Joakim Rosén och Malin Johansson
Close
”Vi är faktiskt ganska bortskämda när det gäller arbetskläder. Det är aldrig något prat”, säger Joakim Rosén, chaufför och skyddsombud. Chauffören Malin Johansson gillar arbetskläderna, även om jackan kunde ha lite mer midja.
Close

Här är bra jobbkläder och skor en självklarhet

Arbetskläder. Svart och neongult. Alltid hela och rena. Det är meningen att en chaufför från Lindströms i Luleå ska gå att känna igen.

Det kom ett lite ovanligt mejl till redaktionen. Avsändaren var ett skyddsombud som just inte hade något att klaga på hos sin arbetsgivare:

”Välkommen att göra ett reportage om Lindströms Transport Norrbotten. Åkeriet värdesätter verkligen personalen och har tvättbytessystem så man alltid kan ha rena arbetskläder. Och skor får vi välja de som passar bäst och är bekvämast, oavsett pris.”

Lunchpromenad hos Lindströms: Micke Backström, mekaniker och chaufför, Ann Lendholm, personal- och driftchef, och skyddsombudet Joakim Rosén.
Lunchpromenad hos Lindströms: Micke Backström, mekaniker och chaufför, Ann Lendholm, personal- och driftchef, och skyddsombudet Joakim Rosén.  Foto: Lena Blomquist

Så skrev Joakim Rosén, chaufför och skyddsombud, och ett par veckor senare sitter jag i åkeriets lunchrum i ett industriområde i Luleå.

– Vi har en lite ovanlig modell här, säger Joakim Rosén De flesta chaufförer man träffar verkar få tvätta alla sina kläder själva, hit kommer ett tvätteri och hämtar säckarna en gång i veckan.

Han beskriver vad som ingår i tvättbytessystemet: tre tjocktröjor, tre arbetsbyxor och två skaljackor med löstagbara fleecefoder.

– Jag tycker kombon är jättebra, med en regnjacka som funkar som vanlig jacka och som sen blir vinterjacka när man sätter i fodret. Men det finns några som inte gillar lager på lager-principen.

Alla plagg är märkta så att de hittar tillbaka till rätt person efter tvätten. Kläder som är trasiga lagas eller ersätts med nya. Storleken ska bytas om det behövs.

– Nja, protesterar chauffören Gustav Ek som värmer ugnspannkaka med proteinpulver:

– Jag försökte byta storlek i våras, men det funkade inte den gången. Så jag gick ner i vikt i stället, är åtta kilo lättare nu.

Vi hittar vd Andreas Lindström vid sitt skrivbord. Han är hundra procent nöjd med jack-, byx- och tröjmodellerna samt tvättbytessystemet som Lincargo har tagit fram åt Lindströms och andra åkerier som anlitas.

– Personalen ska ha hela och rena kläder, säger han. Vara representativa och inte behöva tvätta arbetskläderna hemma.

I hans förråd finns t-tröjor, collegetröjor och arbetshandskar i lager. Kläder som chaufförerna byter ut när det behövs, men får tvätta själva.

Skor är inte någon självklarhet i åkeribranschen. På uppdrag där skyddsskor krävs enligt arbetsmiljölagen ska förstås arbetsgivaren betala dem. Men därutöver tänker företagen olika.

Tillbaka i lunchrummet berättar skyddsombudet Joakim Rosén att han är nöjd på den punkten också.

– Vi åker till Grolls butik i stan och provar ut en sko som passar. Det spelar ingen roll om den kostar 495 eller 2 895…

Åkeriet står för en sommarsko och en vintersko, och de ska helst räcka i två år.

– Men jag säger åt dem att gå och byta om jag ser någon med trasiga skor, säger personal- och driftschefen Ann Lendholm, som plockat fram älggryta med broccoli och ris ur matlådan.

Vid kyllagret några kilometer därifrån har Malin Johansson just kommit från Boden. Hon lossar sin last av Guldfiskens portionsförpackningar med färdigmat innan arbetsdagen tar slut. Någon annan rycker in och sorterar varorna för leverans till butikerna på natten eller tidigt nästa morgon.

