Förskolebarn får ta en titt på den nya, elektriska sopbilen. Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle i Göteborg, som i år kom på plats 14 i rankningen över landets kommuner. (ARKIVBILD)

Miljöarbete. Lund tar hem förstaplatsen som landets miljöbästa kommun, följt av Malmö. De får toppoäng i tidningen Aktuell Hållbarhets årliga kommunrankning.

Fossilfria transporter, systematisk klimatanpassning, kommunens fordonsflotta, avfallshantering och antal meter cykelväg per invånare. Det är några av kategorierna där kommunerna redogjort för läget när det gäller arbetet för miljön.

Det är 15:e året i rad som Bonniersägda Aktuell Hållbarhet sammanställer listan över hur Sveriges kommuner ligger till i miljöhänseende. Rankningen görs i samarbete med Miljöbarometern, ett digitalt verktyg för kommuner och organisationer för att förenkla redovisningen av hållbarhetsarbetet.

Årets vinnare i kommunrakningen, Lund, har i flera år legat i det absoluta toppskiktet. 2011 tog Lund hem segern och förra året hamnade kommunen på en andraplats. Då vann Malmö. I år är det alltså byte högst upp på listan. På tredje plats hamnar Järfälla, följt av Växjö och Uppsala.

Rankningen bygger dels på en enkät som tidningen Aktuell Hållbarhet själva sammanställt, dels på data från källor. Det är till exempel statistik från Vattenmyndigheten, SCB, branschorganisationen Avfall Sverige liksom uppgifter från Djurens Rätt och databasen Kolada.

I Aktuell Hållbarhets presentation är landets kommuner inte bara listade 1-290, utan också uppdelade i kategorier: Storstäder och storstadsnära kommuner, mellanstora städer, mindre städer och närliggande kommuner, samt landsbygdskommuner. I den sistnämnda ligger Simrishamn överst, på huvudlistan har ”Österlens huvudstad” plats 28.

Förklaring till bottenplaceringar

Att en kommun får usla resultat behöver inte nödvändigtvis betyda att ansvariga i kommunhuset inte prioriterar miljöarbetet. Och Aktuell Hållbarhet skriver också i sitt utskick att bottenresultat sannolikt beror på att kommunen inte svarat på tidningens enkät – nästan hälften av poängen bygger just på enkätsvaren.

Särskilt i mindre kommuner kan det vara svårt att få tid för att svara på frågorna, och att utveckla redovisningen av allt från energiplan till andel ekologiska livsmedel i kommunal verksamhet och återvinningsmängd.

– Det kommer varje år en allt större mängd enkäter av olika slag, ofta på våren, och de blir bara mer och mer komplexa. Men vi är en liten organisation och det känns som att en del kommersialiserar vår tid. Vi frågor oss alltid vilka enkäter som gynnar vår kommun och jag diskuterar de jag får med kommundirektören, säger Strömsunds miljöchef Erik Casselbrand till Jämtlands tidning.

Strömsunds kommun är en av fem kommuner av Jämtlands läns totalt åtta kommuner som valt att inte svara på enkäten. Högst upp i länet ligger i alla fall Östersund, som klättrat från plats 34 till plats 20.

Sammanlagt i landet svarade 220 av 290 kommuner på enkäten.

Klicka här för att se Aktuell Hållbarhets kommunrankning 2023.