämpning.

Jennifer Swens ångrar inte att hon ”visselblåste” om problemen på skolan. ”Jag har mått dåligt psykiskt, men jag har nog blivit starkare som person också.”

”Jag längtar bara efter att skolan ska ta slut”

Sexism i skolan. I höstas var Jennifer Swens en av eleverna som slog larm om grov sexistisk jargong bland lärarna på Karlfeldtgymnasiet i Avesta. Skolledningen utlovade åtgärder. I dag, några dagar innan examen, har inte mycket förändrats, uppger Jennifer.

Vid sidan av vägen
Bensinmack, kafé med butik och onödiga prylar i överflöd som reas ut. Här finns gott om plats för stora ekipage. Mr Li:s övergivna dröm om en handels- och kulturplats med hotell, restaurang och Kung fu-tempel är till stora delar bakom lås och bom. Men idéer finns.

Drakporten till Kina kantad av skandaler

Dragon gate. Säkert har du sett det sticka upp i underligt majestät. Som om en jätte greppat en näve Kina och kastat ut bland barrträden vid E4:an i Älvkarleby. Jätten var miljardären Li Jingchun, Mr Li. Nu har han sålt sin dröm.

Jan Fleischmann, tidningsbud Mariestad

Nattjobb

Tidningsbud. "Vi kommer från Jemen, Sverige, Afghanistan, Irland, Gambia och fler länder. Alla arbetar vi för NWT Direkt med att dela ut tidningar och paket i norra Skaraborg." Jan Fleischmann är tidningsbudet som själv dokumenterat sitt och arbetskamraternas nattliga slit.

Blås inte blåsan på kisspausen
Stressad chaffis köper macka på truckstop i Örebro. Foto: Jan Lindkvist

Kissa i tid!

Hälsa. Fast i köer? Passagerare i bilen? Vårda blåsan som din bästa vän! Bärgaren Tuija Paasila och fjärrbilsföraren Freddy Welle vet vad det kostar – att inte gå på toa i tid.

Medlemmarna på arbetarkooperativet träffas en gång i veckan för ett obligatoriskt möte. Foto: John Antonsson

Cykelbud i Malmö startade eget kooperativ

Cykelbud. Alternativa Kuriren bildades av längtan efter att få vara något annat än en siffra i gigföretagens kalkylark. På det cyklande arbetarkooperativet finns inga chefer och varje arbetare har en röst.

Kultur
Demonstration i Stockholm år 1899. (Fotograf okänd, lån av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.)

Osäker framtid för första maj

Arbetarrörelsen. Internationalen, röda fanor och tal om vägen mot ljuset, inför tusenden på stadens stora torg. Eller streamat genom Facebook? Förstamaj-firandet genomförs i år åter digitalt, på grund av pandemin. Frågan är om det innebär slutet på historien om Rörelsens egen helg.

Ett år med corona
Flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten tycker att läget börjar ljusna ”även om det finns svårigheter kvar att övervinna”. Efter varierande permitteringsgrad är han tillbaka på 80 procent arbete vid Arlanda.

”Osäkerheten är jobbigast”

Flyget. Kasten har varit många för flygfraktsarbetaren Magnus Bärnsten. Fram och tillbaka mellan hopp och förtvivlan under ett års pandemi. – Kommer vi att klara det? Vad händer när permitteringsstödet löper ut?

Väntan, hopp som glimmat till och ny väntan. Efter ett år med corona är flygets framtid ännu oviss och hallarna ganska tomma på Arlanda.

Flyget behöver konstgjord andning

Krisbransch. Permitteringar, varsel, uppsägningar, tänt hopp som släckts igen. Ett års kamp mot corona har tärt hårt på flygbranschen. ”Flyget ligger i respirator, väntar på vaccin och hävda inreseförbud”.