– Kläderna är sköna och byxorna passar bra. Men jackan har ingen midja. Det märks att det inte är någon dammodell, säger Malin Johansson.

Vad tycker du? Kommentera gärna artikeln!

Vi tar gärna del av dina åsikter. Glöm inte att hålla god ton i din kommentar – personpåhopp, sexism, rasism eller osakligheter tolereras inte och kommer inte att publiceras. Redaktionen behöver en e-postadress där vi kan nå dig, den publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Lästips:

Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

David Ericsson. Foto: Petrus Iggström

Vägpirater

Davids krönika. Under alla mina år längs vägarna har jag aldrig blivit utsatt för fysiskt våld. Stölder ja, och hot, förtäckta eller öppna. Och ett par gånger för uppenbar skuggning.

Första maj
Finklädda demonstranter på första maj i Göteborg 1970. På banderoller och plakat manas till fred och avspänning i världen. Ett par dagar tidigare hade USA utökat sitt krig i Vietnam och gått in i Kambodja. Foto: Kamerareportage/TT

”Vi har mycket kvar att kämpa för”

Transport. – Vi måste lyfta att första maj är löntagarnas dag, inte något partis eller någon vanlig helgdag. Som fackförbund har vi många segrar att fira, inte minst här i Sverige. Och vi har mycket kvar att kämpa för, säger Marie Samuelsson.

Hot och våld
Foto: Shutterstock

Rån, glåpord och slag – en del av jobbet

Arbetsmiljö. Många av Transports yrkesgrupper utsätts för både hot och våld i jobbet. Vissa närmast dagligen. Här berättar fackets ombud om fler fall när anställda råkat ut för glåpord, rån och slag. Ibland ryker också personalen ihop.

Fråga facket
Illustration: Martin Heap

Måste han jobba in alla röda dagar?

Transport. Andreas undrar om hans man verkligen måste jobba in alla röda dagar som infaller i veckan och lastbilschauffören Julia frågar om hon måste stå ut med sexistiska skämt från kunder. De får svar från Transports experter.

Globalt

Ett uppdrag för hela världen

Facket. Alla medlemmar i Transport bidrar till att stärka rättigheter för arbetare i andra länder, bland annat att organisera sig i facket – en folkrörelse med totalt 191 miljoner medlemmar.

UNI globals generalsekreterare Christy Hoffman, Transports Jimmy Ovesson, Michala Lafferty, (chef fastighetstjänster på UNI global), och Transports Magnus Falk – med Transports grundare Charles Lindley på målning i bakgrunden.

”Internationellt arbete ligger i Transports dna”

Facket. Det började redan innan förbundet bildades, 1897, och bygger i grunden på solidaritet med arbetare i alla länder. Men hur arbetar egentligen Transport i dag för att påverka internationellt?

Fråga facket
Vilka regler gäller när du ska ta med dig mindre sällskapsdjur i bilen? Illustration: Martin Heap

Måste mindre djur också bältas?

Transport. Jesper undrar om hur mindre husdjur ska transporteras och Christopher vill veta om chefen hade rätt att schemalägga honom fast han sagt upp sig. Det och fler frågor svarar Transports experter på.

Truckstop
För My Gustafsson, och hunden Enzo, är det första gången på Truckstop Örebro. Vanligen kör hon i södra Sverige för Grahns transport, Kristianstad.

Satsningar på säkrare stopp

Arbetsmiljö. Längs landets stora transportleder öppnar inhägnade rastplatser för yrkesförare. Behovet är stort – lastbilschaufförer på Truckstop Örebro berättar om stölder, otrygg uppställning och ovärdig arbetsmiljö.

Kultur
Arbetarklassen har tyngre och farligare jobb och fler dör i arbetsolyckor. (Arkivbild.) Foto: Justina Öster

”Kapitalägarna är vinnare och arbetarna förlorare”

Klassanalys. Nej, arbetarklassen är inte död. Medelklassen har heller inte sjunkit ner i ”proletärernas arma tillvaro”. Däremot vidgas klyftorna alltmer mellan arbetare och kapitalägare. Mellan arbetarnas löner och företagens vinster.