Riskfyllt jobb att öppna importcontainrar
Är din arbetsplats fri från farlig gas? Var inte alltför säker. Många containrar som importeras till Sverige är gasade med giftiga kemikalier. Men även containrar som inte har gasats kan vara farliga för hälsan.
Få vet om det och ännu färre vet hur man ska skydda sig.
Sverige importerar en miljon containrar varje år, framför allt från länder i Asien. Det kan handla om möbler, kläder, elektronik, mat och annat som har behandlats med gas för att sätta stopp för skadedjur. Gasade containrar ska vara tydligt märkta, fast det slarvas rejält. Nästan inga som kommer hit är märkta.
Men det är inte bara tillsatt gas som kan utgöra en hälsofara för dem som arbetar med importcontainrar. Det finns en rad andra ämnen som kan ställa till det.
Lösningsmedlet i det lim som används till skor är ett exempel, lösningsmedlet i tryckfärgen på kartonger ett annat. En del ämnen, som till exempel bekämpningsmedlet metylbromid, är vätska i kyla men övergår till gas vid rumstemperatur. Andra, som till exempel bekämpningsmedlet fosfin, reagerar med syre och fukt.
Det finns gaser som gömmer sig mellan trångt packade kartonger och som frigörs först vid lossning. Det finns också ämnen som varierar i koncentrationsgrad på olika platser i containern, beroende på ventilation. Ett till problem, särskilt vid transport av organiskt och biologiskt material, kan vara höga nivåer av koldioxid, kolmonoxid eller syrebrist. Ämnena kan, framför allt vid lossning av bulklaster från fartyg, göra miljön livsfarlig.
Det är en osynlig och ofta doftlös djungel av potentiella faror. Många känner inte till riskerna, än mindre hur man ska skydda sig mot dem.
– Vi har hundratals anmälningar om folk som mår dåligt när de lossar containrar. Anställda som blir bra efter tio minuter i friska luften, säger Roger Jönsson. Han är regionalt skyddsombud på Transports hamnavdelning 2.
– På en del terminaler har trettio procent av personalen huvudvärk som försvinner på semestern. Så mycket ser vi inte i andra branscher. Men vi vet inte vad det beror på.
Det pågår en del forskning för att ta reda på mer exakt vilka risker containerarbete innebär. Urban Svedberg är yrkeshygieniker på yrkesmedicinska kliniken i Sundsvall, och Gunnar Johanson är professor i miljömedicin på Karolinska institutet i Stockholm. I augusti förra året gjorde de mätningar i fem hamnar och tre distributionscentraler på vilka ämnen som förekom i sammanlagt 300 containrar.
De hittade flyktiga ämnen i så gott som alla. Kolmonoxid, formaldehyd, kloretanol, toluen, fosfin, 1,2-dikloretan och en rad andra svåruttalade och mer eller mindre farliga ämnen är bara några exempel. För det mesta var halterna så låga att det inte var någon fara att gå in, men i ungefär var tionde container överskreds gränsvärdena och containrarna behövde vädras ur ordentligt för att säkra miljön.
Ett av de allvarligaste fynden var en container med trettio gånger gränsvärdet av ett cancerframkallande ämne.
En viktig upptäckt var också att mätresultaten varierade inne i containern. Nära golvet kunde halterna vara upp till hundra gånger lägre än vid mätning på samma dörr i brösthöjd. Slitna gummilister och dörrar som hängt sig skapar naturligt drag vid springorna och ger därmed ett friskare, men felvisande, mätresultat.
Jättar som Ikea och Clas Ohlson har inte bara förbjudit gasning av sitt gods utan även infört obligatorisk mätning av luften före lossning.
– Skillnaden mot Ikea och Clas Ohlson är att vi inom Transport ska minska riskerna för upp till 400 företag. Bolag som tar emot allt från tre containrar i veckan till femton om dagen, säger Roger Jönsson. Det är omöjligt att begära att alla ska köpa in utrustning. Vi försöker i stället minimera riskerna och hitta säkra sätt att hantera containrarna.
Att mäta är bra men inte allt, säger han. En mätning fångar till exempel varken upp ampuller, som inte löst ut än, eller gas som kapslats in bakom tejp och lister.
– Hittar man tejprester över ventiler och dörrspringor indikerar det att containern blivit gasad. Då är vår rekommendation att inte röra containern. Den kan vara gammal eller ny, hur ska du kunna veta vilket? Det ligger utanför vår kompetens. Hittar du misstänkta signaler får arbetsledaren kalla in experter utifrån. Ekonomiskt får man sedan göra upp med leverantören, som inte tagit bort tejpen.
