Så kan sopjobbet bli bättre
Miljöarbetare. Sänk tempot, bekämpa halkan och se till att sopgubbarna slutar hoppa ner från hytten. Utbilda cheferna i konfliktlösning och inflytande. Forskare har några handfasta förslag efter att ha granskat arbetsmiljön i sophämtningsbranschen.
– Den var inte lika alarmerande som vi trodde. Vi blev också förvånade över att så många var kvar i yrket när de hade fyllt 60, säger Mikael Forsman, professor i ergonomi vid Karolinska institutet.
– Ja, de flesta hänger i om de trivs, kommenterar Emelie Bergström, renhållningsarbetare i Eskilstuna sedan tio år.
Själv har hon ont i ryggen och knäna. Axlarna har blivit lite bättre på sistone.
Två miljoner ton mat- och restavfall samlas in under ett år. Cirka 2 000 sopgubbar gör jobbet. Forskningen om deras arbetsmiljö påbörjades för nästan fem år
sedan.
I maj har Transportfackens yrkes- och arbetsmiljönämnd (Tya) sammanställt och publicerat resultatet från forskarna.
– Vi har fått en faktabas om hur det ser ut och en lista med förslag, berättar Petter Lobrinker, projektledare på Tya. Nu är det parternas ansvar att gå vidare. Vi hoppas att Tya får göra flera arbetsmiljöprojekt utifrån idéerna.
En fjärdedel av sopgubbarna har varit med om en olycka det senaste året. Den vanligaste olyckan är att han eller hon faller på hala golv eller snö och is.
När det gäller belastning bedömer forskarna att yrket inte är alarmerande – men värre jämfört med befolkningen i stort. Så här ser yrkeskårens besvär ut:
- 62 procent har problem med ländryggen.
- 60 procent har problem med skuldrorna.
- 49 procent har nackproblem.
- 44 procent har problem med händer och handleder.
Siffrorna kommer från en enkät som gick ut till samtliga miljöarbetare som hämtar hushållsavfall. 66 procent svarade, och då räknas resultatet som säkert.
I projektet ingick också faktiska mätningarna av sopgubbar i aktion. Efter dem konstaterar forskarna att pulsen ligger under gränsvärdet och att vridningar och andra arbetsrörelser inte är alarmerande. De konstaterade att rygg, höfter, knän och fötter utsätts för stor belastning när arbetarna hoppar ut ur hytten.
Rekommendationen blir att gå baklänges ut från förarhytten.
– De flesta är redan duktiga på att använda trappsteget, säger Emelie Bergström i Eskilstuna.
Ett annat förslag i rapporten är att kommunerna som beställer sophämtningen, fastighetsägarna, miljöföretagen, arbetsgivarnas organisation och Transport ska komma överens om en branschnorm. Helt enkelt en överenskommelse om hur bilar ska vara utrustade, sopkärlen utformade och hämtställena planerade.
– Visst skulle det vara värdefullt att ha en norm att luta sig mot, säger Jan Arvidsson, arbetsmiljöexpert på Transportföretagen.
Forskarna hittar också ett samband mellan chefer som inte lyssnar, berömmer, ger inflytande eller löser konflikter – och olyckor samt problem i leder och muskler hos de anställda.
– Det är sant. Man måste ha bra arbetskamrater och en chef som lyssnar, säger Emelie Bergström.
Martin Miljeteig är Transports centrala arbetsmiljöombudsman, och han är glad att rapporten har kommit.
– Vår erfarenhet är att det här är en bransch med många tillbud och olyckor och mycket förslitnings- och belastningsskador. Förhoppningsvis får rapporten i gång det förebyggande arbetet och tillbudsrapporteringen mer än i dag. Då kan vi också få mer statistik på hur det ser ut.
